Hur kan vi förstå psykotiska symtom och psykossjukdom?

Anledningen till att en del människor drabbas av en psykossjukdom är fortfarande okänt. 

I denna studie kommer vi att leta efter biologiska tecken på sjukdom för att bli bättre på att diagnostisera psykossjukdomar tidigare och därmed kunna erbjuda rätt behandling tidigare.

Datorskärm som visar studie från Heiligs labb. Foto Peter Karlson/Svarteld

Information om studienVisa/dölj innehåll

Vad är det för projekt och varför vill ni att jag ska delta?

Anledningen till att en del människor drabbas av en psykossjukdom är fortfarande okänt. I denna studie kommer vi att leta efter biologiska tecken på sjukdom för att bli bättre på att diagnostisera psykossjukdomar tidigare och därmed kunna erbjuda rätt behandling tidigare.

Studien kommer att genomföras på både vuxna och ungdomar och vi jämför patienter och en kontrollgrupp av personer utan psykossjukdom eller psykotiska symtom. Vi mäter om det finns någon inflammation i hjärnan genom MR (magnetresonans) och gör biokemiska analyser av inflammationsmarkörer i blod och ryggmärgsvätska.

Forskingen bedrivs av Centrum för Social och Affektiv Neurovetenskap och Region Östergötland. Ansvarig forskare är professor Laura Korhonen och studien är godkänt av etikprövningsnämnden.

Tveka inte att höra av dig om du vill veta mer om studien och kanske är intresserad av att delta. Lisa Engberg, Forskningssjuksköterska, Tel. 010-103 09 26, BupForskning@regionostergotland.se


Så här går det tillVisa/dölj innehåll

Studien är uppdelad i tre besök som genomförs på US och ersättning utgår för varje besök.

Besök 1

Bild från studie med Maria Zetterqvists forskargrupp. Foto David BrohedeVid första besöket (ca 2 timmar) träffar du en forskningssköterska och/eller en läkare för ett samtal. Om vi kommer fram till att du passar in i studien kommer du att tillfrågas om deltagande i två laboratoriesessioner vid Universitetssjukhuset i Linköping. Du får även fylla i frågeformulär och lämna ett urinprov (20ml) för att utesluta en beroendesjukdom eller misstänkt graviditet som hindrar deltagandet i studien.

Besök 2

Datorskärm som visar studie från Heiligs labb. Foto Peter Karlson/SvarteldMagnetik resonanstomografi (ca 2.5 timmar). Vid det andra besöket vill vi ta bilder av din hjärna. Den första delen av besöket består av ett kortare besök till en så kallad "mock-scanner". Det är en falsk skanner utan magnetfält som hjälper dig att öva på och vänja dig vid att ligga i en skanner. I den riktiga skannern är det nämligen viktigt att du kan ligga så stilla som möjligt.
Efter det går vi till CMIV/röntgen där du får byta om. Sedan träffar du en röntgensjuksköterska som hjälper dig med förberedelserna kring undersökningen. Du kommer att få öronproppar, en akut-knapp (att trycka på om någonting känns jobbig så att vi kan avbryter) och glasögon så att du kan se en dataskärm med bilder. Under undersökningen finns röntgenpersonalen tillgänglig utanför och kan prata med dig via en högtalare mellan de olika bildsekvenserna.

Under fMRI:

  1. Under undersökningen kommer vi att titta på strukturen och din hjärnaktivitet under vila. Du kommer att få titta på naturbilder och en bild av ett plustecken under den första delen av skanningen. Vi kommer att be dig ligga så stilla som möjligt och försöka slappna av, men inte sova.
  2. I en frivillig del av undersökningen tas glasögonen bort och du får ett pannband runt huvudet istället. Vi tar då ytterligare anatomiska bilder av din hjärna och sedan kommer en sjuksköterska ge dig kontrastmedlet Gadovist genom en så kallad PVK (ett tunt kort plaströr) i armen och därefter tas flera bilder av din hjärna och under den tiden kan du blunda om du vill och bara koppla av.

 

Besök 3 (ca 2 timmar)

Foto Anna NilsenVid det tredje besöket får du träffa en sjuksköterska för provtagning och mätning av längd och vikt. Vid detta besök tas även ett prov på din ryggmärgsvätska (inte för ungdomar) om du har gått med på att detta utförs. I studien ingår även ett antal frågeformulär. De flesta av dessa kan du fylla i hemma via en dator men en del får du fylla i på plats i samband med något av besöken.

Tveka inte att höra av dig om du vill veta mer om studien och kanske är intresserad av att delta. Lisa Engberg, Forskningssjuksköterska, Tel. 010-103 09 26, BupForskning@regionostergotland.se

Vem söker vi?Visa/dölj innehåll

Vi söker:

Vuxna

  • Patienter med psykossjukdom
    o Du ska vara mellan 18 – 40 år
    o Du har en fastställd psykosdiagnos (diagnosen ska inte ha varit fastställd mer än 10 år)
  • Frisk kontroll
    o Du ska vara mellan 18 – 40 år och vid god hälsa
    o Inte någon gång i livet ha lidit av ångestsjukdom, depression, bipolär sjukdom, hallucinationer, paranoia, ätstörning, beroendesjukdom eller ADHD.
    o Inte ha några elektriska föremål eller föremål av metall inopererade i kroppen.
    o Inte vara gravid

 

 

Ungdomar

  • Patienter med psykotiska symptom
    o Du ska vara mellan 13 – 17 år
    o Du har en fastställd psykiatrisk diagnos och psykotiska symptom (exempelvis att du hör eller ser något som inte någon annan uppfattar).
  • Patienter utan psykotiska symptom
    o Du ska vara mellan 13 – 17 år
    o Du har en fastställd psykiatrisk diagnos men inga psykotiska symptom
  • Frisk kontroll
    o Du ska vara mellan 13 – 17 år och vid god hälsa
    o Inte någon gång i livet ha lidit av ångestsjukdom, depression, bipolär sjukdom, hallucinationer, paranoia, ätstörning, beroendesjukdom eller ADHD.
    o Inte ha några elektriska föremål eller föremål av metall inopererade i kroppen.
Studien kommer att genomföras på både vuxna och ungdomar och vi jämför patienter och en kontrollgrupp med personer utan psykossjukdom.

Tveka inte att höra av dig om du vill veta mer om studien och kanske är intresserad av att delta. Lisa Engberg, Forskningssjuksköterska, Tel. 010-103 09 26, BupForskning@regionostergotland.se

Ersättning och riskerVisa/dölj innehåll

Ersättning

Du kommer att få en skattefri ersättning för ditt deltagande i studien om 500kr/besök. Om du exkluderas från studien efter initial bedömningsintervju utgår en ersättning om 150kr. Ersättningen betalas ut senast 2 månader efter sista undersökningstillfället.

Provtagning

En patient lämnar blodprov. Foto John KarlssonBlodprovstagning är en mycket vanlig klinisk undersökning. Provtagning kan orsaka visst obehag eller smärta. Man kan också få ett litet blåmärke av provtagningen. Hårprov tas från nacken och orsaker inte mera smärta eller obehag än vanlig hårklippning.
Prov på ryggmärgsvätska (lumbalpunktion=LP) är en mycket vanlig klinisk undersökning tex i samband med utredning av infektionssjukdomar eller neurologiska tillstånd. Undersökningen kan upplevas som obehaglig men har mycket god säkerhet. Största risken när man tar prov på ryggmärgsvätskan är om personen som blir stucken har ökat tryck inuti huvudet. Detta kan man se på MR-undersökningen alternativt genom ögonbottenspeglingen. Om tecken på stegrat tryck föreligger kommer vi inte att genomföra provtagningen. Den vanligaste bieffekten efter provtagningen är huvudvärk. Detta avhjälpas oftast med receptfri smärtlindring, benen i högläge och extra mycket vätska. Skulle det inte vara tillräckligt går det att spruta in lite av patientens eget blod i vätskerummet kring ryggmärgen vilket nästan alltid hjälper.

MR-undersökning

Bild på MR-kamera i ett rum. Det är blått ljus på väggarna och i mitten av maskinen är det ett mjukt, rött sken.Bild på en MR-kamera.Långtidsriskerna med MR-undersökning är inte helt kända men MR har under lång tid används på miljontals människor för kliniska undersökningar med mycket god säkerhet. Av försiktighetsskäl görs inte MR-undersökningen för personer som är gravida eller lider av cellskräck (klaustrofobi).

MR-undersökningen sker i ett trångt utrymme och ljudnivån kan vara hög. Det kan upplevas som obehagligt och man ska vara beredd att klara av tiden som olika test tar. För att skydda hörseln kommer du att använda öronproppar. För att få skarpa bilder kommer ditt huvud att fixeras med hjälp av expanderande skum som byggskum. Det kommer hela tiden att finnas personal tillgänglig via mikrofon att prata med, som är vana vid situationen och vid att hjälpa personer som tycker undersökningen är jobbig. Det går när som helst att avbryta och efteråt prata med personal om händelsen.

Inuti kameran skapas starka magnetfält, vilket kan påverka metallföremål du skulle kunna ha i kroppen. Det skulle kunna leda till skador, som i värsta fall kan bli allvarliga. Vi kommer därför att noga fråga dig om sådana föremål- Det är mycket viktig att du noggrant besvarar dessa frågor. Vid osäkerhet kommer vi eventuellt att behöva ta en röntgenbild och konsultera en röntgenläkare om det lämpliga i att du genomgår en MR undersökning.

Gadolinium innehållande kontrastförstärkande medel (produktnamn Gadovist) har använts sedan 1987 bland annat för diagnostik vid magnetisk resonanstomografi (MR) av hjärnan. Gadovist gör det lättare att se onormala strukturer och förändringar. Det används i kliniska rutinundersökningar både till vuxna och barn i alla åldrar och man räknar med att årligen ges ca 30 miljoner doser värden över.

De allra flesta tål Gadovist väl, men i sällsynta fall (0.03%) kan ge allergiliknande reaktioner. Studierna har visat att Gadolinium kan inlagras i mycket små mängder (0,00019 % av den totala mängden som getts) i hjärnan hos enstaka patienter som genomgått upprepade undersökningar med gadolinium innehållande kontrastmedel. Inlagringar har visats främst i patienter med nedsatt njurfunktion och med stora skador i blodhjärnbarriären samt vid användning av sk linjära kontrastmedel. Hittills saknas evidens att inlagring av gadolinium har varit skadlig för patienten och inga negativa neurologiska effekter har tillskrivits. Kontrastmedlet Gadovist, som är ett icke-linjärt kontrastmedel, används in denna studie som engångsdos och i enlighet med Läkemedelverkets rekommendationer för klinisk användning.

Övrigt

I och med att vi gör omfattande tester på dig finns det en risk att vi under provtagning eller undersökning hittar någonting avvikande som du inte visste innan och som vi inte specifikt letade efter. Det kan vara avvikande blodprover eller något annorlunda i bilderna på hjärnan. Skulle det hända kommer vi informera dig och beroende på vad det är se till att du blir hänvisat till rätt avdelning.

All journaldata hanteras strikt konfidentiellt och bearbetas avidentifierad.

KontakterVisa/dölj innehåll