Vår kropp är uppbyggd av miljarder celler med olika uppgift och funktion. Cellen är uppdelad i olika rum där olika cellfunktioner sker. Lysosomer utgör sådana rum och fungerar som återvinningscentraler – man skulle kunna likna dem vid cellens mage.
Precis som magsäcken innehåller lysosomen starkt sura ämnen som bryter ner andra molekyler. Det är mycket viktigt för hela cellens funktion att lysosomen fungerar — alla vet ju att det snabbt blir otrevligt om inte sophämtningen fungerar.
Motverka progressiva sjukdomar
Målet med vår forskning är att kartlägga och förstå lysosomens funktion för att kunna behandla och bota sjukdomar där lysosomen är påverkad.
Foto: Thor BalkhedVid lysosomala inlagringssjukdomar saknas någon av komponenterna i lysosomen vilket leder till att vissa ämnen inte längre kan bryts ner utan lagras på hög i lysosomen. Upplagringen orsakar progressiva sjukdomar med påverkan på många av kroppens organ och vävnader. Symtom som kan ses är utvecklingsförsening, förlust av färdigheter och sinnensfunktioner (t ex dövhet, och blindhet), grova anletsdrag, leverförstoring samt skelettförändringar.
Var och en av de lysosomala inlagringssjukdomarna är mycket ovanliga men som grupp beräknas 1 person per 5 000 nyfödda ha en lysosomal sjukdom. Några exempel är Nieman Picks sjukdom typ C (störd kolesterol transport) Pompes sjukdom (glykogenos typ II), Fabry (alfa-galaktosidas A-brist), Gaucher (glukosylceramidas brist), Krabbes sjukdom samt mukopolysackaridoser.
I många vävnader bildas ständigt nya celler för att ersätta dem som dött genom att de slitits ut eller skadats. Vid flera sjukdomar är dock regleringen av celldöd felaktig. Det är exempelvis mycket viktigt att en skadad cell dör, “begår självmord”, för att förhindra att cellen förvandlas till en cancercell. I tumörer har cellerna förlorat förmågan att begå självmord och därför kan tumörceller växa ohämmat.
Malignt melanom
Varför ökar risken att utveckla malignt melanom när man solar?
Malignt melanom är en av de snabbast ökande cancerformerna hos personer med ljus hy och är den mest dödliga formen av hudcancer. Malignt melanom kan uppstå från en befintlig leverfläck eller i normal hud. En av de främsta riskfaktorerna för att utveckla sjukdomen är solexponering. Vi undersöker hur malignt melanom uppstår men identifierar också nya markörer för att snabbare och säkrare diagnostisera om en hudförändring är elakartad eller inte.
Målet är att öka kunskapen om hur cellerna i huden reagerar på UV-strålning. Vi odlar hudceller antingen varje celltyp separat eller bygger upp rekonstruerad hud för att avgöra hur cellerna reagerar ensamma och när de tillåts att samarbeta med varandra. Vi kommer undersöka om UV-strålning ökar risken att ett malignt melanom sprider sig. Genom mer kunskap om hur huden påverkas av solstrålar kan vi utforma bättre solskydd för att vi ska kunna vistas i solen utan att riskera en framtida hudmalignitet.
Förbättra diagnostiken vid hudförändringar
Malignt melanom kan uppstå i leverfläckar (födelsemärken), men den kan också börja direkt i huden. Ju tidigare malignt melanom upptäcks desto större är chansen att den går att bota och därför är det viktigt att man själv undersöker om fördelsmärken ändrar utseende.
Målet med forskningsprojektet är att jämföra vilka markörer som uttrycks i ofarliga födelsemärken med de som utrycks i malignt melanom. Idag opererar man bort alla misstänkta födelsemärken och i första hand letar vi efter markörer som kan hjälpa patologen att skilja farliga från ofarliga förändringar. Målet är också att i framtiden inte behöva operera bort alla födelsemärken utan t ex smörja med en crème för att bestämma om hudförändringen behöver tas bort eller inte.
Foto: Thor Balkhed
