Medicinsk humaniora och bioetik

Medicinsk praktik och teknikutveckling som väcker etiska, filosofiska och sociokulturella frågor. Sjukdomars och smärtans roll för perception och upplevelsen av tid, rum och handlingsutrymme. Dialog mellan neurovetenskapernas tredjepersonsperspektiv och den fenomenologiska filosofins undersökning av subjektivitet och levd erfarenhet.

Ovan är tre exempel på forskningsområden jag arbetar med inom medicinsk humaniora och bioetik. Medicinsk humaniora är ett tvärvetenskapligt forskningsområde i skärningspunkten mellan humaniora, (oftast kvalitativ) samhällsvetenskap och medicin. Här undersöks exempelvis villkor för mänsklig existens i ljuset av och i mötet med biomedicin och hälso- och sjukvård. Bioetik handlar om etiska frågor i mötet med livsvetenskaperna.

Min forskning exemplifierar medicinsk humaniora och bioetik. Jag undersöker etiska, filosofiska och socio-kulturella aspekter av hälso- och sjukvårdspraktik liksom medicinsk teknikutveckling och kunskapsproduktion, från olika filosofiska perspektiv såsom fenomenologiskt, empiriskt eller feministiskt filosofiska perspektiv. Jag går också gärna i dialog med exempelvis medicinsk sociologi och teknik- och vetenskapsstudier, och kombinerar kvalitativ forskning med filosofisk analys. Det gör mycket av min forskning tvärvetenskaplig – även om den framför allt har fokus på medicinens filosofi och bioetik.

I mitt uppdrag ingår att vara föreståndare för Centrum för medicinsk humaniora och bioetik. Vid Centrum medicinsk humaniora och bioetik arbetar vi med forskning, undervisning och samverkan mellan forskare med olika disciplinära och tvärvetenskapliga bakgrunder liksom mellan forskare, vårdpersonal och andra samhällsaktörer. Jag ser sådana samarbeten som spännande, produktiva och nödvändiga för att förstå komplexa frågor och framtida utmaningar. Jag är också engagerad i seminarieserien Kropp, kunskap och subjektivitet (P6) som samlar kollegor från Tema Teknik och social förändring och Tema Genus, och i forskningsnoden Tvärvetenskaplig fenomenologi. Noden är ett samarbete mellan kollegor vid olika institutioner på LiU, som arbetar med eller har ett intresse för fenomenologisk filosofi.

Forskningsprojekt

Projektet ”Biomedicin, klinisk kunskap och humaniora i samspel: En ny epistemologi för radikalt tvärvetenskaplig hälsoforskning och policyarbete kring fallet postcovid-19” (Vetenskapsrådet, 2022-2027) undersöker postcovid som en brådskande hälsoutmaning som kräver en tvärvetenskaplig analys där kliniska och biomedicinska, socio-politiska, filosofiska och patientperspektiv ingår. Projektgruppen består av kollegor vid LiU liksom Linköpings universitetssjukhus samt av kollegor i USA, Frankrike och Storbritannien.

Projektet ”En feministisk undersökning av medicinsk screening” (Vetenskapsrådet Konsolideringsbidrag, 2017-2022). I det här projektet undersöker jag och kollegor etiska, existentiella och socio-kulturella aspekter av genetisk screening före graviditet och av testning och screening för kognitiv svikt och demens. Vi analyserar också en enkät om skolbarns hälsovanor och ungdomars erfarenheter av att fylla i denna enkät. Projektet undersöker vidare hur perspektiv, frågor och metoder från feministiska teknik- och vetenskapsstudier liksom feministisk och annan fenomenologisk filosofi kan kombineras på lovande sätt i analyser av subjektivitet, kroppslighet och normativitet. Den här kombinationen av perspektiv är också central i den kommande antologin Subjectivity, embodiment, agency - At the intersection of feminist phenomenology and feminist STS (red. Kristin Zeiler och Lisa Folkmarson Käll).

I ett annat projekt, projektet ”Ontological security in a transforming world” (delprojekt inom Seed Box, finansierat av Mistra och Formas), utforskar vi i forskargruppen levd erfarenhet av och berättelser om klimatförändringar när sådana förändringar påverkar det egna livet och hälsan, liksom praktiska och politiska perspektiv på samhällstransformationer för att möta klimatförändringar.

I tidigare forskningsprojekt har jag undersökt etiska, filosofiska och kulturella aspekter av reproduktionsteknologier (såsom pre-implantatorisk genetisk testning, äggdonation, surrogatmoderskap), organdonation liksom demens och sociokulturella föreställningar och normer om kroppar. Jag har lett forskningsprojekt som undersökt normer om föräldraskap och föräldrars erfarenheter av att donera en njure till det egna barnet liksom hur normer om kön uttrycks och kan komma att bidra till beslut om könskirurgi när ett barn föds med s.k. oklart kön. Min forskning har också undersökt hur smärta och sjukdom kan forma vårt kroppsliga jagmedvetande. Jag har arbetat med sjukdomsbegrepp och med relationella autonomibegrepp (som undersöker kroppsliga aspekter av relationell autonomi) och undersökt olika kulturella och religiösa synsätt på döden, liksom villkor för en global bioetik. Forskningsprojekten har bland annat finansierats av Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd (FORTE), Riksbankens Jubileumsfond (RJ, Pro Futura), Vetenskapsrådet och Stiftelsen för internationalisering av högre utbildning och forskning.

Undervisning och handledning

Etik i hälso- och sjukvården, biomedicinsk etik, global hälsa, genus och hälsa, humanistiska och samhällsvetenskapliga perspektiv på hälsoforskning liksom kvalitativa och filosofiska metoder på grundnivå, magister/masternivå och/eller forskarutbildningsnivå. Dessa är några exempel på kurser och föreläsningar jag har varit kursansvarig för och undervisat eller undervisar på. Är du masterstudent eller doktorand och är intresserad av medicinsk humaniora och bioetik? Hör gärna av dig om du vill veta mer om pågående aktiviteter på LiU.

Internationalisering och samverkan

Internationella dimensioner av forskning och undervisning är viktiga och integrerade delar av mitt sätt att arbeta. Till mina längre gästforskarvistelser utomlands hör ett år som Pro Futura Fellow vid Cambridge University (2014/2015) som en del av ett femårigt Pro Futura Scientia Fellowship vid the Swedish Collegium for Advanced Study, postdok och ’intern’ vid Världshälsorganisationen, Genève (2005) och ett år som gästforskare vid Cardiff University (2000/2001).

Samverkansarbete sker såväl inom forskningsprojekt som på andra sätt. På Centrum för medicinsk humaniora och bioetik är detta något vi arbetar speciellt med. Är du intresserad av samarbeten och samverkan med Centrum för medicinsk humaniora och bioetik? Välkommen att höra av dig!

Publikationer

Urval av senaste publikationerna i LiU DiVA

2022

Anette Wickström, Sofia Morberg Jämterud, Kristin Zeiler (2022) Inledning Screeningens mångsidighet: Dess möjligheter och utmaningar, s. 9-25

Forskningsprojekt

Nyheter

Temapodden

Relaterad forskning

Organisation