Bortom altruism. Om att dela med sig av sin kropp

En påse med blod

Internationell och nationell policy ser anonym bloddonation utan ekonomisk vinning för donatorn som positivt. Det gäller också frivillig organdonation efter den egna döden. Sådana donationer kallas ofta för altruistiska. Altruistisk organdonation från en levande donator till en främling har ifrågasatts internationellt men utförs i Sverige. Altruistisk organdonation mellan närstående utförs i svensk sjukvård, men inte altruistiskt surrogatmoderskap. I det här projektet tas ett samlat grepp på altruistiska kroppsliga utbyten i medicinen. 

Projektet undersöker vad som ses som önskvärd altruistisk donation, i internationell och en del nationell policy, och hur den önskvärda donationen ofta förutsätter eller premierar anonymitet – med undantag av organ- och vävnadsdonation mellan närstående. I Sverige kan äggdonatorer som vill donera till närstående exempelvis uppmuntras att donera till en främling. 

Egenintresse kontra omsorg om andra

Projektet undersöker också hur altruistiska donationer liksom altruistiskt surrogatmoderskap tenderar att förstås och regleras i ljuset av dikotomin egenintresse kontra omsorg om andra, i internationell och nationell policy och lagstiftning liksom i en del donationskampanjer, och hur det bidrar till en syn på altruism som en bristvara. Projektet visar hur förståelsen av vem som kvalificeras som acceptabelt altruistisk donator och vem som inte gör det formas av idéer om problem med ”för lite” och ”för mycket” altruism från donatorns sida. Här spelar också anonymiteten roll: donationer eller surrogatmoderskap mellan närstående passar speciellt dåligt in i dikotomin egenintresse kontra omsorg om andra. Samtidigt finns en specifik komplexitet, som också behöver analyseras, i närstående donation. 

Lidandets socialitet 

Vad händer om vi istället för att utgå från att etiskt önskvärda kroppsliga utbyten i första hand är anonyma och altruistiska skulle utgå ifrån och ta lidandets socialitet på allvar? En sådan alternativ utgångspunkt skulle innebära ett fokusskifte från donatorn till relationer mellan individer. Det skulle också innebära att delvis andra etiska och filosofiska frågor behöver ställas än de som nu ofta debatteras. Hit hör frågor som: Hur formas min upplevelse av vad jag kan ge eller dela med mig av till andra, när det gäller den egna kroppen, över tid och i relationer med andra individer? Hur kan vi förstå intersubjektiva dimensioner av lidande och smärta såsom hur lidande och smärta delas i relationer och hur delandet kan forma vad som framstår som möjliga handlingsalternativ för individer i dessa relationer? Hur skulle en etik för kroppsliga utbyten i medicinen se ut om den tog det här på allvar?

Projektet undersöker hur vissa etiska frågor passar in i och förstärks via dikotomin egenintresse kontra omsorg om andra liksom när den önskvärda altruismen förutsätts vara anonym. Projektet undersöker också vad som riskerar att inte diskuteras och varför det bör ses som ett problem med nuvarande medicinsk etiska diskussioner.

Projektets namn: Bortom Altruism. Projekt inom ramen för Zeilers Pro Futura forskning kring kroppsligt givande och delande i medicinen.  Finansiär: Riksbankens Jubileumsfond och SCAS, the Swedish Collegium for Advanced Study.


Projektledare

Relaterat innehåll