Den 2 maj 2024 sa riksdagen ja till ett mer omfattande utreseförbud för barn och unga. Den nya lagen innebär att beslut om utreseförbud kan fattas om det finns en påtaglig risk för att ett barn förs utomlands och barnets hälsa eller utveckling skadas under utlandsvistelsen på grund av omständigheter som kan leda till vård enligt lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga, LVU.

Hand som sträcker fram ett pass vid en passkontroll

Utredningens uppdrag

Varje år utsätts 100-200 barn i Sverige för skadliga utlandsvistelser. Störst risk att utsättas har de 10 000-tals barn som lever i hedersmiljöer, men även fall utan samband med hedersmiljöer förekommer. Tidigare lagstiftning om utreseförbud har tagit fasta på utreseförbud som utfärdas när det finns en påtaglig risk att en person under 18 år förs utomlands för att ingå äktenskap eller för att könsstympas.

Huvuduppgiften för utredningen om ett utvidgat utreseförbud har varit att utreda om det finns skäl att utvidga tillämpningsområdet för utreseförbudet för barn. Före detta lagman Lars Sjöström har lett utredningen 2021-2022 och arbetat tillsammans med hovrättsassessor Daniel Fedeli. 

Utöver att utreda behovet av ett utvidgat utreseförbud har utredningen:

  • tagit ställning till hur ett utvidgat tillämpningsområde borde se ut.
  • tagit ställning till hur ett utreseförbud kan upprätthållas på ett effektivt sätt
  • utrett om straffansvaret för egenmäktighet med barn borde utvidgas till att omfatta fall där beslut om omedelbart omhändertagande eller vård enligt LVU har meddelats men inte verkställts.

Utredningen presenterade sitt förslag i Ds 2022:9 "Ett utvidgat utreseförbud för barn".

Anledningar till att barn far illa utomlands

Det finns många anledningar bakom skadliga utlandsvistelser. Utöver barnäktenskap och könsstympning, som redan täcks in av befintligt utreseförbud fann utredningen exempelvis:

  • skadliga uppfostringsresor - med syfte att återta kontrollen över ett barn
  • resor för oskuldskontroller, hymnenoperationer och liknande
  • resor för att undanhålla barnet från sociala myndigheter
  • vårdnadstvister, där en förälder tar med sig barnet utomlands
  • resor med koppling till terroristorganisationer eller krigsområden.

Utredningen fann också att skälet för en skadlig utlandsresa kan ändras, så som att en uppfostringsresa slutar med att ett barn gifts bort.

Verktyget utreseförbud ger ett bra skydd mot skadliga utlandsvistelser

Svenska myndigheter har begränsade möjligheter att agera i andra länder om ett barn redan har förts utomlands. Det gäller särskilt när ett barn är i ett land som inte omfattas av det internationella rättsliga samarbetet på området. Ytterligare en svårighet kan vara att barnet har medborgarskap i ett land som inte tar hänsyn till dubbla medborgarskap. Därför är det viktigt att svensk lag ger möjlighet att ingripa medan barnet fortfarande befinner i Sverige.

Utredningen ansåg att det befintliga utreseförbudet har fallit förhållandevis väl ut. Utredarna fann att fram till 2022 hade 35 barn, samtliga flickor, fått utreseförbud meddelat av domstol. Nästan alla fall avsåg barnäktenskap. I de flesta fall hade de här barnen redan varit föremål för insatser från sociala myndigheter. Både stora och små kommuner över hela landet hade ansökt om beslut till domstol om tillfälliga utreseförbud. Utredningens slutsats blev att lagstiftningen hade använts och gett skydd åt ett flertal barn, samtidigt som det stod klart att fler barn borde ha fått skydd under samma tidsperiod.

Överväganden

I direktivet ingick att fundera över att lägga till fler brott som barn kan utsättas för utomlands, till exempel våldsbrott eller sexualbrott. Utredningen kom fram till att en sådan lista skulle bli för lång. Även alternativet att lista brott av en viss allvarsgrad (till exempel straffskala eller ett straffvärde) släpptes. Utredarna menade att en sådan skulle kräva kunskaper som socialtjänsten i dag saknar, alternativt att en annan myndighet skulle behöva göra prövningen.

I stället fann utredningen stöd för att koppla kriterierna för LVU till utreseförbud. Många av de barn som fått utreseförbud var föremål för LVU och utredningen fann att LVU-beslut hade tagits för att förhindra skadliga utlandsvistelser. Skälen för utreseförbud enligt gällande rätt, alltså att hindra barnäktenskap och könsstympning utomlands, kunde alltså utgöra skäl för LVU-vård.

Utreseförbud är därtill en mindre ingripande åtgärd än vård enligt LVU. Det går inte att utesluta att det kan finnas fall där det enda skälet för LVU-vård är att ett barn riskera fara illa utomlands. I en sådan situation kan ett mindre ingripande utreseförbud vara att föredra, förutsatt att kriterierna för LVU-vård och utreseförbud är desamma.

Utredningen framhöll även att LVU-lagstiftningen har funnits i över 100 år. Det innebär att det finns en utvecklad lag och praxis som kan bidra till att skyddsvärda fall inte faller utanför tillämpningsområdet för utreseförbud. Utredarna såg ytterligare en poäng med att ha en generell regel som medger en samlad bedömning av huruvida det finns en påtaglig risk för barnets hälsa och utveckling. Med en generell reglering får man också en reglering som står sig över tid och socialtjänsten får ytterligare ett verktyg till sin verktygslåda.

Webbinarium om utvidgat utreseförbud  

Inspelning från 25 april 2024

Lars Sjöström, särskild utredare och f.d. lagman, föreläser om utredningen och den lagstiftning som träder i kraft den 1 juni 2024.

Webbinariet är textat och inspelningen är cirka 40 minuter lång.

Slutlig lagtext om ett utvidgat utreseförbud

31 a § LVU

Ett utreseförbud ska meddelas för den som är under 18 år, om det finns en påtaglig risk* för att

1. han eller hon förs utomlands eller lämnar Sverige, och

2. hans eller hennes hälsa eller utveckling skadas under utlandsvistelsen på grund av

– fysisk eller psykisk misshandel, otillbörligt utnyttjande, brister i omsorgen eller något annat förhållande i boendemiljön, eller

– eget missbruk av beroendeframkallande medel, brottslig verksamhet eller något annat socialt nedbrytande beteende.

Ett utreseförbud ska också meddelas om det finns en påtaglig risk för att den unge förs utomlands eller lämnar Sverige i syfte att ingå äktenskap eller en äktenskapsliknande förbindelse.

Utredningen i sin helhet

Regeringens proposition (PDF)

Ett utvidgat straffansvar för egenmäktighet med barn

Kriminalisering av att föra bort eller undanhålla ett barn under 15 år, om gärningen är ägnad att hindra att vård enligt LVU påbörjas

Enligt förslaget ska även straffansvaret för egenmäktighet med barn utvidgas till att gälla när ett barn under 15 år förs bort eller undanhålls för att hindra att vård enligt LVU inleds.

Sedan tidigare är det kriminaliserat att obehörigen skilja ett barn under 15 år från någon som vårdar det enligt LVU. Men för att den kriminaliseringen ska gälla finns det rättsfall som säger att då måste vården av barnet ha påbörjats, något som både utredningen och regeringen velat ändra på.

Det som delvis har komplicerat kriminaliseringen tidigare är att ett barns vårdnadshavare behållit sedvanligt ansvar och rätt att bestämma var barnet ska befinna sig under tiden mellan ett beslut om LVU-vård och vårdens påbörjande. Paragrafen tar nu fasta på att föra bort eller undanhålla barnet, till skillnad från att skilja barnet från någon som vårdar det. Utredningen hade för avsikt att även kräva ett avsiktsuppsåt, det vill säga ett bortförande eller undanhållande avsett att hindra att vården påbörjas. Här förutsåg regeringen bevissvårigheter och föreslog i stället att det för straffbarhet ska räcka med att gärningen är ägnad att hindra att vården kommer till stånd. 

Utvidgningen av straffansvar för egenmäktighet med barn börjar gälla vid samma tidpunkt som det utvidgade reseförbudet, den 1 juni 2024.

 

Kunskapsmaterial utifrån regelverket kring utreseförbud för barn

Regeringen uppdrar åt Socialstyrelsen att ta fram och sprida kunskapsmaterial om det nya regelverket om ett utvidgat utreseförbud för barn.

Kunskapsmaterialet ska göras tillgängligt och spridas nationellt. Det ska främst riktas till socialtjänst, hälso- och sjukvård, skola och polis samt annan anmälningsskyldig personal. Socialstyrelsen ska också förbereda och stödja arbetet med att införa kunskapsmaterialet bland relevanta målgrupper. 

I uppdraget ska Socialstyrelsen:

  • hämta in kunskap och synpunkter från Barnafrid – Nationellt centrum för kunskap om våld mot barn vid Linköpings universitet samt samtala med Jämställdhetsmyndigheten, Barnombudsmannen och Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd. 
  • senast den 31 maj 2025 muntligt delredovisa uppdraget och senast den 31 mars 2027 skriftlig slutredovisa uppdraget till Regeringskansliet.
  • redovisa hur kunskapsmaterialet används och sprids.
  • hämta in synpunkter från Barnafrid när delredovisning och slutredovisning tas fram.

Välkommen att kontakta Barnafrid