Jag och mina kollegor bedriver kommunikationsforskning med såväl svenskt som internationellt fokus, och flera av projekten genomförs i samarbete med internationella forskargrupper. De studier jag leder och medverkar i inriktas huvudsakligen mot nedanstående tre områden.
Klimatutmaningarna och kommunikationsutmaningarna
Här berörs frågor som: Hur resonerar allmänheten kring klimatutmaningarna? Vad formar uppfattningar om klimatförändringar hos olika grupper i samhället? Hur kan klimatfrågan kommuniceras för att bli relevant för olika målgrupper? Vilka trender finns i medierapporteringen om klimatförändringar i Sverige? Hur gestaltas klimatutmaningarna i olika slags medier, såsom exempelvis lantbrukets branschtidningar? Vilken roll spelar olika kommunikativa verktyg, som bilder, metaforer, analogier och distinktioner för formandet av sociala representationer? Vi analyserar också hur den snabba utvecklingen av digitala verktyg kan användas i klimatkommunikation, och hur användandet av visualiseringsverktyg påverkar meningsskapandet. Norrköpings Beslutsarena är en viktig arena för genomförandet av kommunikationsstudier och analyser av hur visualisering kan användas som ett redskap för beslutsfattande.
Klimat, teknik och samhällsomställningar för hållbar utveckling: analyser av meningsskapande
Ett återkommande fokus i min forskning rör hur olika samhällsaktörer förstår och förhåller sig till komplex vetenskapligt baserad information kring miljö, klimat, energi och teknik. Dessa studier utgår från ett teoretiskt och analytiskt ramverk som länkar samman dialogisk kommunikationsteori, teorin om sociala representationer samt gestaltningsteori (”frame theory”). Mina tidigare studier har behandlat sociala representationer av genmodifierade organismer (GMO), klimatförändringar och tekniker för storskalig klimatmanipulering, så kallad ”climate engineering”. inriktats mot hur aktörer i olika nationella och samhälleliga kontexter förstår och förhåller sig till genomgripande samhällsomställningar för att uppnå svenska och internationella klimat- och hållbar utvecklingsmål, inte minst i ljuset av ökande geopolitisk osäkerhet. Pågående projekt berör också frågor om användandet av nya digitala tekniker i arbetet med klimatomställning och värnande av biologisk mångfald.
Metodutveckling för studier av miljökommunikation och meningsskapande
För att analysera olika dimensioner av kommunikation och meningsskapande använder vi både kvantitativa och kvalitativa metoder. Merparten av studierna är dock kvalitativa. I många av våra kommunikationsstudier använder vi oss av fokusgruppsmetodik. Ett återkommande inslag i min forskning har varit att utveckla metoder för analys av fokusgruppsdata. Jag är också involverad i att utveckla visualiseringsstödd fokusgruppsmetodik, som bygger på tema Miljöförändrings och Centrum för klimatpolitisk forskning:s kompetens inom visualisering, kommunikationsforskning, deltagandemetodik och analys av fokusgruppsdata.
