För att förstå och bemöta komplexa hälsoutmaningar behövs inte bara biomedicinska perspektiv. Vi behöver också förstå existentiella, filosofiska, socio-kulturella och biopolitiska aspekter av sjukdom, lidande och hälsa. Medicinens fenomenologi och kritisk medicinfenomenologi är filosofiska forskningsfält väl passade för att undersöka hur sjukdom, förlust, lidande, smärta, socio-kulturella normer, medicinska diagnoser och medicinska tekniker kan forma våra sätt att se, förstå och erfara oss själva, andra och den värld vi lever.
Min akademiska bakgrund är tvärvetenskaplig. Jag disputerade år 2006 vid Tema Hälsa och samhälle och blev docent år 2009 i etik, med inriktning mot medicinsk etik. Sedan dess har jag fortsatt arbetat med analyser som kombinerar kvalitativ forskning (metodologiskt mestadels olika former av tematisk, narrativ eller diskursanalys) ofta från medicinsociologiska perspektiv med medicinfilosofi eller medicinsk etik. Kombinationer av kvalitativ forskning och filosofisk eller etisk analys blir långsamt mer vanligt förekommande och går under olika namn: empirisk filosofi, kvalitativ filosofi, empirisk etik, fältfilosofi och kvalitativ fenomenologisk filosofi är några sådana namn.
Tillsammans med Marjolein de Boer har jag utvecklat kvalitativ kritisk fenomenologi som teoretiskt grundad metod där kvalitativ forskning och kritisk fenomenologisk filosofi integreras. Metoden är väl lämpad för att undersöka hur sjukdom, normer, eller medicinska diagnoser kan forma och konstituera individens sätt att se och uppleva sig själv, den egna kroppen, andra liksom omvärlden.
Kritiska teknik- och vetenskapsstudier, fenomenologisk filosofi och tvärvetenskaplig hälsoforskning
Sedan år 2015 arbetar jag vid Tema Teknik och social förändring. Förutom att fortsatt kombinera medicinfilosofi med insikter och metoder från medicinsociologi och närliggande fält, så arbetar jag i skärningspunkten mellan feministiska och andra kritiska teknik- och vetenskapsstudier (feminist technoscience studies/STS) och fenomenologisk filosofi. Jag undersöker subjektivitet, normer om kroppar, handlingsutrymme och kunskapsproduktion i hälso- och sjukvården. Min forskning analyseras också filosofiska och etiska aspekter av utvecklande och användande av teknik i hälso- och sjukvården, som när AI-baserade modeller börjar implementeras i klinisk verksamhet.
Till mitt tvärvetenskapliga arbete hör också att vara forskningsledare för projektet Biomedicine, Clinical Knowledge, and the Humanities in Collaboration: A Novel Epistemology for Radically Interdisciplinary Health Research and Policy-Work on Post-Covid-19 Syndrome, finansierat av Vetenskapsrådet (2022-2027). Tvärvetenskaplig forskning som kombinerar perspektiv och metoder från medicinsk humaniora och biomedicin är fortfarande ovanligt, men i det här projektet arbetar forskare med mycket olika bakgrund tillsammans.
Vi undersöker och utarbetar metoder för att kombinera perspektiv och analyser från medicinsk humaniora och rehabiliteringsmedicin, neuroradiologi och neurobiologi för att bättre förstå nya sjukdomar som postcovid. Som ett exempel kombinerar vi kvalitativ fenomenologisk analys av patienters erfarenhet av extrem trötthet vid postcovidsyndrom med bland annat neuroradiologisk analys av magnetröntgenbilder. Vi undersöker också kunskapsteoretiska – epistemologiska – utmaningar med den här sortens tvärvetenskap.
Smärta och hälsa, subjektivitet, kroppslighet och normer om kroppar
I tidigare forskningsprojekt har jag undersökt etiska, filosofiska och socio-kulturella aspekter av klimatförändring med fokus på hur dessa påverka hälsa, reproduktionsteknologier, organdonation och demens. De empiriska fälten har skiftat, men genomgående för min forskning är teman som levd erfarenhet av sjukdom, smärta och hälsa, subjektivitet och intersubjektivitet, kroppslighet, normer om kroppar och handlingsutrymme i sjukvårdssammanhang, liksom hur epistemologiska perspektiv och val av metoder i medicinsk humaniora liksom biomedicin formar den kunskap som skapas.
Jag har bland annat lett forskningsprojekt som undersökt normer om föräldraskap och föräldrars erfarenheter av att donera en njure till det egna barnet liksom hur normer om kön uttrycks och kan komma att bidra till beslut om könskirurgi när ett barn föds med s.k. oklart kön. Min forskning har också undersökt kroppsliga och relationella aspekter av autonomi, villkor för en global bioetik och hur smärta och sjukdom kan forma kroppsligt självmedvetande.
