Projektets övergripande syfte är att analysera, tolka och förstå barns meningsskapande i aktiviteter i styrd respektive frivillig form. Meningsskapande förstås i studien som processer eller förhandlingar där barnens handlingar relateras till omgivande kontext. Det vidare syftet är att öka kunskapen om barns situation i fritidshemmets praktik. Vi studerar hur barn gör vardagen meningsfull i det spänningsfält mellan frivillighet och styrning som präglar fritidshemmet. Bland annat studeras hur barn agerar och reagerar i styrda respektive frivilliga aktiviteter.
Meningsskapande – att göra vardagen begriplig och meningsfull
Den här studien bidrar med ett barnperspektiv såväl som barns perspektiv på fritidshemmets komplexa praktik och undersöker barn meningsskapande i styrda och frivilliga aktiviteter. Meningsskapande förstås som en ständigt pågående process som sker när individen interagerar i världen och försöker sätta det som händer i ett sammanhang för att göra det begripligt och hanterbart. Meningsskapande är därmed en viktig förutsättning för lärande, både i styrda aktiviteter med ett bestämt lärandemål och i frivilliga, informella aktiviteter. Meningsskapande är också en del i att lära känna sin plats i samhället och att skapa relationer till andra människor. Genom att studera barns interaktioner i styrda respektive frivilliga aktiviteter i fritidshem, erhålls kunskaper som ökar förståelsen för vilka möjligheter det finns för barns meningsskapande, lärande och relationsskapande.
Fritidshemmens verksamhet i förändring
Fritidshemmets praktik har länge beskrivits som en verksamhet i spänningsfältet mellan styrning och frivillighet. Spänningen förklaras med att samhällets syfte med fritidshemmet under de senaste decennierna rört sig från en socialpedagogisk diskurs till en utbildningsorienterad diskurs. Det har yttrat sig inte minst genom att fritidshemmet blivit en del av skolsystemet med ett eget kapitel i läroplanen som reglerar fritidshemmets praktik som för den närmare en utbildningsorienterad diskurs med fokus på målinriktat lärande och utveckling. Nämnda spänning och de svårigheter fritidshemspersonalen har att hantera den, har tidigare studerats relativt omfattande. Barn och barns upplevelser av att vara en del av en praktik som präglas av spänning mellan frivillighet och fritid och styrning och målinriktat lärande har hittills hamnat i skymundan i den forskning som gjorts. Viss forskning om barns perspektiv och barnperspektiv i fritidshemskontext har utförts, men forskningen är fortfarande relativt begränsad och handlar främst om barns sociala relationer och barns delaktighet och inflytande. För att förstå fritidshemmet som en institution som balanserar mellan frivillighet och styrning och hur denna balansgång påverkar barnens upplevelser och interaktioner i vardagen, behövs mer forskning som tar utgångspunkt i ett barnperspektiv.
