Genom vardagslivets aktiviteter deltar alla i samhällets förändring 

Min forskning handlar om människors vardagsliv och hur det anpassas till samhällets olika system och därigenom påverkar samhällsutveckling och resursanvändning. De som ingår i studierna ska kunna känna igen sig i resultaten och ha nytta av dem. Resultaten ska vara användbara också för dem som fattar beslut om utformningen av samhällets olika system. Jag arbetar med en tidsgeografisk ansats vars utgångspunkt är att kunna hantera individ nivåns olikheter även på samhällsnivå.

Människors dagliga aktiviteter kan var för sig tyckas ha liten betydelse för användning av resurser och miljöpåverkan men effekten av många människors små aktiviteter är stor. Det går inte att bortse från de världsomspännande miljöproblemen som orsakas av användning av fossila bränslen för uppvärmning av bostäder, matlagning och transporter. 

Strukturer och system på samhällsnivå kan stödja eller hindra

Mitt forskningsintresse är att utifrån kunskap som grundas i ett underifrånperspektiv på människors vardagsliv studera de aggregerade aktivitetsmönster som uppstår när många människors aktiviteter betraktas på samhällsnivå med särskild betoning på sådana aktiviteter som har betydande miljökonsekvenser. Ett sådant forskningsintresse kan misstas för att lägga över ansvaret för att leva miljöriktigt och energisnålt på de enskilda människorna. Så är inte fallet. Istället ser jag kunskap om hur människor faktiskt lever sina liv som ett oundgängligt underlag för att förstå vilka hinder som samhälleliga strukturer och system utgör för att människor ska kunna leva på ett mer socialt och ekologiskt hållbart sätt. Vilken roll spelar organisering av och ansvar för återvinning, energiförsörjning, transporter, bostäders utrustning med apparater, lokalisering av bostäder, arbetsplatser och samhällsservice för hållbarhet i dess olika bemärkelser? För att svara på detta behövs kunskap om hur människor i sin vardag kan navigera i tid och rum mellan de olika platser som de behöver besöka för att genomföra viktiga vardagsaktiviteter. 

Utgångspunkt för studier av energianvändning

Min forskning handlar för närvarande om energianvändning på hushållsnivå och dess effekter på aggregerad nivå. Då behöver man veta vem som genomför vilka aktiviteter. Det är alltid enskilda personer som utför aktiviteter, men resultaten av aktiviteterna kan förstås komma flera hushållsmedlemmar till godo, som till exempel om en person lagar mat för alla medlemmar i ett flerpersonshushåll. Därför behövs metoder och begrepp som gör skillnad på hushållsmedlemmarna som individer och hushållet som helhet och jag arbetar på att utveckla sådana. 

Tidigare studier 

Jag har studerat arbetsorganisation i bilfabriker och mejerier, verksamhetsorganisation inom bilindustri och mejeriindustri, aktiviteter under lärares arbetsdagar och arbetsdelning i hushåll.

Alla mina studier är inspirerade av det tidsgeografiska synsättet, vars främsta grundantagande är att se människan som en odelbar individ vilket gör traditionella socioekonomiska kategoriseringar problematiska. Jag har också utvecklat begrepp och metoder inom det tidsgeografiska synsättet, främst en tidsgeografisk dagboksmetod. Dagboksmetodens utgångspunkt är att människor genomför aktiviteter som på något sätt är meningsfulla för dem och att aktiviteternas tidsmässiga ordning har betydelse för om människorna kan fullfölja sina projekt eller inte.

Den tidsgeografiska dagboksmetod som jag utvecklat används bland annat inom arbetsterapi, psykiatri och socialt arbete och energiforskning. Den ger en bild av vardagen som de som skrivit tidsdagbok känner igen sig i och som kan användas för reflektion och förändringsarbete både för enskilda människor och organisationer. 

Programmet Vardagen 2011

Programmet används för att visualisera vardagens aktiviteter, geografiska rörlighet och sociala sammanhang och för att beräkna den genomsnittliga tidsanvändningen för aktiviteter, vistelser på platser och social samvaro.

Programmet Vardagen 2011 kan användas för att beskriva och analysera vardagslivet för en person så som det träder fram i denna persons tidsdagböcker.  Det möjliggör visualisering av vardagslivet (med det tidsgeografiska notationssystemet som utgångspunkt) utifrån tidsdagböcker med noteringar om vad klockan är när man börjar genomföra sina aktiviteter, var man vistas, förflyttningar mellan olika platser och vem man är tillsammans med. Även andra saker som framträder i vardagen och som man är intresserad av i en speciell studie kan läggas till, exempelvis vilka tekniker som används när man genomför aktiviteterna, vad man tänker på eller hur man mår. Tidsdagböckerna kan således anpassas utifrån det syfte man har med sin egen studie.

Programmet utvecklades under 1990-talet av Kajsa Ellegård och Kersti Nordell. Det har sedan dess utvecklats och den senaste versionen kallas Vardagen 2011. Vidareutvecklingen har skett i samarbete med arbetsterapeuterna Lena-Karin Erlandsson, Lunds universitet, och Gunilla Liedberg. Linköpings universitet. Programmet har använts av forskare inom olika ämnen, främst kulturgeografi, teknik och social förändring, socialt arbete och arbetsterapi. Programmet bygger på ett särskilt utarbetat kategoriseringsschema som innehåller de koder som passar programmet. Det går att lägga till egna koder.

I sin grundform kan programmet användas för att visualisera vardagens aktiviteter, geografiska rörlighet och sociala sammanhang och för att beräkna den genomsnittliga tidsanvändningen för aktiviteter, vistelser på platser och social samvaro. Programmet har i modifierad form även använts i studier i arbetslivet.
Ett exempel är dokumentation av projekteringen av Volvos bilfabrik i Uddevalla. Ellegård, Kajsa (1989) Akrobatik i tidens väv. En dokumentation av projekteringen av Volvos bilfabrik i Uddevalla. Choros 1989:2. Kulturgeografiska institutionen, Handelshögskolan vid Göteborgs universitet. (se kapitel 6.2.4). 

Konsten att bygga en bil i Volvo Uddevallaverken

 

 

 

 

Tidsgeografi

Energieffektivisering

Publikationer & CV

Nyheter

Relaterat innehåll