EPeCS – En epidemiologisk kartläggning av den perioperativa vården i Sverige

Enligt socialstyrelsens siffror genomförs över 700 000 operationer varje år i Sverige. En operation ska alltid genomföras med målet att patienten efteråt får en ökad livskvalitet samt en högre funktionsnivå – men uppnår vi alltid det?

Idag finns väldigt sparsamt med epidemiologisk forskning gällande svensk perioperativ vård. Särskilt sällsynt är data på̊ stora och oselekterade patientgrupper med en uppföljning på̊ lång sikt (flera år). Det är av yttersta vikt att om möjligt kunna identifiera modifierbara faktorer som påverkar utfallet negativt och därigenom i längden kunna förbättra livet för de många svenskar som genomgår kirurgi varje dag.

Michelle Chew, professor i anestesiologi, BKV, med undersköterskan Johan Spjut och en svårt brännskadad patient. Foto Emma Busk Winquist

Databasen EPeCS

För att göra detta möjligt har vår forskargrupp, under ledning av professor Michelle Chew, nyligen sammanställt en databas innehållande merparten av de operationer som utförts i Sverige under fyra år, 2015-2018. Vi har valt att kalla denna för EPeCS – Epidemiology of Perioperative Care in Sweden. Denna databas kombinerar uppgifter från hela sju olika nationella kvalitetsregister för att få en så bred uppfattning om denna patientgrupp som möjligt. Vårt mål är att inkludera hela den process som en patient som opereras genomgår, och detta ämnar vi göra genom att inkludera faktorer relaterade till både det pre-, peri- och postoperativa förloppet. Detta medför att vi i vår nyskapade databas EPeCS kommer ha tillgång till ett stort antal variabler gällande:

  • Patient
  • Kirurgi
  • Anestesi
  • Socioekonomi
  • Geografi
  • Sjukhus
  • Process

Svenskt PeriOperativt Register (SPOR)

Populationen hämtades i sin helhet från Svenskt PeriOperativt Register (SPOR), ett relativt nystartat register med målet att för första gången samla samtliga operationer i ett och samma register för att öka kunskapen om denna patientgrupp. Under 2019 nådde SPOR den unika milstolpen att ha 100 % av all offentlig sjukvård inkluderad i registret, något som möjliggör populationsbaserad forskning på denna patientgrupp vilket inte varit möjligt tidigare. Övriga registerdata som inkluderats i databasen hämtades från Socialstyrelsen och Statistiska Centralbyrån (SCB).

Projektet rymmer tio delstudier

Inom EPeCS-projektet ryms för närvarande tio delstudier som alla har olika hypoteser och syften. Samtliga projekt ämnar undersöka utfall efter kirurgi, dock med olika fokusområden:

  1. Epidemiologisk kartläggning av hela Sveriges kirurgiska population
  2. Höftfrakturkirurgi
  3. Vårdbehov efter kirurgi
  4. Akut och urakut kirurgi
  5. Perioperativ njurfunktion
  6. Perioperativ användning av ACE-hämmare & Angiotensinreceptorblockerare (ARB)
  7. Socioekonomi
  8. Eventuella skillnader mellan universitetssjukhus och övriga sjukhus vid fem utvalda operationstyper
  9. Högt BMI
  10. Vård på postoperativ avdelning

Internationellt samarbete

För att kunna genomföra detta omfattande forskningsprojekt på bästa sätt har vår grupp ingått ett internationellt samarbete med en mycket framstående brittisk forskargrupp som är världsledande inom just perioperativ forskning. De är verksamma på Queen Mary University of London (QMUL) och leds av professor Rupert M Pearse. Detta samarbete ser vi som en förutsättning för att projektet ska nå bästa möjliga slutresultat, eftersom denna typ av forskning inte genomförts i Sverige tidigare.

Förbättra vården för patientgruppen

Vi hoppas att resultaten från dessa studier i förlängningen ska komma till nytta för den enskilde patienten som genomgår ett kirurgiskt ingrepp. Det slutgiltiga målet är att baserat på upptäckter i denna analys av svensk kirurgisk sjukvård kunna bidra med rekommendationer gällande hur vården av denna patientgrupp kan förändras till det bättre.

ForskargruppVisa/dölj innehåll

Internationella samarbetspartnersVisa/dölj innehåll

ANOPIVAs huvudsidaVisa/dölj innehåll