Karin Edberg

För att nå en nödvändig omställning av energianvändningen och bromsa klimatförändringarna är transportsektorn en central del av lösningen. Det här projektet undersökte elcyklars roll i energiomställningen och hur användningen av elcyklar påverkar människors resvanor, energianvändning och föreställningar om hållbar mobilitet.

Elcyklingen har ökat kraftigt under de senaste åren och projektet syftade till att bidra med ny kunskap om relationen mellan energirelaterade praktiker, vardagliga resmönster och olika sätt att förstå och styra energikonsumtion. Mot bakgrund av klimatförändringar och politiska ambitioner att minska energianvändningen var detta ett högaktuellt forskningsområde.

Projektet undersökte vad som kännetecknar elcykling som praktik, hur den skiljer sig från andra transportsätt och vilka faktorer som bidrar till att människor börjar använda elcykel. Särskilt fokus låg på hur nya mobilitetsformer växer fram, förändras och blir etablerade i samhället. Eftersom cykling sker i samspel med andra trafikslag och användare av det offentliga rummet studerades elcyklingen som en del av ett bredare transportsystem.

Mer specifikt analyserades i vilken utsträckning elcyklar hade blivit en naturlig del av människors vardag, vilka transportmedel de ersatte och hur de framställdes av olika aktörer. Frågor om miljö, klimat, hälsa, komfort och ekonomi stod i fokus. Projektet bidrog till en djupare förståelse av de möjligheter och utmaningar som är förknippade med omställningen till ett mer energieffektivt och mindre fossilberoende samhälle.

Datainsamling

Datainsamlingen bestod av två kompletterande delar: dels studier av människors vardagliga användning och erfarenheter av elcykling, dels analyser av det sammanhang där elcyklingen formas genom beslutsfattare, myndigheter och andra aktörer. Genom intervjuer, dagböcker, policydokument och statistik kunde både individuella erfarenheter och bredare samhällsprocesser belysas. Projektets resultat har ökat förståelsen för hur olika mobilitetsformer växer fram, konkurrerar med varandra och kan bidra till en mer hållbar samhällsutveckling.

För att bidra till Sveriges mål om ett fossilfritt välfärdssamhälle undersökte projektet hur urban mikromobilitet kan stödja omställningen till ett mer transporteffektivt samhälle. Mikromobilitetslösningar som gång, (el-)cykel och elsparkcykel lyfts ofta fram som en del av lösningen eftersom de är yteffektiva och ger upphov till låga utsläpp.

Projektet studerade den snabba utvecklingen av urban mikromobilitet, där nya typer av fordon, ägandeformer och användningsmönster växer fram samtidigt som elektrifieringen ökar. En utmaning som identifierades var att kommunernas infrastruktur och regelverk ofta inte är anpassade till utvecklingen, vilket kan skapa konflikter mellan olika användare av stadens offentliga rum.

Med fokus på stadsplanering undersökte projektet vilka förutsättningar som krävs för att möta framtidens behov av urban mikromobilitet. Syftet var att utveckla nya perspektiv, strategier och metoder för planering och styrning av städers utveckling. Genom detta bidrog projektet med kunskap om hur städer kan utformas för att främja hållbara och transporteffektiva mobilitetslösningar i framtiden.

Kulturarvsprocesser har på senare tid alltmer kommit att prägla arbetet med avveckling och rivning av kärntekniska anläggningar. Vilka aktörer är centrala och vilka berättelser tar form? (2021-2024, JPI-CH/VR)