Bakgrund
Nickelbaserade superlegeringar har definierats av EU-kommissionen som en grupp av material som har strategisk betydelse för ekonomisk tillväxt.
Additiv tillverkning (AM), som ofta kallas 3D-printing, visar stor potential att revolutionera tillverkningsindustrin.
Nickelbaserade legeringar har dock visat sig vara svåra att arbeta med i additiv tillverkning. De har utvecklats för en helt annan tillverkningsprocess, som gjutning, och har stora problem med sprickbildning vid additiv tillverkning.
För att kunna introducera de nickelbaserade superlegeringarna i den additiva tillverkningen, behöver man skräddarsy nya superlegeringar som är anpassade till AM.
Idag finns det bara ett begränsat antal material som är lämpliga att använda inom additiv tillverkning. Det här gör att tekniken inte har nått sin fulla potential än.
Forskningsprojektet vill undersöka metoden för att ta fram nya AM-material, med skräddarsydda och mer robusta egenskaper. Det här kan förväntas bidra till en snabbare utveckling av nya material för additiv tillverkning.
Syfte
Projektet vill undersöka och optimera de olika stegen i additiv tillverkning, för att bättre förstå vilka material som kan användas för att tillverka kritiska och högt belastade produkter för flyg- och gasturbinindustrin.
Projektet tar ett helhetsgrepp på problemet med sprickbildning vid additiv tillverkning av avancerad Ni-basmaterial.
Partners och finansiärer
Arbetet utförs inom det strategiska innovationsprogrammet Metalliska material, en gemensam satsning av Vinnova, Formas och Energimyndigheten.
Övriga parter är:
- Chalmers tekniska högskola
- Siemens
- Höganäs
- Quintus Technologies
- EOS Electro Optical Systems
