Medicinsk simulering - instruktörsperspektiv

Medicinsk simulering med proffspatient
Interprofessionell simulering av akut omhändertagande på Medicinska fakultetens simuleringscentrum (Cinicum)

Forskningen om lärare och lärarutbildning är omfattande och en del av denna forskning har fokuserat på frågan om lärarnas utveckling från det att de utbildat sig och åren därefter. 

En kort sammanfattning visar bland annat att lärare i början av sin yrkesutövning i stor utsträckning fokuserar på sig själva och sitt agerande. Därefter brukar följa en period då läraren är upptagen av innehållet i det som undervisas och en del lärare tar ett ytterligare steg som innebär att de främst intresserar sig för de studerande och deras lärande.

Simulationsövning med standardiserad patientSimulationsövning med standardiserad patient
Lärares uppfattning om lärande och undervisning har visat sig påverka det sätt på vilket de undervisar. Lärarnas erfarenheter som student påverkar också deras uppfattningar om lärarrollen. Det är rimligt att tänka att instruktörer i medicinsk simulering genomgår en utveckling precis som lärare gör, men hur denna ser ut och om den liknar lärarnas utveckling vet vi i dag inget om, eftersom det inte har varit föremål för systematiska studier. Utvärderingar av deltagares upplevelser av att delta i simuleringar visar nästan genomgående att man är mycket nöjda, men däremot är det ytterst få studier som kan påvisa effekter av simuleringarna i vården. Huruvida man på en klinik kan se effekter av att utbildade instruktörer arbetar där är inte heller studerat. 

Projektet är en multicenterstudie med övergripande syfte att studera instruktörers utveckling över tid med fokus på individens respektive organisationens utveckling. Studierna har kvalitativ induktiv ansats där datainsamlingen görs genom individuella semistrukturerade intervjuer. 

Instruktörsutbildning i medicinsk simulering är en förhållandevis ung verksamhet till skillnad från lärarutbildning. Det finns idag ett antal instruktörer som har några och högst cirka tio års erfarenhet av arbetet. Att förstå deras utveckling i yrkesrollen är väsentligt för att dels få kunskap om instruktörsutbildningen behöver ändras på något sätt dels för att få indikationer på hur erfarna instruktörer kan stödjas i sin utveckling som instruktörer. 

Inom sjukvården finns ett ganska stort antal anställda som har någon form av pedagogisk utbildning såsom instruktörsutbildning, vårdlärarutbildning, etc. Det är av vikt att kartlägga om och i så fall på vilka sätt denna kunskap kommer till nytta i vården av patienter.

Forskargrupp
Visa/dölj innehåll