Elcykling som praktik
Projektet frågar sig vad som kännetecknar elcyklingen som praktik och vad som skiljer elcykling från andra sätt att ta sig fram, men också vad som utmärker de som elcyklar och hur de rekryteras. Av särskild vikt är att undersöka hur praktiker inramas, men också hur de uppstår och förändras liksom hur nya standarder utvecklas och blir dominerande. Eftersom cykling är en social aktivitet som utförs i relation med andra användare av allmänna platser ses elcyklingen som en del av ett föränderligt transportsystem och undersöks ur ett samhällsperspektiv.
Mer specifikt analyseras huruvida elcyklar blivit en naturlig del av gatubilden och i medborgarnas praktiker, vad "elcyklingen" ersätter och hur den inramas av olika aktörer – är det i termer av miljö, klimatförändringar, hälsa, komfort, ekonomi eller något annat? Målet med projektet är att bidra till en djupare förståelse för utmaningar och möjligheter förknippade med energiomställningen till ett mer energieffektivt och mindre fossilberoende samhälle genom att diskutera hur politik och vardagsliv samverkar.
Min förhoppning är att bidra till att öka förståelsen för hur olika mobilitetssätt blir dominerande, ökar, försvinner och hur de konkurrerar med varandra. Men också vad som krävs för att ställa om i en mer hållbar riktning.
Datainsamling
Två separata men besläktade datainsamlingsinriktningar tillämpas i projektet: 1) individuell/vardaglig användning och inramning av elcykling. 2) kontext och omgivande aktörer (beslutsfattare, myndighetspersoner, intresseorganisationer med flera). Därigenom fångas både de vardagliga upplevelserna och det samhälleliga och fysiska sammanhanget, och det individuella perspektivet kopplas till det samhälleliga och långsiktiga. Dagböcker och intervjuer utgör en viktig del i den första typen av datainsamling medan den andra typen främst förlitar sig på intervjuer, relevanta policydokument och statistik.
