Fotografi av Ida Kåhlin

Ida Kåhlin

Universitetslektor

Jag vill bidra till en kunskapsbaserad arbetsterapi som är samhällsrelevant och utgår från ett personcentrerat förhållningssätt.

Forskning och utbildning – i strävan mot att utveckla framtidens arbetsterapi för framtidens arbetsterapeuter

Jag har ett stort intresse för frågor som rör utbildning och forskning inom arbetsterapi. Att på olika sätt bidra till att utveckla framtidens arbetsterapi för framtidens arbetsterapeuter ligger mig varmt om hjärtat.

För mig innefattar denna framtid en kunskapsbaserad yrkesutövning som är samhällsrelevant och utgår från ett personcentrerat förhållningssätt, men som också har förflyttat sitt fokus till nya sammanhang där arbetsterapeutisk kunskap och kompetens i högre utsträckning används också på en samhällsnivå. Forskning av hög kvalitet som utgår från ett aktivitetsperspektiv är en förutsättning för detta.

Om mig

CV

Utbildningar

• Arbetsterapeutexamen, Linköpings universitet, 1999

• Magisterexamen, Linköpings universitet, 2006

• Filosofie doktorsexamen, Linköpings universitet, 2015

Anställningar

• Leg. Arbetsterapeut, Stockholms stad 1999 06-2006 08

• Vik. Universitetsadjunkt, Linköpings universitet, ISV, Arbetsterapeutprogrammet 2006 08-2008 08

• Doktorand, Linköpings universitet, ISV, Nationella Institutet för forskning om äldre och åldrande, NISAL 2008 09-2015 06

• Vik. Universitetslektor, Linköpings universitet, ISV, Arbetsterapeutprogrammet 2015 07-2015 09

• Universitetslektor, Linköpings universitet, ISV, Arbetsterapeutprogrammet 2015 10-

Uppdrag

• Förbundsordförande för Sveriges Arbetsterapeuter

• Sveriges delegat i World Federation of Occupational Therapists

Publikationer

Urval av publikationer

Omslag för publikation ''
Ida Kåhlin, Anette Kjellberg, Catharina Nord, Jan-Erik Hagberg (2015)

Ageing & Society , Vol.35 , s.602-628 Vidare till DOI

Omslag för publikation ''
Anette Kjellberg, Ida Kåhlin, Lena Haglund, Renée Taylor (2012)

Scandinavian Journal of Occupational Therapy , Vol.19 , s.421-427 Vidare till DOI

2023

Ida Kåhlin, Lena Haglund (2023) Diary-based survey of lifestyle habits in everyday activities and support for the process of change - a utility study Scandinavian Journal of Occupational Therapy, Vol. 30, s. 1016-1027 Vidare till DOI

2020

Annika Lexen, Ida Kåhlin, Lena-Karin Erlandsson, Carita Håkansson (2020) Occupational Health among Swedish Occupational Therapists: A Cross-Sectional Study International Journal of Environmental Research and Public Health, Vol. 17, Artikel 3379 Vidare till DOI

2018

Elise Svensson, Ida Kåhlin, Anette Kjellberg (2018) Residential environment impact scale: Utilization of the Swedish version Scandinavian Journal of Occupational Therapy, Vol. 25, s. 419-427 Vidare till DOI

2016

Ida Kåhlin, Anette Kjellberg, Jan-Erik Hagberg (2016) Choice and control for people ageing with intellectual disability in group homes Scandinavian Journal of Occupational Therapy, Vol. 23, s. 127-137 Vidare till DOI

Avhandling

Delaktighet (även) på äldre dar

Jag disputerade i februari 2015 vid Nationella institutet för forskning om äldre och åldrande (NISAL) på sammanläggningsavhandlingen Delaktig (även) på äldre dar. Åldrande och delaktighet bland personer med intellektuell funktionsnedsättning som bor i gruppbostad.

Avhandlingsprojektet är baserat på kvalitativa intervjuer och deltagande observationer med äldre personer som bor i gruppbostad, enligt Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS), samt personal och chefer som arbetar där. Avhandlingen visar att det finns skillnader mellan hur äldre personer med intellektuell funktionsnedsättning själva erfar att vara och bli äldre och hur detta fenomen beskrivs av gruppbostadens personal.

Avhandlingen visar också att åldrande och att vara äldre inte ges utrymme i gruppbostadens vardagliga diskussioner där åldrandet främst betraktas som ett fysiskt fenomen. Avhandlingens studier belyser även att gruppbostadens formella organisationskultur är svag i förhållande till att åldras och vara äldre med intellektuell funktionsnedsättning. Detta då personalen upplever att det saknas förberedelse, diskussion och arbetsmetoder kring hur stöd för delaktighet ska erbjudas äldre boende. Resultatet visar emellertid att de boendes ålder har betydelse för personalens föreställningar och förhållningssätt gällande delaktighet bland äldre boende. Denna delaktighet beskrivs och operationaliseras dels som ett socialt kontextuellt görande, dels som en strävan efter att skapa en känsla av sammanhang och trygghet i hemmet.

I tillägg till detta framkommer att den studerade generationens unika erfarenheter av att ha levt ett långt liv med intellektuell funktionsnedsättning, är betydelsefulla för hur delaktigheten ser ut i gruppbostaden och hur den beskrivs av både boende och personal.

 

 

Forskningsprofil

Att skapa möjligheter för personer med intellektuell funktionsnedsättning att uppleva delaktighet i vardagsliv och samhälle är något jag känner ett stort engagemang för. 

Den större delen av min tid som yrkesverksam har jag arbetet med denna målgrupp, först som arbetsterapeut inom kommunal funktionshindersverksamhet och senare i mitt avhandlingsprojekt. 

Min teoretiska forskningsprofil är präglad av en tvärvetenskaplig begreppsbildning som innefattar ämnet arbetsterapi så väl som funktionshindersforskning och kritisk socialgerontologi. 

Min metodologiska forskningsprofil är huvudsakligen kvalitativa empiriska studier och innefattar kompetens om metoderna intervju så väl som deltagande observation med informanter som har livslång funktionsnedsättning.  

Metodologiska och forskningsetiska reflektioner kring att genomföra forskning intervjuer med personer som har intellektuell funktionsnedsättning ser jag som en särskilt betydande kompetens i min forskningsprofil.

Åldrande och delaktighet

Jag arbetar i forskningsprojektet Åldrande och delaktighet bland personer med intellektuell funktionsnedsättning som bor i gruppbostad.

Målsättningen med projektet är att studera delaktighet i bostaden för äldre personer med utvecklingsstörning. Projektet ingår i ett av våra forskningsteman – Aktivitet och delaktighet bland äldre personer – inom Arbetsterapiforskningen vid Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier (ISV).

Projektet, som avslutas under 2015/2016, är baserat på kvalitativa intervjuer och deltagande observationer med äldre personer som bor i gruppbostad, enligt Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS), samt personal och chefer som arbetar där. Projektets resultat visar att det finns skillnader mellan hur äldre personer med intellektuell funktionsnedsättning själva erfar att vara och bli äldre och hur detta fenomen beskrivs av gruppbostadens personal.

Forskningsprojekt

Institutionsvård och omsorg

Allt fler personer med intellektuell funktionsnedsättning når en hög ålder.


Jag föreläser om hur dessa personer har upplevt övergrepp och utanförskap, men även integrering och normalisering. Påverkar dessa erfarenheter deras upplevelser av att vara och bli äldre och skiljer sig dessa från de upplevelser som finns hos äldre allmänhet?

Se film inspelad i september 2013 av UR Samtiden

Arrangör: Linköpings universitet

Utbildning

Pedagogisk verksamhet och reflektion

Mina huvudsakliga undervisningsmoment utförs i ämnet arbetsterapi på grundnivå och avancerad nivå, vid Arbetsterapeutprogrammet.

Jag har bedrivit undervisning i ämnet arbetsterapi vid Linköpings universitet sedan 2006. 

Den huvudsakliga ämnesinriktningen på undervisningen kan relateras till mitt forskningsområde och begreppen delaktighet, äldre och åldrande samt intellektuell funktionsnedsättning, men undervisningen har även skett kring mer generella ämnen såsom aktivitetsvetenskap, evidensbaserad arbetsterapi, kliniskt resonemang, arbetsprocesser samt vetenskaplig metodik. Jag har ett särskilt intresse för undervisning om hur arbetsterapi kan bidra till ett jämlikt och hållbart välfärdssamhälle.

Det studentcentrerade lärandet är en central utgångspunkt för mig då jag anser att det är en förutsättning för att kunna utveckla de förmågor, färdigheter och förhållningssätt som leder till anställningsbarhet. Det är också, enligt min uppfattning, genom eget aktivt handlande som studenter når detta.

Genom att utgå från den problembaserade pedagogiken,”scenarion” eller ”case” som baseras på verkliga situationer som studenterna kan tänkas möta i sin kommande yrkesutövning blir lärandet konkret och meningsfullt och utvecklandet av en professionell identitet påbörjas redan under studietiden.

Att under studietiden få möjlighet till interprofessionella utbildningsmoment med studenter från andra relevanta professionsutbildningar, såsom fysioterapeuter, ingenjörer, logopeder eller socionomer bidra, enligt min uppfattning, ytterligare till denna utveckling.

Min uppgift som lärare är att facilitera studenternas lärande genom att skapa nyfikenhet och beredskap för framtiden, inom det akademiska ämnet arbetsterapi såväl som professionsutövningen. Att forskningsanknutna arbetsterapeututbildning på grundnivå såväl som på avancerad nivå anser jag betydelsefullt. Att som lektor vara nyfiken och själv söka och bidra till utvecklandet av ny kunskap tror jag är en betydande utgångspunkt för att vara en god lärare som stimulerar ett studentcentrerat lärande för framtidens arbetsterapeuter.

Kollegor

Organisation

Nyheter