Det nya hedersbrottet - föreläsning med riksåklagare Petra Lundh

Dubbel straffbarhet

Under utredningsarbetet funderade man också mycket på hur svensk domstol ska kunna döma för brott som begås utomlands. Normalt sett krävs dubbel straffbarhet, det vill säga att gärningen ska vara brottslig både i Sverige och i landet där brottet begås. Utredningen kom fram till att det var viktigt att brott med hedersmotiv bör vara undantagna från dubbel straffbarhet. I annat fall skulle det bli mycket svårt att kunna fånga upp gärningspersoner som begår hedersförtryck utomlands men är hemmahörande i Sverige.

Straffskalor

Utredningens uppdrag att se över straffskalorna för fridskränkningsbrotten får också omedelbar betydelse för det nya hedersbrottet. I utredningen ansåg man inte att straffminimum borde skärpas ytterligare. Dock ingick det i uppdraget att komma med förslag på en höjning för att ge regeringen möjlighet att ta ställning till olika alternativ, och konstruerade därför ett förslag som innebar en höjning av minimistraffet till ett år. 

Vad hände sedan?

Efter remissrundan stod det klart att de flesta instanserna var positiva till att införa det nya hedersbrottet. Flera av förslagen i utredningen trädde därmed i kraft 1 januari 2022,. När det gäller frågan om minimistraffet så gick man på utredningens alternativa förslag att höja det till ett års fängelse för fridskränkningsbrotten. Förslaget om nytt hedersbrott bereddes vidare i Regeringskansliet och i december 2021 kom lagrådsremissen som hade infört vissa ändringar i det som utredningen föreslog. Förutom delen om att höja minimistraffet så handlade det om konstruktionen som avsåg att gärningarna skulle utgöra ett led i upprepade kränkningar och vara ägnade att allvarligt skada personens självkänsla. I lagrådsremissen ansåg man att det skulle anses vara inbyggt i ett hedersmotiv så man plockade bort detta led. Men när Lagrådet kom med sitt yttrande så var de mycket kritiska till detta. De menade att om minimistraffet ska läggas på den föreslagna nivån var det nödvändigt att det straffbara området avgränsades ytterligare i relation till vad som föreslås i remissen, och hänvisade till hur det ursprungliga förslaget såg ut. Det ledde till att regeringen såg över förslaget igen, och i februari kom proposition där den kritik som Lagrådet framförde omhändertogs genom att lägga tillbaka kvalificeringsgrunderna igen. 

Nu är planen att riksdagen ska behandla ärendet i slutet på april och regeringen har föreslagit att den nya lagstiftningen ska träda i kraft 1 juni 2022. Det finns en stor majoritet för förslaget i riksdagen, och Petra Lundh är övertygad om att det kommer att träda i kraft men möjligen med mindre justeringar. 

Konsekvenser av att införa det nya brottet

Petra Lundh menar att det gissningsvis till en början kommer att handla om ganska få fall som anmäls. Men i takt med att kunskapen sprids om det nya hedersbrottet så kommer det att komma in fler anmälningar. Mot bakgrund av detta uppskattar man att de ekonomiska konsekvenserna av att införa lagen kommer att leda till en ökning med cirka 17 miljoner kronor för Kriminalvården, och endast marginella kostnadsökningar för domstolar och rättsliga biträden under det första året.