Program och föreläsare (uppdateras löpande)

Camilla Waltersson Grönwall, socialtjänstminister

Jan Ingvar Jönsson, rektor Linköpings universitet

Laura Korhonen, centrumchef Barnafrid

Fredrik Malmberg. utredare En uppväxt fri från våld

Att höra barn – vad samhället behöver förstå

I föreläsningen ger Julia Korkman en kort överblick över hur forskningen kring barn som vittnen vuxit fram samt ger exempel på fall där det gått snett och vad vi bör lära oss av dessa. Hon beskriver forskningsbaserade riktlinjer för hur man kan undvika fallgroparna och utveckla barnförhör och det sätt på vilket dessa utvärderas på ett så sensitivt och evidensbaserat sätt som möjligt. Under föreläsningen får vi höra om barns utvecklingsmässiga förutsättningar för barnförhör, såsom deras minnesförmåga och suggestibilitet samt faktorer som inverkar på barns möjligheter att berätta om sina erfarenheter.

A1) 

Barnförhör med tolk

Emelie Ernberg, universitetslektor i psykologi, Göteborgs universitet

Det finns idag en god forskningsgrund att stå på när det kommer till frågan om hur barn som
misstänks ha utsatts för brott bäst ska förhöras, men för de barn som hörs med hjälp av språktolk är
det inte lika lätt att ge klara besked. I föreläsningen redogörs för resultaten från ett forskningsprojekt
där en rad studier har undersökt frågan om hur språktolk används i barnförhör idag, hur kvaliteten på
barnförhör påverkas av närvaron av tolk och hur tolkade barnförhör bedöms i domstol.
Förhör med barn med intellektuell funktionsnedsättning

Förhör med barn med intellektuell funktionsnedsättning

Linnea Koponen, doktorand, Göteborgs universitet

Polisförhör med barn med intellektuell funktionsnedsättning tenderar ha sämre kvalité än förhör med
barn utan funktionsnedsättning, och rättsväsendet lyckas inte alltid att ta hänsyn till
funktionsnedsättningar när man utvärderar tillförlitlighet av barns utsagor. Ett pågående
forskningsprojekt syftar till att undersöka hur användning av bildstöd i barnförhör med barn som
behöver kommunikativt stöd

A2) 

Bedöma risk för utsatthet för hedersrelaterat våld bland barn - socialstyrelsens bedömningsstöd

Hanne Martinek, forskare, Socialstyrelsen

Socialstyrelsen presenterar sitt bedömningsstöd för socialtjänstens utredningar av barn (12 - 17 år)som är eller misstänks vara utsatta för hedersrelaterat våld och förtryck. Bedömningsstödet har utvecklatsmed bästa tillgängliga kunskap som grund 2018 - 2021 och har testats och bearbetats under2022-2023. Stödet ska hjälpa socialsekreterare att göra en systematisk bedömning av risk för (fortsatt)utsatthet av hedersrelaterat våld.

När barn tvingas ta ansvar för sitt eget skydd

Matilda Eriksson, utredare, Jämställdhetsmyndigheten och Hanna Linell, universitetslektor, Stockholms universitet

Föreläsningen handlar om situationen för barn och unga som har blivit eller riskerar att bli förda utomlands och utsatta för hedersrelaterat våld och förtryck, eller annat våld, och hur samhället kan bli bättre på att förebygga bortföranden och ge rätt stöd och skydd. Jämställdhetsmyndigheten presenterar resultat och slutsatser från arbetet med uppdraget att kartlägga återkommande riskfaktorer samt insatser före och efter att bortföranden skett. Fokus ligger framför allt på den dokumentstudie av LVU-domar som Stockholms universitet har genomfört inom ramen för regeringsuppdraget.

A3) 

Dynamiska barnavatarer för utbildning

Gunn Astrid Baugerud, professor Oslo universitet

Mer information kommer.

A4) 

Ett starkare skydd, stöd och delaktighet för barn i skyddat boende

Hanna Hansson, nationell samordnare för Länsstyrelsernas uppdrag mot mäns våld mot kvinnor, Åsa Hjertström, utredare Jämställdhetsmyndigheten och Natalie Söderlind, utredare, Barnafrid.

Barn måste bli lyssnade på! Alla barn har rätt att skyddas från våld, i den nationella strategin för
att förebygga och bekämpa våld mot barn understryks vikten av ett stärkt behov av att prioritera
och förbättra det främjande och förebyggande arbetet mot våld. Barn i skyddat boende har
på samma sätt som andra barn rättigheter. För att barn ska tillförsäkras en uppväxt fri från våld
måste vuxna lyssna på vad barn har att säga. Under denna föreläsning kommer Barnafrid tillsammans
med Länsstyrelserna och Jämställdhetsmyndigheten att diskutera utmaningar och rekommendationer
gällande barns umgänge med förälder, ett stadigvarandeboende samt förebyggande
åtgärder för att säkerställa barns rätt till skydd, stöd och delaktighet.

B1)

Familjehem sökes. En forskningsstudie om familjehemsrekrytering

Judit Lind och Cecilia Lindgren, forskare Tema barn, Linköpings universitet

Om god kvalitet i familjehemsvården ska kunna upprätthållas måste ett tillräckligt antal
familjehem rekryteras och familjehemmens lämplighet säkerställas. Idag råder det dock brist
på familjehem. Tillgången på lämpliga familjehem påverkas först och främst av hur många
människor som är beredda att åta sig uppdraget. Med hjälp av en enkätstudie har forskarna
undersökt hur människor i allmänhet ser på familjehemsuppdraget, hur många som har intresse
för att bli familjehem och vilka faktorer som skulle kunna öka deras benägenhet att bli
familjehem.

B2)

Tjejer med begränsad kriminalitet - utvecklingspsykologiska aspekter av normbrytande

Azadé Azad, postdoktor Stockholms universitet

Azadé Azads föreläsning kommer att fokusera på utvecklingspsykologiska aspekter av brottslighet,
med fokus på tonårstjejers kriminella beteenden. Föreläsningen bygger på resultat från ett projekt
som rör dömda tjejer och utmaningar som de de upplever i interpersonella relationer, däribland
familj, vänner och skola, samt information om ett longitudinellt projekt om hur identitetsutveckling
och vägarna in och ut ur brottslighet hänger samman hos tonårstjejer. 

B3)

Så säkerställer vi barnets rättigheter genom barn-och ungdomsinkludering

Natalie Söderlind, utredare Barnafrid

Barns rätt till inflytande och delaktighet är en utav grundpelarna i FN:s konventionen om barnets
rättigheter. I denna föreläsning kommer vi att diskutera hur vi kan skapa positioner i samhället där
barn och unga göra sina röster hörd i frågor om våld utan att själva bli studieobjekt för det som produceras. Detta genom att presentera modell som tagits fram på Barnafrid för ett säkert och tryggt
inkluderande av barn och unga i verksamheter samt genom praktiska exempel och inblick i forskningsfältet.

Snacka tryggt - hur kan du samtala med barn om våld, upptäcka och stötta barn
vid våldsutsatthet?

Henrietta Lysén, Louise Olsson, projektledare Rädda Barnen

Rädda Barnen driver i samverkan med Barnafrid det treåriga projektet Snacka tryggt som syftar till
att ta fram ett systematiskt sätt att ta sig an frågor om utsatthet och vuxnas våld mot barn. Snacka
tryggt erbjuder en helhet där skolpersonal tränas i hur de samtalar med barn om våld, om att
upptäcka och stötta barn vid våldsutsatthet. Materialet innehåller stöd och verktyg direkt till vuxna
i skolan men också information och undervisningsmaterial för att använda med elever. I denna
föreläsning kommer du som yrkesverksam få ett smakprov på hur Snacka tryggt byggts upp och få
en förhandstitt på det verktyg som arbetats fram under projektets gång där vuxna får träna på svåra
samtal med barn.

B4)

Eskalerade elev-lärarkonfilkter som innehåller hot och våld mot lärare

Ilse Hakvoort och Sofia Persson, Docent i pedagogik och docent i sociologi

Presentationen utgår från ett forskningsprojekt om lärares utsatthet. I en kvalitativ närstudie undersöks högstadieskolor som har haft omfattande problem
med hot och våld mot lärare, men där en vändning har skett till en tryggare arbetsmiljö. Detta
kan bidra med kunskap om insatser som fungerat väl. Studien syftar även till att studera vilka former
av hot och våld som riktas mot lärare från elever, samt vilka faktorer och situationer som bidrar
till det. Dessutom studeras olika former av insatser som skolor använt för att stödja lärare och skapa
en trygg arbetsplats för lärare och elever.

En uppväxt fri från våld. Hur kan förbättringskunskap stötta vägen från det övergripande målet till resultat för barnen?

Hur sätter vi kunskapen i praktisk användning och i rörelse, så vi vet att våra ansträngningar tar oss i rätt riktning mot målet? Erfarenheter och forskning inom detta område är grunden för Boel Andersson Gäres bidrag som föreläsare vid konferensen. Boel kommer att ge exempel från praktiken om hur förbättringsmetoder har använts och vad man kan lära sig från dem för att skapa en kultur av ständiga förbättringar i och mellan olika verksamheter som har till uppgift att stötta barns utveckling och hälsa i vid mening.

Child Sexual Abuse is Preventable, Not Inevitable

Den här presentationen kommer att ge en översikt av sexuella övergrepp mot barn som ett folkhälsoproblem som kan förebyggas, ta upp effektiva kommunikationsstrategier för att förmedla detta faktum och sedan granska befintliga program för förebyggande av brott inklusive ett skolbaserat program fokuserat på att förebygga uppkomsten av problem med sexuellt beteende hos ungdomar och en online-självhjälpsintervju för personer med sexuell attraktion till barn.

C1)

Förskolan som arena för att förebygga våld och utsatthet hos barn - att upptäcka, bemöta och agera när barn far illa

Ann-Charlotte Münger, lektor Barnafrid vid Linköpings universitet och Steffani Skärberg, förskollärare och utbildningsledare, Haninge kommun

Nästan alla barn i Sverige går i förskola, vilket gör att förskolan har stora möjligheter att upptäcka
barn som far illa. Haninge kommun har tillsammans med Barnafrid tagit fram en arbetsplatsutbildning
för förskolan som utgår från Barnafrids digitala utbildning Basprogram våld mot barn och unga.
Syftet är att utifrån ett kollegialt lärande öka kunskapen och kompetensen om våld och utsatthet hos barn inom förskolan.

C2)

TBD

C3)

Om Backa barnet

Mer information kommer.

C4)

Evidensbaserade insatser för att minska risker för våld mot barn i familjer

Livia van Leuven, doktorand vid Karolinska institutet

Föreläsningen kommer handla om insatser med evidens för att minska risken för våld mot barn i
familjer där barn utsatts för våld eller där risken är förhöjd. Särskilt fokus kommer ligga på beteendebaserade föräldraskapsprogram. Det är av de insatser med starkast stöd i forskning att minska risken för föräldrars våld mot barn. Betydelsen av dess implementering lyfts därför alltmer i rekommendationer för att minska våld mot barn. Aspekter av implementering kommer även tas upp.

C5)

Om Barnafrids utbildning om barnahus

Anna Nelson, Sandra Skoog, Mia Johansson, utredare Barnafrid

Mer information kommer.

 

D1)

Barn på flykt - utsatthet för våld och psykisk ohälsa

Erica Mattelin, doktorand Barnafrid, leg. psykolog Rädda Barnen

Erica Mattelin kommer att ge en aktuell bild av vad som driver barn att fly 2024. Hon kommer också
att berätta om våldets påverkan på barn, både före, under och efter flykten, baserat på den senaste
forskningen och hennes egna erfarenheter med barn. Föreläsningen kommer även att fokusera på de
psykologiska konsekvenserna av våldet. Erica kommer att ta upp internationell forskning samt den
forskning som bedrivs av henne och hennes kollegor på Barnafrid.

Barnen som överlever tortyr - en litteraturstudie om screening, dokumentation och behandling av tortyrskador hos barn

Catarina Nalén Bose, lektor Röda korsets högskola

Nalén Boses föreläsning kommer att handla hur en kan utveckla metoder och rutiner för bedömning, dokumentation och behandling av tortyrskador hos barn. FN:s internationella standard för tortyrskadedokumentation, Istanbulprotokollet, innehåller i en uppdaterad version för första gången ett avsnitt om barn som utsatts för tortyr. Barn utsätts för tortyr och det är viktigt att dessa barn identifieras och får den behandling de behöver.

D2)

Det nationella och strategiska arbetet om våld mot barn i Nederländerna

Elise van de Putte, Brooke Keeshin

Mer information kommer.

D3)

Den rättsliga hanteringen av barnfridsbrott

Mikaela Magnusson, forskare Göteborgs universitet

1 juli 2021 infördes ny lagstiftning för att stärka det straffrättsliga skyddet för barn som upplever brott i nära relation; Barnfridsbrottet. Föreläsningen handlar om ett forskningsprojekt som syftar till att kartlägga hur barnperspektivet och barns rättigheter som målsägande synliggörs i Tings- och Hovrätters skriftliga bedömningar och beslutsfattande i samband med straffrättsliga processer gällande barnfridsbrott. Sammantaget ämnar projektet att hjälpa till att utvärdera om den nya lagen uppnår det den syftar till – att ge utsatta barn ett starkare straffrättsligt skydd vid bevittnande av brott mellan närstående.

Samverkan vid barnfridsbrott

Jessica Johansson, förundersökningsledare, Elin Nordenskjöld-Ollén, samordnare/kurator, Nadja Bergsten, samordnare/kurator

Föreläsningen lyfter framgångsfaktorer kring hur polisens barngrupp fångar upp barnfridsbrottsärenden och hur samverkan med Barnahussamordnare ser ut i dessa ärenden. Föreläsarna kommer även presentera deras rutiner från inkommen anmälan till efter barnförhöret, inklusive det viktiga stödet till våldsutsatta barn och vuxna. Samt informationssamtal till våldsutövare.

D4)

Våld i nära relationer bland SiS-placerade ungdomar

Peter Andersson, lektor Stockholms universitet och Sibel Korkmaz, lektor Stockholms universitet

Andersson och Korkmaz kommer att presentera sin forskning där de undersöker SiS-placerade ungdomars erfarenheter av våldsutsatthet i en egen nära relation och mer specifikt dynamiken mellan att å ena sidan vara föremål för samhällsinsatser till följd av beteendeproblem och å andra sidan ha varit utsatt för våld i en egen nära relation. Syftet är att undersöka hur våldsutsatthet förstås och tolkas i relation till annan social problematik, som i ungdomarnas fall föranlett en SiS-placering.

Mer information kommer. 

Mer information kommer