krize91

Kristin Zeiler

Professor

För att bemöta hälsoutmaningar behöver vi förstå hur sjukdom, lidande, medicinska diagnoser och tekniker påverkar oss och kan forma vår perception och upplevelse av oss själva, vårt handlingsutrymme och omgivning - de existentiella dimensionerna.  

Medicinfilosofi, medicinsk humaniora och tvärvetenskaplig hälsoforskning

Med utgångspunkt i medicinfilosofi och empirisk filosofi arbetar jag med tvärvetenskaplig medicinsk humaniora. Jag arbetar också med forskning som kombinerar medicinsk humaniora och biomedicin.

För att förstå och bemöta komplexa hälsoutmaningar behövs inte bara biomedicinska perspektiv. Vi behöver också förstå existentiella, filosofiska, socio-kulturella och biopolitiska dimension av sjukdom, lidande och hälsa. Medicinens fenomenologi och kritisk medicinfenomenologi är filosofiska forskningsfält väl passade för att undersöka hur sjukdom, förlust, lidande, smärta, socio-kulturella normer, medicinska diagnoser och medicinska tekniker kan forma våra sätt att se, förstå och erfara oss själva, andra och den värld vi lever. Från medicinsociologiskt håll finns också ett intresse för normer om kroppar, medicinska diagnoser och tekniker.

Jag har en tvärvetenskaplig bakgrund med fokus på medicinens filosofi och etik, empirisk filosofi och till viss del också medicinsociologi. Kvalitativ fenomenologisk filosofi är en av metoderna inom fältet empirisk filosofi som jag arbetar med. Det innebär en kombination av metoder och perspektiv från kvalitativ forskning och fenomenologisk filosofi, väl lämpad att undersöka hur sjukdom, normer, eller medicinska diagnoser kan forma individens sätt att se och uppleva den egna kroppen och omvärlden.

En stor del av min forskning är tvärvetenskaplig. Jag kombinerar exempelvis medicinfilosofi med insikter och metoder från medicinsociologi och teknik- och vetenskapsstudier för en förståelse av medicinska praktiker, diskurser, sjukdomserfarenheter och subjektsformering, dvs hur individer formas som subjekt. I två pågående bokprojekt undersöker jag hur kritisk fenomenologi och feministiska vetenskapsstudier kan kombineras i undersökningar av subjektivitet, normer om kroppar, handlingsutrymme och kunskapsproduktion i hälso- och sjukvården. Dessa perspektiv ställer olika frågor och använder sig av olika metoder för att besvara frågorna, men delar intresset för subjektivitet, normer, värderingar och kunskapsproduktion. Vidare arbetar jag med etiska aspekter av utvecklande och användande av medicinsk teknik och terapi. Den här sidan av min forskning kan bäst beskrivas som tvärvetenskaplig medicinsk humaniora och bioetik. Den bidrar med en fördjupad förståelse av existentiella, etiska och samhälleliga aspekter av medicin och vård – aspekter som vi behöver förstå för att möta komplexa, globala, nationella eller lokala hälsoutmaningar.

Jag är också forskningsledare för projektet Biomedicine, Clinical Knowledge, and the Humanities in Collaboration: A Novel Epistemology for Radically Interdisciplinary Health Research and Policy-Work on Post-Covid-19 Syndrome, finansierat av Vetenskapsrådet. Tvärvetenskaplig forskning som kombinerar medicinsk humaniora och biomedicin är fortfarande ovanligt, men i det här projektet arbetar forskare med mycket olika bakgrund tillsammans. Vi undersöker och utarbetar metoder för att kombinera perspektiv och analyser från medicinsk humaniora och rehabiliteringsmedicin, neuroradiologi och neurobiologi för att bättre förstå nya sjukdomar som postcovid. Som ett exempel kombinerar vi kvalitativ fenomenologisk analys av patienters erfarenhet av extrem trötthet vid postcovidsyndrom med bland annat neuroradiologisk analys av magnetröntgenbilder. Vi undersöker också kunskapsteoretiska utmaningar med den här sortens tvärvetenskap.

I tidigare forskningsprojekt har jag undersökt etiska, filosofiska och socio-kulturella aspekter av klimatförändring med fokus på hur dessa påverka hälsa, reproduktionsteknologier, organdonation och demens. De empiriska fälten har på så sätt skiftat, men genomgående för min forskning är teman som levd erfarenhet av sjukdom, smärta och hälsa, subjektivitet och intersubjektivitet, kroppslighet, normer om kroppar och handlingsutrymme i sjukvårdssammanhang, liksom hur epistemologiska perspektiv och val av metoder i medicinsk humaniora liksom biomedicin formar den kunskap som skapas. Jag har bland annat lett forskningsprojekt som undersökt normer om föräldraskap och föräldrars erfarenheter av att donera en njure till det egna barnet liksom hur normer om kön uttrycks och kan komma att bidra till beslut om könskirurgi när ett barn föds med s.k. oklart kön. Min forskning har också undersökt kroppsliga och relationella aspekter av autonomi, villkor för en global bioetik och hur smärta och sjukdom kan forma kroppsligt självmedvetande.

Internationell erfarenhet och samarbetspartners

Jag har varit gästforskare i andra länder, i olika perioder. Jag har varit Pro Futura Fellow vid Cambridge University (2014/2015) som en del av ett femårigt Pro Futura Scientia Fellowship vid the Swedish Collegium for Advanced Study, postdok och ’intern’ vid Världshälsorganisationen, Genève (2005) och gästforskare vid Cardiff University (2000/2001). Till mina centrala internationella samarbetspartners hör kollegor vid the Institute for Medical Humanities, Durham University.

Publikationer

Urval av senaste publikationerna i LiU DiVA

2025

Sofia Morberg Jämterud, Anna Bredström, Kristin Zeiler (2025) Guest Editorial: Medical Humanities and COVID-19/Post-COVID-19 Challenges Journal of Medical Humanities (Artikel i tidskrift) Vidare till DOI

2024

Stephen Woroniecki, Victoria Wibeck, Kristin Zeiler, Björn-Ola Linnér (2024) The lived experiences of transformations: The role of sense-making and phenomenology analyses Environmental Science and Policy, Vol. 159, Artikel 103797 (Artikel i tidskrift) Vidare till DOI
Marjolein de Boer, Kristin Zeiler (2024) Qualitative critical phenomenology Phenomenology and the Cognitive Sciences (Artikel i tidskrift) Vidare till DOI
Jane Macnaughton, Kristin Zeiler (2024) Reimagining illness through post-COVID-19 condition: the need for radically interdisciplinary health research The Lancet, Vol. 404, s. 840-841 (Artikel i tidskrift) Vidare till DOI
Kristin Zeiler, Sofia Morberg Jämterud, Anna Bredström, Anestis Divanoglou, Richard Levi (2024) A Qualitative Phenomenological Philosophy Analysis of Affectivity and Temporality in Experiences of COVID-19 and Remaining Symptoms after COVID-19 in Sweden Journal of Medical Humanities (Artikel i tidskrift) Vidare till DOI

Bokprojekt

Sverige hör till de länder som enligt OECD och Världshälsoorganisationen klassificeras som ”aged” eller ”superaged,” baserat på andelen individer i befolkningen som är över 65 år. Hög ålder är också den största riskfaktorn för demens och vikten av tidig testning för såväl mild kognitiv funktionsnedsättning (MCI) som demens betonas av exempelvis Socialstyrelsen.

Bokprojektet Aged Subjectivity and the Quest for Brain Health: Interweaving Critical Phenomenology and Feminist Technoscience Studies in Critical Medical Humanities undersöker materiella-diskursiva, filosofiska och existentiella aspekter av tidig testing för MCI, Ahlzeimers sjukdom och olika former av demens, med fokus på diskurser, praktiker och levd erfarenhet av att genomgå sådan testning.

Forskningsprojekt

Avslutade forskningsprojekt

Undervisning

Min undervisningserfarenhet inkluderar kurser och föreläsningar i etik i hälso- och sjukvården, biomedicinsk etik, global hälsa, genus och hälsa, genusmedicin, humanistiska och samhällsvetenskapliga perspektiv på hälsoforskning liksom kvalitativa och filosofiska metoder på grundnivå och magister/masternivå. Jag har gett introduktionsföreläsningar i etik för 300 studenter på läkar- och vårdutbildningar och lett tvärvetenskapliga smågruppssamtal, och undervisat i olika format däremellan.

På forskarutbildningsnivå undervisar jag på kursen Interdisciplinarity: Medical Humanities and Research at the intersections of the Humanities, the Social Sciences, Clinical Practice and Biomedicine liksom kursen Engaging with Normativity: Normative Embodiment and Normativity in Medical/Technological Knowledge Practices and Policy-Work.

Nyheter

Porträtt av Kristin Zeiler, professor och föreståndare för Centrum för medicinsk humaniora och bioetik

Stärk medicinsk humaniora för att möta hälsoutmaningar

En bred förståelse för hur sjukdom, förlust, lidande och nya medicinska diagnoser påverkar oss är avgörande för att kunna hantera världens hälsoutmaningar. Kristin Zeiler bedriver tvärvetenskaplig forskning inom medicinsk humaniora.

Hand som håller i en spegelskärva som visar ett öga

Människan i medicinen

Människan i medicinen är en utställning om medicinsk humaniora och lyfter aktuella forskningsprojekt. Utställningen visas på biblioteket, Campus Norrköping.

Stärk medicinsk humaniora och radikal tvärvetenskap

För att bemöta globala, djupt existentiella hälsoutmaningar behöver vi förstå hur sjukdom, förlust och lidande, liksom hur nya medicinska diagnoser kan forma vår upplevelse av oss själva, vårt handlingsutrymme och vår omgivning.

Temapodden

Pod

Organisation