Jag arbetar med tvärvetenskaplig medicinsk humaniora och bioetik. Framför allt är mitt forskningsområde medicinfilosofi. Det innebär att jag exempelvis undersöker sjukdomserfarenheter, medicinsk teknikanvändning och kunskapsproduktion i hälso- och sjukvården från filosofiska perspektiv som fenomenologisk filosofi, feministisk filosofi eller genom kombinationer av kvalitativa och filosofiska analyser. Jag går också ofta i dialog med medicinsk sociologi och teknik och vetenskapsstudier. I pågående forskning undersöker jag hur kritisk fenomenologisk filosofi och perspektiv från teknik- och vetenskapsstudier kan kombineras i undersökningar av subjektivitet, kroppslighet och kunskapsproduktion i hälso- och sjukvården. Fenomenologisk filosofi och teknik- och vetenskapsstudier ställer olika frågor och använder sig av olika metoder för att besvara frågorna.
Min akademiska bakgrund är tvärvetenskaplig och jag värdesätter tvärvetenskapliga samarbeten. Tvärvetenskapligt arbete kräver såväl generositet som gemensamma ansträngningar för att hitta ett gemensamt språk, om forskare med mycket olika vetenskapliga bakgrunder ska samarbeta. Samtidigt kan det vara oerhört givande och leda till nya insikter – som i ett delprojekt i ett större projekt om post-COVID där vi kombinerar biomedicinska perspektiv och metoder med fenomenologisk filosofi (se nedan).
I mitt uppdrag ingår att vara föreståndare för Centrum för medicinsk humaniora och bioetik. Vid Centrum för medicinsk humaniora och bioetik arbetar vi med forskning, undervisning och samverkan mellan forskare med olika disciplinära och tvärvetenskapliga bakgrunder liksom mellan forskare, vårdpersonal och andra samhällsaktörer. Jag ser sådana samarbeten som spännande, produktiva och nödvändiga för att förstå komplexa frågor och framtida utmaningar. Till mina uppdrag hör också att vara medansvarig för seminarieserien Kropp, kunskap och subjektivitet (P6) tillsammans med kollegorna Ericka Johnson och Corinna Kruse. Vidare leder jag och en annan kollega, Harald Wiltsche, en nystartad forskningsnod vid namn Tvärvetenskaplig fenomenologi. Noden är ett samarbete mellan kollegor vid olika institutioner på Linköpings universitet. Här undersöker vi exempelvis naturvetenskap, medicin och hälsa från fenomenologiskt filosofiska perspektiv.
Forskningsprojekt
Jag är forskningsledare för två större projekt. I projektet Biomedicin, klinisk kunskap och humaniora i samspel: En ny epistemologi för radikalt tvärvetenskaplig hälsoforskning och policyarbete kring fallet postcovid-19 (Vetenskapsrådet, Tvärvetenskaplig forskningsmiljö, 2022-2027) undersöker vi post-COVID som en brådskande hälsoutmaning som kräver en tvärvetenskaplig analys där kliniska och biomedicinska, socio-politiska, filosofiska och patientperspektiv ingår. Projektgruppen består av ett tjugotal kollegor med olika tvärvetenskapliga och disciplinära bakgrunder, från såväl Linköpings universitet som Linköpings universitetssjukhus. Projektet innebär också samarbete med kollegor i USA, Frankrike och Storbritannien. Vår förhoppning är att projektet kommer att bidra till en bättre förståelse av post-COVID och till förbättrad vård för personer med post-COVID. Jag ser det också som ett mycket spännande exempel på tvärvetenskaplig och innovativ teori- och metodutveckling av relevans också bortom projektets specifika fokus på post-COVID.
Det andra projektet heter En feministisk undersökning av medicinsk screening (Vetenskapsrådet, Konsolideringsbidrag). Här undersöker vi etiska, existentiella och socio-kulturella aspekter av genetisk screening före graviditet och av testning och screening för kognitiv svikt och demens. Vi har också analyserat en enkät om skolbarns hälsovanor och undersökt ungdomars erfarenheter av att fylla i enkäten i skolan – vad innebär det för dem? I nästa steg har normkritiska designkollegor i projektet visualiserat enkäten bland annat utifrån analysen av ungdomarnas erfarenheter. De har skapat en utställning som inbjuder till samtal och reflektion kring användande av enkäter för att förstå skolbarns hälsa.
I projektet studerar vi också hur perspektiv, frågor och metoder från feministiska teknik- och vetenskapsstudier liksom feministisk och annan fenomenologisk filosofi kan kombineras på lovande sätt i analyser av subjektivitet, kroppslighet och normativitet. Den här kombinationen av perspektiv är också central i den kommande antologin Subjectivity, Embodiment, Agency - At the Intersection of Feminist Phenomenology and Feminist Technoscience (red. Kristin Zeiler och Lisa Folkmarson Käll).
Jag är också med i projekt Ontological security in a transforming world. Projektet leds av Victoria Wibeck och i projektgruppen ingår forskare vid Linköpings universitet liksom universitet på Fiji och i Nya Zealand. I projektet undersöker vi levd erfarenhet av och berättelser om klimatförändringar när sådana förändringar påverkar det egna livet och hälsan, liksom praktiska och politiska perspektiv på samhällstransformationer för att möta klimatförändringar. Projektet är ett viktigt exempel på hur forskningsfälten medicinsk humaniora och miljöhumaniora kan kombineras, för fördjupade analyser av klimatförändringars genomgripande implikationer.
I tidigare forskningsprojekt har jag undersökt etiska, filosofiska och kulturella aspekter av reproduktionsteknologier (såsom pre-implantatorisk genetisk testning, äggdonation, surrogatmoderskap), organdonation liksom demens och sociokulturella föreställningar och normer om kroppar. Jag har lett forskningsprojekt som undersökt normer om föräldraskap och föräldrars erfarenheter av att donera en njure till det egna barnet liksom hur normer om kön uttrycks och kan komma att bidra till beslut om könskirurgi när ett barn föds med s.k. oklart kön. Min forskning har också undersökt hur smärta och sjukdom kan forma vårt kroppsliga jagmedvetande. Jag har arbetat med sjukdomsbegrepp och med relationella autonomibegrepp (som undersöker kroppsliga aspekter av relationell autonomi) och undersökt olika kulturella och religiösa synsätt på döden, liksom villkor för en global bioetik. Forskningsprojekten har bland annat finansierats av Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd (FORTE), Riksbankens Jubileumsfond (RJ, Pro Futura), Vetenskapsrådet och Stiftelsen för internationalisering av högre utbildning och forskning. Till mina publikationer hör förutom en större mängd artiklar i internationella tidskrifter, bland annat antologin Feminist Phenomenology and Medicine (red. Zeiler och Käll), State University of New York Press, 2014.
Undervisning
Etik i hälso- och sjukvården, biomedicinsk etik, global hälsa, genus och hälsa, humanistiska och samhällsvetenskapliga perspektiv på hälsoforskning liksom kvalitativa och filosofiska metoder på grundnivå, magister/masternivå och/eller forskarutbildningsnivå. Dessa är några exempel på kurser och föreläsningar jag har varit kursansvarig för och undervisat eller undervisar på. Är du masterstudent eller doktorand och är intresserad av medicinsk humaniora och bioetik? Hör gärna av dig om du vill veta mer om pågående aktiviteter i medicinsk humaniora på Linköpings universitet.
Internationalisering, samverkan och uppdrag
Internationella dimensioner av forskning och undervisning är viktiga och integrerade delar av mitt sätt att arbeta. Till mina längre gästforskarvistelser utomlands hör ett år som Pro Futura Fellow vid Cambridge University (2014/2015) som en del av ett femårigt Pro Futura Scientia Fellowship vid the Swedish Collegium for Advanced Study, postdok och ’intern’ vid Världshälsorganisationen, Genève (2005) och ett år som gästforskare vid Cardiff University (2000/2001). Till mina centrala internationella samarbetspartners hör bland annat kollegor vid the Institute for Medical Humanities, Durham University och kollegor som arbetar med hälsohumaniora vid the Department of Culture Studies, Tilburg University.
Till mina pågående akademiska uppdrag hör bland annat: ledamot i styrelsen för the Swedish Collegium for Advanced Study (SCAS), Uppsala; ledamot i styrelsen för Centrum för tillämpad etik, Linköpings universitet; medlem i Centrum för praktisk kunskaps vetenskapliga råd, Södertörns högskola.
