Medicinsk humaniora – medicinsk filosofi, feministisk teori och bioetik

Min forskning undersöker etiska, filosofiska och socio-kulturella aspekter av medicinsk praktik och vård liksom folkhälsoarbete, ofta från fenomenologiska, hermeneutiska och empiriskt filosofiska perspektiv. 

Till mina forskningsintressen hör frågor om subjektivitet och intersubjektivt, kroppslighet och normativitet. Min forskning undersöker kroppens roll för självförståelse och handlingsutrymme, exempelvis när vi lever med sjukdom eller smärta, liksom hur specifika normer om kroppar uttrycks, förändras, förstärks eller ifrågasätts i medicinsk verksamhet. Min forskning undersöker levd erfarenhet av hälsa, välbefinnande och sjukdom, vad medicinsk teknologi innebär för individen, liksom medicinsk etiska frågor och etiska aspekter av folkhälsoarbete.

Min forskning bidrar till medicinsk humaniora, medicinens filosofi, bioetik, empirisk filosofi, feministisk filosofi och annan feministisk teori. Jag går ofta i dialog med filosofisk antropologi, medicinsk sociologi och under senare tid teknik- och vetenskapsstudier (science and technology studies). Jag kombinerar gärna kvalitativ empirisk forskning med filosofisk analys. Det gör mycket av min forskning tvärvetenskaplig. 

Kropp, kultur och etik

I tidigare forskningsprojekt har jag undersökt etiska, filosofiska och kulturella aspekter av genetisk testning, intersexualitet, organdonation, äggdonation, surrogatmoderskap, åldrande/demens, liksom olika kulturella och religiösa synsätt på döden. Jag har lett forskningsprojekt som undersökt normer om föräldraskap och föräldrars erfarenheter av att donera en njure till det egna barnet liksom hur normer om kön uttrycks och kan komma att bidra till beslut om könskirurgi när ett barn föds med s.k. oklart kön. Min forskning har också undersökt hur medicinsk terapi, kirurgi och teknologi, liksom erfarenheter av smärta och sjukdom, kan påverka och forma vår självförståelse och våra sätt att skapa mening i tillvaron tillsammans med andra. Jag har arbetat med etiska, filosofiska och kulturella frågeställningar kring infertilitet, assisterad befruktning, lidande, sjukdom och njutning.

Till mina forskningsintressen hör: medicinsk humaniora, delat beslutsfattande i sjukvården, föreställningar om det naturliga, det normala, kropp och kön, kroppsligt självmedvetande, lidande, hur användande av teknologier kan förändra vår perception av oss själva och våra kroppar, visualisering i medicinen, intersubjektivitet och handlingsutrymme, normativitet i hälso- och sjukvården, temporalitet, etik, kunskapsproduktion, och teori- och metodutveckling när medicinens fenomenologi och teknik- och vetenskapsstudier (STS) kombineras.

Internationella erfarenheter

Jag har varit Pro Futura Fellow vid Centre for Research in the Arts, Social Sciences and Humanities (CRASSH) och Visiting Fellow vid St Edmund’s College, Cambridge University (2014-2015), postdok/intern vid Världshälsoorganisationen, Genève (nov-dec 2005), och Ethics Fellow vid Cardiff University (2000-2001). Jag har varit ansvarig för det internationella forskningsnätverket Genus och hälsa (finansierat av Riksbankens Jubileumsfond, 2009-2011), tillsammans med Docent Anette Wickström och Dr Lisa Guntram.

Undervisning inom medicinsk etik, genus, normativitet

Min undervisningserfarenhet inkluderar kurser i biomedicinsk etik, etik, bioetik, global hälsa, genus och hälsa, humanistiska och samhällsvetenskapliga perspektiv på hälsoforskning, liksom kvalitativa och filosofiska metoder på grundnivå, magister/masternivå och/eller forskarutbildningsnivå. Jag undervisar ofta på tvärvetenskapligt upplagda kurser där fenomen och frågor studeras från olika perspektiv.

De doktorander jag varit handledare har ofta arbetat med projekt inom fälten medicinsk humaniora och/eller bioetik. Jag är för närvarande huvudhandledare för ytterligare tre doktorander, och bihandledare för en doktorand. Jag har handlett ett femtontal masteruppsatser skrivna på svenska, engelska, franska eller spanska, huvudsakligen på Samhälle och Kulturanalysprogrammet och på det internationella masterprogrammet Health and Society.

Medicinsk humaniora

Forskning i medicinsk humaniora har länge funnits på LiU, och nu finns också det nystartade nätverket LiU Medicinsk humaniora och samhällsvetenskap, vilket jag, Anette Wickström och Ericka Johnson är ansvariga för. Syftet med nätverket är att synliggöra och stärka forskning i detta fält. Nätverket vill också främja samarbeten över fakultetsgränser, såsom mellan medicinsk och filosofisk fakultet.

Forskningsprojekt

Publikationer

2018

Kristin Zeiler

Teenage Girlhood and Bodily Agency: On Power, Weight, Dys-Appearance and Eu-Appearance in a Norwegian Lifestyle Programme

Ingår i Indo-Pacific Journal of Phenomenology

Artikel i tidskrift

Nyheter

Relaterad forskning