Effekter av rTMS på alkoholkonsumtion

Två forskare tittar på en laptop
John Sandlund www.johnsandlund.se

Av den vuxna befolkningen som konsumerar alkohol i någon grad har omkring 10% en problematisk konsumtion. Knappt hälften av dem anses ha ett alkoholberoende. Behov av alkohol och nedsatt förmåga att sluta dricka trots negativa följder är viktiga symptom på alkoholberoende. Detta projekt syftar till att hitta en icke-invasiv metod för stimulering av hjärnan som kan användas vid behandling av missbruk.

Insulans funktion

Funktionella avbildningsstudier av hjärnan har visat att aktivering av insula som svar på drogtriggers är positivt korrelerad med begär. Hög insulaaktivitet under en enkel beslutsuppgift är förknippad med återfall till droganvändning. Detta stämmer överens med idén att störd insulafunktion bidrar till försämrat beslutsfattande, vilket resulterar i fortsatt användning av drogen trots negativa konsekvenser.

Till exempel har kroniska kokainanvändare visat sig ha en förlust av grå hjärnsubstans i insula. Liknande minskning av insulanvolymen och kortikal tjocklek har rapporterats hos alkoholister. Modulering av insulaaktivitet kan därför vara en ny terapeutiskt möjlighet för beroende.

Irene Perini är en av forskarna i projektet. Hon har en bakgrund i neuropsykologi och neurofysiologisk forskning med MR som det primära verktyget.

-Vi är intresserade av insula eftersom det har visat sig att skador i detta område minskar begäret efter droger. Insula är involverad i bearbetning av kroppens inre tillstånd. Den behandlar hur vi känner, förklarar Irene.

Emellertid har icke-invasiva metoder för att modulera aktiviteten i denna struktur hittills inte varit tillgängliga.

Neuromodulering minskar sug

En liten pilotstudie har visat att repetitiv transkraniell magnetisk stimulering (rTMS), ett icke-invasivt verktyg för neuromodulering, kan minska sug hos kokain och opiatanvändare.

- Tanken är att ändra aktiviteten i insula för att se hur detta kommer att påverka missbrukarnas beteende. Med rTMS kan du stimulera eller hämma hjärnaktiviteten beroende på frekvensen du använder, säger Irene.

I dessa studier har rTMS applicerats på en ytlig struktur i hjärnan. Insula ligger djupare in i hjärnan och ingen studie har därför hittills utvärderat om modulering av insulaaktivitet med hjälp av rTMS skulle minska alkoholbehov och användning. Den här studien använder en ny spole, utformad för att tillåta "djup rTMS", för att undersöka om stimulering av insula är en möjlig ny alkoholismbehandling.

- Projektets mål är att undersöka hur rTMS-behandling av insulan påverkar alkoholanvändning och neurala reaktioner hos alkoholberoende patienter, fortsätter Irene.

Internationellt konsortium

Projektet ingår i ett större internationellt konsortium med 11 andra parter. I Israel gör en av partnerna samma studie men tittar på en annan del av hjärnan.

Studiepopulationen består av alkoholberoende personer som söker behandling och som vid behov först har genomgått vanlig avvänjningsbehandling. Deltagarna genomgår först en MR-skanning för att samla vilodata, DTI och strukturella data och får sedan en av två behandlingar: Aktiv (10Hz) rTMS; eller placebo-stimulering, båda riktade mot insula bilateralt. rTMS-sessioner genomförs fem gånger per vecka, i 3 veckor, med totalt 15 sessioner. En andra MR-undersökning genomförs vid slutet av behandlingsfasen för att bedöma förändringar i viloläge och för att utvärdera insulaaktivitet under utförande av uppgifter som är kända för att aktivera denna struktur.

De primära mätvärdena är alkoholkonsumtion under uppföljningsfasen och fMRI-reaktioner i insula under utförande av uppgifter som är kända för att inducera insula-aktivering. Ett antal sekundära åtgärder bedöms också, inklusive objektiva biomarkörer av alkoholkonsumtion.

- På grund av min bakgrund i grundforskning har jag aldrig tidigare arbetat med kliniker. Nu jobbar vi med kliniker i varje projekt. Det har varit en erfarenhet för mig. Tack vare relationen mellan forskning och klinikarbete får vi tillgång till och hjälp med rekrytering av patienterna. Det är mycket motiverande att arbeta med forskning som direkt syftar till att hjälpa patienterna, avslutar Irene.

Kontakt

Forskningscentrum