Att manipulera klimatet – kunskapsläge och debatt

Att manipulera klimatet
Foto Thor Balkhed

Teknisk manipulering av jordens klimat skulle kanske kunna avvärja klimathotet. Det kan handla om att suga upp koldioxid från atmosfären, reflektera solljuset, eller simulerade vulkanutbrott. Men storskalig manipulering av klimatet innebär enorma miljörisker. I det här programmet analyseras den vetenskapliga, politiska och mediala allmänna debatten om klimatmanipulering, Climate Engineering, i Sverige och internationellt.  

Världens utsläpp av växthusgaser fortsätter att stiga trots många år av klimatdebatt och – förhandlingar. Därför blir förslag på att reflektera solljus eller ta upp koldioxid direkt från luften allt vanligare. Det kan till exempel handla om simulering av vulkanutbrott, molnbildning och koldioxiddammsugare.

Forskningsprogrammet undersöker hur climate engineering, CE, presenteras i media och i vetenskapliga texter och hur de uppfattas och förstås av lekmän. 

Projektet studerar vilka konsekvenser olika sätt att skapa mening kring climate engineering kan få för styrningen av tekniken. Och vad betyder olika sätt att skapa mening kring CE för klimatpolitiken? 

Storskalig manipulering av klimatet

CE innebär en storskalig och medveten manipulering av det globala klimatet. Det kan delas in i två kategorier: reflektering av solljus och upptagning av koldioxid direkt från luften. Metoderna kan variera kraftigt med avseende på miljörisker, kostnader, teknisk mognad och komplexitet. Några tekniker kan förverkligas redan inom några få år till relativt låga kostnader men med enorma miljörisker som följd, exempelvis havsgödning. Andra förutsätter årtionden av forskning, stora kostnader men mindre risker, t.ex. rymdspeglar.

Kritiska brytpunkter – tipping points

Den främsta anledningen till att CE har aktualiserats på allvar är att allt flera etablerade klimatforskare har pekat på att klimatkrisen är på väg att bli ohanterlig. Några menar att kritiska brytpunkter i klimatsystemen (tipping points) har passerats med irreversibla och skenande klimatförändringar som följd. CE presenteras allt oftare i detta sammanhang som en kanske oundviklig metod att återbalansera klimatet. Det är riskfyllt att utveckla CE, men det är också riskfyllt att låta bli. CE är därmed ett exempel på vad vi kallar en dubbel högriskteknologi. Ett ytterligare dilemma är att CE i dagsläget inte finns annat än som idéer, prototyper eller modeller. Mer robust kunskap kan endast fås genom storskalig implementering, något som ännu inte ses som ett alternativ på grund av de oöverblickbara konsekvenserna. Trots de stora kunskapsluckorna närmar sig dessa tekniker den politiska dagordningen, vilket fordrar ställningstaganden hos samhällets alla aktörer. Hur CE förstås och uppfattas av olika aktörer i samhället kommer att påverka vilka politiska beslut som ses som legitima, såväl på nationell som på internationell nivå.

Sex universitet samarbetar internationellt 

Projekten genomförs i samarbete mellan forskare vid Linköpings universitet, University of Nottingham, University of Oxford, University of Colorado, Massey University och National Institute of Environmental Studies, Japan. 

De består av tre delstudier:
1) meningsskapande och kunskapsproduktion i vetenskapliga sammanhang samt hur vetenskap diskuteras i massmedia (dokumentstudier)
2) meningsskapande bland lekmän (fokusgruppsintervjuer)
3) internationella jämförelser samt analys av resultatens betydelse för internationell klimatpolitik.
Projekten utgår från teorier om hur idéer formas och gestaltas (framing), vetenskapssociologiska perspektiv samt hur människor skapar mening i frågor som rör komplex vetenskap och teknologi (sociala representationer). Projekten ger också bidrag till den teoretiska förståelsen av meningsskapande samt utveckling av fokusgruppsmetodik.

Programmets namn: Linköping University Climate Engineering interdisciplinary research programme (LUCE) Finansiär: Vetenskapsrådet och Formas 

Projektledare
Visa/dölj innehåll

Relaterad forskning
Visa/dölj innehåll