Ida Kåhlin (bilden) har i sin doktorsavhandling studerat hur synen på åldrande och äldre ser ut hos de som bor i gruppbostäder och de som arbetar där. Resultatet visar att tystnad omger åldrandet i gruppbostaden.
– Jag blev förvånad över att personalen tycker att man inte behöver prata om åldrande och att de inte tror det är viktigt för de boende. Den uppfattningen har inte de boende själva, säger Ida Kåhlin.
Den grupp äldre med funktionsnedsättning som intervjuats är den första generationen som åldras i en gruppbostad. Enligt Ida Kåhlin är risken med att förbise åldrandet att de boende inte får det stöd de behöver i vardagen.
Olika syn på åldrande
Beskrivningar av vad åldrandet egentligen innebär skiljer sig också åt mellan boende och personal. Medan personalen anser att åldrande är en fysisk process förknippad med sjukdom, betraktar de äldre själva åldrandet som ett mer komplext förlopp som innefattar även det sociala livet.
Det framkom i arbetet med avhandlingen även att intellektuellt funktionsnedsatta inte får uppleva samma åldersprocess som många andra. Den tid som kallas för den tredje åldern, då de flesta äldre slutar arbeta och har mer egentid och utrymme att förverkliga sig själva, får många intellektuellt funktionsnedsatta inte vara med om.
– Många arbetar till de är 70 år, för att de ”mår bra av att arbeta”. Gör de verkligen det mer än vi andra? De här frågorna måste lyftas och eftersom det saknas riktlinjer måste personalen få redskap att hantera ålderdomen, säger Ida Kåhlin.
Avhandlingen:
Delaktig (även) på äldre dar. Åldrande och delaktighet bland personer med intellektuell funktionsnedsättning som bor i gruppbostad, Ida Kåhlin. Linköping Studies in Art and Science No 638.
2015-02-26
