Barnkonventionen skyddar alla barns rätt att leva fria från diskriminering, våld och försummelse. Det innebär bland annat att:
- Barnets bästa ska beaktas vid alla beslut som rör barn.
- Alla barn har rätt att uttrycka sin mening och få den respekterad.
- Alla barn har rätt till liv och utveckling.
- Alla barn har samma rättigheter och lika värde.
Detta är de fyra grundprinciperna och de två första genomsyrar hela Barnkonventionen. De innebär att så snart man gör något som på något sätt berör barn, ska man fundera på vad som är bäst för det enskilda barnet. Då är det viktigt att ta reda på vad barn själva tycker och tänker. Enligt Barnkonventionen är staten ytterst ansvarig för att barn får sina rättigheter förverkligade. Barnets familj har huvudansvaret men varje stat är skyldig att stötta familjerna och underlätta för dem att ta hand om sina barn på bästa sätt.
Betydande utmaningar
Barn har mänskliga rättigheter och de ska stärkas i sin förmåga att göra anspråk på dessa rättigheter. För trettio år sedan fastställde Barnkonventionen att barn är egna individer med icke förhandlingsbara rättigheter. Alla stater utom en (USA) har lovat att respektera, skydda och stödja dessa rättigheter. Detta gör Barnkonventionen till en av de mest visionära och allomfattande överenskommelserna om mänskliga rättigheter i historien. Men trots stora framsteg under de senaste tre decennierna så återstår betydande utmaningar. Det gäller speciellt för flickor, barn med funktionsvariationer och barn i utsatta och sårbara situationer.
Barnkonventionen som lag
Sverige antog Barnkonventionen 1990 som ett av de första länderna. Redan elva år tidigare införde Sverige en lag som förbjuder barnaga, och vi har numera också en roll som Global Pathfinder (vägvisarland) i det globala partnerskapet för att stoppa allt våld mot barn. Trots det har Sverige en hel del kvar att göra. Barnrättskommittén som har i uppdrag att granska att länder lever upp till det som står i konventionen har gett Sverige kritik. Kritiken handlar bland annat om hanteringen av barn på institutioner och ensamkommande flyktingbarn, om stora sociala och ekonomiska klyftor, om den låga kunskapen om barns rättigheter bland både vuxna och barn, och om brister i den lagstiftning som ska skydda barn mot sexualbrott.
Den 13 juni 2018 röstade Sveriges riksdag igenom att Barnkonventionen ska bli lag i Sverige. Lagen träder i kraft i januari 2020 och är ett viktigt steg i rätt riktning för att Sverige ska kunna säkerställa alla barns rättigheter. Att konventionen blir svensk lag betyder att alla barn i Sverige får ett starkare juridiskt skydd. Sverige har tidigare anpassat svensk lag efter innehållet Barnkonventionen, men trots det har många barn fallit mellan stolarna och utsatts för våld och kränkningar. Det finns fortfarande stora skillnader när det gäller till exempel tillgång till stöd och behandling beroende på var i landet ett barn växer upp. Med Barnkonventionen som lag tvingas skolor, kommuner och myndigheter att respektera barnets rättigheter och säkerställa att alla barn behandlas lika. De blir också tvungna att på allvar lyssna på barn och deras behov, och fatta beslut utifrån barnets bästa.
Film från Rättighetsbärarna UR: Alexandra Bopp, åklagare, Anna Kaldal, professor i processrätt, och Pernilla Leviner, docent i offentlig rätt, pratar om förhoppningar och farhågor inför att barnkonventionen blir lag i Sverige 2020.
Barnafrid och barnets rättigheter
Att göra Barnkonventionen till lag räcker förstås inte. Att följa lagen kräver förståelse men framför allt kunskap. Vi på Barnafrid har ett regeringsuppdrag att samla och sprida kunskap om våld mot barn (alla former av fysiskt eller psykiskt våld, skada eller övergrepp, vanvård, försummelse, misshandel eller utnyttjande, däribland sexuella övergrepp). Inom ramen för vår verksamhet pågår en mängd olika projekt med syfte att öka kunskapsnivån hos yrkesverksamma som möter barn. Vi bedriver verksamhetsnära och tvärprofessionell forskning och ska vara en länk mellan forskning och praktik. Våra nationella nätverk erbjuder möten för yrkesverksamma med föreläsningar och möjlighet att utbyta erfarenheter.
För närvarande pågår två större projekt som genomförs på uppdrag av regeringen. Trauma på kartan syftar till att kompetensutveckla personal som i sitt arbete kommer i kontakt med traumatiserade barn och unga. Detta sker i dialog med bland andra Socialstyrelsen, Rädda barnen och Barnombudsmannen.
Att genomföra utredningar som gäller hedersrelaterat våld och förtryck kräver särskild kompetens hos dem som möter utsatta barn. I vårt uppdrag En fråga om heder, ska vi stärka Barnahusens kunskap om den här formen av utsatthet så att den på ett tydligare sätt inkluderas i Barnahusens arbete.
I ett av våra två doktorandprojekt studerar vi barn och unga i samhällsvård kopplat till hälsa och skolresultat, risker och förebyggande åtgärder. I det andra undersöker vi hur barn som är på flykt har, och har haft det, samt hur vi kan stärka deras hälsa och välmående. Utöver detta ger vi ett antal högskoleutbildningar, håller i en mängd föreläsningar och samverkar med andra barnrättsaktörer både nationellt och internationellt.
Under kommande år ska vi intensifiera våra ansträngningar att inkludera barn och unga i vårt arbete. Vårt syfte med att arbeta tillsammans med barn och unga, är att de ska vara med och bestämma vad vi behöver ta reda på mer om, vilken kunskap och kompetens vuxna i barns närhet behöver, samt att vi på Barnafrid ska få ett barnperspektiv på det material som vi tar fram.
Barnkonventionen lägger grunden för barns rättigheter. Med kunskap om barns behov, förutsättningar och liv kan vi skapa ett samhälle som har förmågan att ge alla barn en fredad uppväxt.