Det nya hedersbrottet - föreläsning med riksåklagare Petra Lundh

Den 1 juni 2022 kan vi förvänta oss att en ny lag om ett särskilt hedersbrott kommer att träda i kraft. Med anledning av detta bjöd vi in den särskilda utredaren Petra Lundh för att berätta om utredningsarbetet och vad det nya brottet kan komma att innebära.

Skolflicka med utländskt påbra sitter vid skåp

Utredningens uppdrag

Uppdraget handlade om att titta på de straffrättsliga frågorna i ärendet. Den viktigaste och största frågan handlade om huruvida Sverige skulle införa ett särskilt hedersbrott. När Petra Lundh inledde utredningsarbetet hade redan en annan utredning lämnat ett förslag om att införa en straffskärpningsgrund (det vill säga att om motivet till ett brott är hedersrelaterat ska det leda till ett strängare straff). Definitionen av heder i lagförslaget om straffskärpningsgrund låg till grund för det förslag som Petra Lundh lämnade i sitt betänkande. Utöver uppdraget att lämna förslag på lagstiftning för ett särskilt hedersbrott, kopplades två andra frågor på som delvis har bäring på hedersbrottet, nämligen straffskalan för grov fridskränkning och grov kvinnofridskränkning. Minimistraffet för dessa brott var vid den tiden 9 månader och utredningen skulle titta på om strafflängden skulle skärpas. Den andra frågan handlade bland annat om straffskalan för överträdelse av kontaktförbud. 

Inledningsvis undersökte utredningen om det fanns någon motsvarande lagstiftning i något av de nordiska länderna. Det gjorde det inte vilket innebär att Sverige är första nordiska land att införa en strafflagstiftning som pekar ut brott med hedersmotiv. I utredningen har man mött många organisationer som arbetar med hedersförtryck för att öka kunskapen i ämnet. Till exempel behövde man titta på vad hedersförtryck egentligen innebär. Det blev tydligt att det förekommer många olika definitioner i Sverige, men gemensamt för dessa är att de handlar om privat uppställda normer och (hot om) sanktioner i ett speciellt sammanhang. Sammanhanget handlar om en släkt/familjs heder och sanktionerna är inte accepterade i det svenska rättssamhället.

Det finns ingen samlad bild av hur stort problemet med hedersrelaterat våld och förtryck är i Sverige, men tydligt är att det är ett stort och ökande problem. Mörkertalet är också stort på grund av att anmälningsbenägenheten är låg då den utsatta har inget eller lite stöd, på grund av att förövarna ofta är en hel familj.

Utredningens förslag Visa/dölj innehåll

Utredningen kom fram till att det fanns behov av att införa en ny brottstyp kallad hedersbrott. Utredningen tittade på hur straffbestämmelserna för grov fridskränkning och grov kvinnofridskränkning var konstruerade och tog fram ett förslag som innebar att ett särskilt hedersbrott skulle införas i fjärde kapitlet i brottsbalken. Under tiden som utredningsarbetet pågick infördes den redan nämnda straffskärpningsgrunden, vilken innebär att om någon begår ett brott så finns det redan utrymme att döma till ett strängare straff. Alltså tog man i Petras Lundhs utredning fasta på att det ska handla om upprepade kränkningar och att man ska se att gärningarna sker mer systematiskt. Den nya lagen är inte tänkt att träffa de allra allvarligaste gärningarna (mord, grov misshandel, våldtäkt med flera). 

Definitionen av heder som finns i den nya straffskärpningsgrunden innebär att det inte finns något närståendekrav. Detsamma gäller därmed för hedersförtrycksbrottet. En annan viktig sak var att titta på om de gärningar man vill komma åt täcks in i bestämmelsen. Inom utredningen resonerade man mycket kring vilka gärningar som egentligen avses när man pratar om att de begås i en hederskontext. De tittade på ett antal ganska vanliga exempel och funderade på om de skulle gå att bestraffa med dagens bestämmelser. Utredningen kom fram till att det fanns behov av att införa en särskild brottstyp som tog sikte på upprepade hedersrelaterade brott som riktar sig mot samma brottsoffer. Genom att konstruera ett nytt särskilt hedersbrott med fridsbrotten som förebild, fångar man upp den här typen av handlingar vilket gör att straffskalan skärps ordentligt.  

Dubbel straffbarhet

Under utredningsarbetet funderade man också mycket på hur svensk domstol ska kunna döma för brott som begås utomlands. Normalt sett krävs dubbel straffbarhet, det vill säga att gärningen ska vara brottslig både i Sverige och i landet där brottet begås. Utredningen kom fram till att det var viktigt att brott med hedersmotiv bör vara undantagna från dubbel straffbarhet. I annat fall skulle det bli mycket svårt att kunna fånga upp gärningspersoner som begår hedersförtryck utomlands men är hemmahörande i Sverige.

Straffskalor

Utredningens uppdrag att se över straffskalorna för fridskränkningsbrotten får också omedelbar betydelse för det nya hedersbrottet. I utredningen ansåg man inte att straffminimum borde skärpas ytterligare. Dock ingick det i uppdraget att komma med förslag på en höjning för att ge regeringen möjlighet att ta ställning till olika alternativ, och konstruerade därför ett förslag som innebar en höjning av minimistraffet till ett år. 

Vad hände sedan?

Efter remissrundan stod det klart att de flesta instanserna var positiva till att införa det nya hedersbrottet. Flera av förslagen i utredningen trädde därmed i kraft 1 januari 2022,. När det gäller frågan om minimistraffet så gick man på utredningens alternativa förslag att höja det till ett års fängelse för fridskränkningsbrotten. Förslaget om nytt hedersbrott bereddes vidare i Regeringskansliet och i december 2021 kom lagrådsremissen som hade infört vissa ändringar i det som utredningen föreslog. Förutom delen om att höja minimistraffet så handlade det om konstruktionen som avsåg att gärningarna skulle utgöra ett led i upprepade kränkningar och vara ägnade att allvarligt skada personens självkänsla. I lagrådsremissen ansåg man att det skulle anses vara inbyggt i ett hedersmotiv så man plockade bort detta led. Men när Lagrådet kom med sitt yttrande så var de mycket kritiska till detta. De menade att om minimistraffet ska läggas på den föreslagna nivån var det nödvändigt att det straffbara området avgränsades ytterligare i relation till vad som föreslås i remissen, och hänvisade till hur det ursprungliga förslaget såg ut. Det ledde till att regeringen såg över förslaget igen, och i februari kom proposition där den kritik som Lagrådet framförde omhändertogs genom att lägga tillbaka kvalificeringsgrunderna igen. 

Nu är planen att riksdagen ska behandla ärendet i slutet på april och regeringen har föreslagit att den nya lagstiftningen ska träda i kraft 1 juni 2022. Det finns en stor majoritet för förslaget i riksdagen, och Petra Lundh är övertygad om att det kommer att träda i kraft men möjligen med mindre justeringar. 

Konsekvenser av att införa det nya brottet

Petra Lundh menar att det gissningsvis till en början kommer att handla om ganska få fall som anmäls. Men i takt med att kunskapen sprids om det nya hedersbrottet så kommer det att komma in fler anmälningar. Mot bakgrund av detta uppskattar man att de ekonomiska konsekvenserna av att införa lagen kommer att leda till en ökning med cirka 17 miljoner kronor för Kriminalvården, och endast marginella kostnadsökningar för domstolar och rättsliga biträden under det första året. 

 

Slutligt förslag på lagstiftningen  Visa/dölj innehåll

Den som mot en person begår brottsliga gärningar enligt 3 eller 4 kap., 5 kap. 1 eller 2 §, 6 eller 12 kap. eller enligt 24 § lagen (1988:688) om kontaktförbud och ett motiv varit att bevara eller återupprätta en persons eller familjs, släkts eller annan liknande grupps heder, döms, om var och en av gärningarna utgjort led i en upprepad kränkning av personens integritet och gärningarna varit ägnade att allvarligt skada personens självkänsla, för hedersförtryck till fängelse i lägst ett och högst sex år.

Utredningen i sin helhet

Regeringens proposition

Kontakt Visa/dölj innehåll

Barnafrid Visa/dölj innehåll