Institutionell ekonomi

Spel regler
Marknader fungerar bättre med tydliga spelregler och tillsyn.

Att förklara ekonomisk omvandling tillhör en av samhällsvetenskapens största utmaningar. Ett sätt att närma sig svaret är genom institutionell analys.

Utgångspunkten i institutionell analys är de restriktioner i samhället som människor skapar i syfte att finna formerna för samarbete och ekonomisk effektivitet. Vår forskning på Linköpings universitet är inriktad på att söka förklaringar till ekonomisk omvandling, kontrakts- och informationsstrukturer, marknaders funktionssätt, regleringar och konkurrenspolitik. Vi studerar även statsmaktens roll i samhället och hur institutioner på dagens marknad utformas. Genom att förstå vilka incitament institutionerna ger upphov får vi ökad kunskap om hur de påverkar relationerna mellan individer, organisationer och offentliga organ.

Välfärdsmodell i opinionsbildning och varumärke

I projektet söker vi som forskar om institutionell ekonomi svar på hur näringslivet har opinionsbildat och gestaltat skandinaviska värden under efterkrigstiden. I projektet förväntar vi oss att se en ökad förståelse av relationen mellan den nordiska välfärdsmodellen och kommersialiseringen av skandinaviska värden. Vi förväntar oss också få ny kunskap om relationerna mellan stat, fack och näringsliv under 1950- och 60-talen, i synnerhet var konfliktlinjerna gick och hur de hanterades.
Genom att studera källmaterial kan vi analysera parternas opinionsbildande roller och var gränserna drogs under den svenska modellens glansdagar, liksom hur värdena i modellen kom att stå som förebild internationellt sett.
Med projektet får vi dessutom kunskap i hur konventioner använts för att formulera, omformulera och anpassa det kulturella uttrycket. Liksom vilka skandinaviska värden som av företag ansåg som kommersiellt gångbara, till exempel flygbolaget SAS. Dessutom får vi insikt i vad människor över tid upplevt som ”det skandinaviska” och hur de starkaste skandinaviska varumärken växt fram och upplevt i ett internationellt perspektiv.

SAS och omregleringen av flygmarknaden

Normalt kan man förvänta sig att ett företag som åtnjutit monopol arbetar för att upprätthålla sin position. På luftfartsmarknaden sökte följaktligen de dominerande aktörerna behålla sin monopolställning även efter att marknaden blivit friare. I och med omregleringen kom nyttan med SAS i ett skandinaviskt samägande att brytas mot marknadens allt hårdare lönsamhetskrav. Politisk logik ställdes mot affärslogik. Marknadsmässiga lönsamhetskrav hade givetvis funnits även tidigare men med starkare prispress och sjunkande vinstmarginaler blev det svårare att nå upp till kraven. Med omregleringen ökade trycket på att systematiskt och mer stringent tillämpa lönsamhetskraven. Det tre huvudägarna i SAS - danska, norska och svenska staten – tvingades tillsammans med ledningen att tänka om på de flesta områden. Visserligen hade ingen förväntat sig att SAS skulle kunna behålla sin position i marknaden från monopoltiden. Däremot ser vi att kräftgången i marknaden varit större för SAS än för andra svenska bolag med liknande historia, och följdfrågan blir varför.

Den nordiska samhällsmodellens styrkor och svagheter

Ägarstyrningen av SAS har kännetecknats av den förhandlingsekonomi som präglar nordiska storföretag, med diskussion mellan självständiga stater, organisationer och marknadsaktörer. Denna nordiska samhällsmodell av korporatism bygger på samverkan, överläggningar, offentliga utredningar, vilja till konsensus och pragmatism, med målet att nå praktiska lösningar som centrala maktcentra i samhället ska kunna acceptera och integrera i sin verksamhet. När vi studerar SAS och dess konkurrenter når vi insikter i dels förutsättningar för skandinaviskt ägande på luftfartsområdet, dels den nordiska samhällsmodellens styrkor och svagheter. Med tanke på SAS tillbakagång tycks däremot bolaget haft svårt att dra nytta av den nordiska samhällsmodellens fördelar. Därför kan studien också visa vilka spelregler och beteenden som är direkt avgörande för att skapa långsiktigt lönsamma samarbetsformer på nordisk bas. Studien ökar vår kunskap om hur institutionella förhållanden påverkar bolagsstyrning, lönsamhet och ekonomisk tillväxt. Studien är presenterad i boken "Högtryck. SAS och omvandlingen". 

Forskare
Visa/dölj innehåll

Nyheter och Reportage
Visa/dölj innehåll

Närliggande forskning
Visa/dölj innehåll