Det tidsgeografiska synsättet, som utvecklades av professor Torsten Hägerstrand, både används och vidareutvecklas av forskare inom många ämnesområden och i många delar av världen. Han kallade även sin teoretiska skapelse för en all-ekologi, eller på engelska socio-technical ecology. Den sista bok Torsten Hägerstrand skrev, Tillvaroväven som utkom 2009, ger en samlad bild av hans ansträngningar att underlätta förståelsen för att jordens resurser är begränsade och att detta ställer speciella krav på samhällets organisation. Dess begrepp ger inspiration till nyorienterande analyser av hur mänskligheten (som helhet och varje människa, såväl var för sig som i mindre gemenskaper) förvaltar jordens resurser på kort och lång sikt.
De monetära systemens påverkan
Politiska och ekonomiska processer påverkar utveckling av styrmedel som påverkar användning av förnybara och icke förnybara resurser. Tidsgeografiska begrepp lägger grund för analyser av hur de monetära systemens abstraktioner påverkar den fysiskt existerande värld som utgörs av jorden. Möjligheterna till hållbar utveckling kräver internationella överenskommelser och samarbeten likaväl som att människor i sin vardag använder resurser med respekt för ekologisk, social och ekonomisk hållbarhet. Det krävs framför allt ett betraktelsesätt som går utöver disciplinära gränsdragningar. I denna strävan att kunna artikulera systemsamband, kopplingar och nya konfigurationer kan vi finna bakgrunden till utvecklingen av det tidsgeografiska synsättet. Inom tidsgeografin finns ett speciellt notationssystem, som illustrerar fundamentala begrepp inom tidsgeografi och belyser t.ex. rörelsemönster och kopplingar i tid och rum. Notationssystemet är ett ”språk” som illustrerar de mest fundamentala förhållandena i vår värld.
Transporter, kommunikation, dagliga resor
Men tidsgeografin är inte bara känd som ett all-ekologiskt synsätt. Den var också grundläggande för utvecklingen av den aktivitetsorienterade ansatsen inom transportgeografin. Denna del av tidsgeografin utnyttjar dess notationssystem som ger unika möjligheter att illustrera processer och kopplingar mellan människor, materiella ting, platser och system som annars är svåra att förklara. Forskning om transporter, kommunikation och dagliga resor dominerar i den internationella tidsgeografiska forskningen. Denna inriktning bygger vidare på notationssystemets avbildningar och använder i stor utsträckning datorernas allt större prestanda.
Människors vardagsliv
En annan stark forskningsinriktning inom tidsgeografin rör människors vardagsliv och dess organisering. Forskningen rör bland annat nya tekniska system och dessas betydelse för hur vardagens olika aktiviteter kan genomföras (energi- och IT-system är exempel på två tekniker) organisation av arbetsuppgifter i arbetslivet och jämställdhetsfrågor. Ett flertal arbetsterapeuter har också funnit att tidsgeografin ger möjligheter att beskriva, analysera och kommunicera om hur och varför människans olika dagliga aktiviteter kan genomföras – eller inte genomföras – under olika omständigheter i livet, med fokus på hälsa.
