Kommunikation och meningsskapande kring miljöfrågor

Dagens miljöutmaningar är till stor del sociala. Hur olika samhällsaktörer förstår och förhåller sig till olika sätt att hantera dessa utmaningar har stor påverkan på vilken politik som kommer att bedrivas, vilka nya tekniker som får genomslag och vilka beslut som fattas – i enskilda människors vardagsliv, i politiska sammanhang, inom företagsvärlden och på myndighetsnivå. I detta är kommunikationsfrågorna centrala; våra uppfattningar formas av samspelet mellan vetenskap, medier, opinionsbildare och beslutsfattare, men också i vardagssamtal och genom populärkulturella influenser. Min forskning handlar om att analysera kommunikationsutmaningar och förstå hur olika samhällsaktörer skapar mening kring miljöutmaningarna.

Jag och mina kollegor bedriver kommunikationsforskning med såväl svenskt som internationellt fokus, och flera av projekten genomförs i samarbete med internationella forskargrupper. De studier jag leder och medverkar i inriktas huvudsakligen mot nedanstående tre områden. 

Klimat, energi och teknik: analyser av meningsskapande

Ett återkommande fokus i min forskning rör hur olika samhällsaktörer förstår och förhåller sig till komplex vetenskapligt baserad information kring miljö, klimat, energi och teknik. Dessa studier utgår från ett teoretiskt och analytiskt ramverk som länkar samman dialogisk kommunikationsteori, teorin om sociala representationer samt gestaltningsteori (”frame theory”). Mina tidigare studier har behandlat sociala representationer av genmodifierade organismer (GMO) samt klimatförändringar. Pågående och planerade studier inriktas mot hur aktörer i olika nationella och samhälleliga kontexter förstår och förhåller sig till nya och framväxande energitekniker och dessas roll i omställningen till ett koldioxidsnålt samhälle. 

Klimatutmaningarna och kommunikationsutmaningarna

Här berörs frågor som: Hur resonerar allmänheten kring klimatutmaningarna? Vad formar uppfattningar om klimatförändringar hos olika grupper i samhället? Hur kan klimatfrågan kommuniceras för att bli relevant för olika målgrupper? Vilka trender finns i medierapporteringen om klimatförändringar i Sverige? Hur gestaltas klimatutmaningarna i olika slags medier, såsom exempelvis lantbrukets branschtidningar? Vilken roll spelar olika kommunikativa verktyg, som bilder, metaforer, analogier och distinktioner för formandet av sociala representationer? Vi analyserar också hur den snabba utvecklingen inom IKT-baserad visualisering kan användas i klimatkommunikation, och hur användandet av visualiseringsverktyg påverkar meningsskapandet. Vi har bland annat arbetat fram ett analytiskt ramverk för studier av visualiseringsstödd klimatkommunikation. Norrköpings Beslutsarena kommer att bli en viktig arena för genomförandet av kommunikationsstudier och analyser av hur visualisering kan användas som ett redskap för beslutsfattande. 

Metodutveckling för studier av miljökommunikation och meningsskapande

För att analysera olika dimensioner av kommunikation och meningsskapande använder vi både kvantitativa och kvalitativa metoder. Merparten av studierna är dock kvalitativa. I många av våra kommunikationsstudier använder vi oss av fokusgruppsmetodik. Ett återkommande inslag i min forskning har varit att utveckla metoder för analys av fokusgruppsdata. Jag är också involverad i att utveckla visualiseringsstödd fokusgruppsmetodik, som bygger på tema Miljöförändrings och Centrum för klimatpolitisk forskning:s kompetens inom visualisering, kommunikationsforskning, deltagandemetodik och analys av fokusgruppsdata.

Forskning

Har klimathotet tagit semester?

 

Klimatförändringarna tillhör vår tids största utmaningar, men har fått allt mindre utrymme i den offentliga debatten. Samtidigt finns ett stort glapp mellan människors oro och agerande. Hur bör politikerna försöka påverka opinion och normer? 
(Arrangörer: Vetenskapsrådet, Riksbankens Jubileumsfond, Formas och Forte)

Publikationer

Akademisk examen

  • 2009 
    Docent i tema Vatten i natur och samhälle, Linköpings universitet
  • 2002
    Filosofie doktor, Tema Kommunikation, Linköpings universitet
  • 1997 
    Filosofie magister, kommunikationsvetenskap, Linköpings universitet

Anställningar och uppdrag

  • 2015
    Biträdande professor vid tema Miljöförändring och Centrum för klimatpolitisk forskning.
    Biträdande avdelningschef, tema Miljöförändring 
    Gästforskare vid Institute for Science, Innovation and Society, University of Oxford
  • 2013
    Studierektor forskarutbildning i miljövetenskap

Projektledare för forskningsprojekt

  • 2013-2015
    Vetenskapsrådet, 
    "Social representations of novel dual high-stake technologies: the case of geoengineering"
  • 2013-2015
    Formas, 
    ”Making sense of geoengineering”
  • 2009-2011
    Vetenskapsrådet, 
    ”Making sense of climate change: a study of the formation and maintenance of social representations”
  • 2009-2011
    Stiftelsen Lantbruksforskning, 
    ”Ett konkurrenskraftigt jordbruk – kommunikation kring klimatförändringar och nya möjligheter”



Undervisning och handledning

  • Kandidatprogrammet i miljövetenskap
  • Master Programme in Science for Sustainable development
  • Forskarutbildning i miljövetenskap.
  • Kursansvarig för kursen Miljökommunikation (746G38).

    Handledare för
  • Anne Gammelgaard Ballantyne (beräknad disp. 2017)

Relaterade forskare

Relaterat innehåll