Gräsrötternas roll i energiomställningen

Vindkraftverk

Klimatförändringen kräver omställning av energisystem i hela världen. Småskaliga initiativ baserade på förnybara alternativ är på frammarsch i Europa. Vi har studerat dessa gräsrotsnätverk i tre länder: Danmark, Sverige och Nederländerna.

Gräsrotsrörelser för energiproduktion har utvecklats starkt internationellt de senaste åren. I Storbritannien har begreppet ”community energy”, vilket teoretiskt anses vara ett exempel på gräsrotsinitiativ, tagit fäste även i politiken där strategier för kooperativt ägd energiproduktion förespråkas och i olika studier har runt 500 initiativ identifierats i landet. I Nederländerna har omställningen till förnybar energi inte kommit lika långt som i Sverige, främst på grund av att systemet är uppbyggt kring gas och kol, men sedan 2009 har det gått att se ett rejält uppsving för gräsrotsrörelser som satsar på energi, där det numera finns runt 360 stycken som satsar på exempelvis vindkraft, solceller samt gemensamma inköp av energi eller energiteknik. Flertalet intresseorganisationer har även startats under denna tid. Den svenska utvecklingen har varit något svagare än internationellt, vilket har varit en viktig utgångspunkt i detta projekt.

Syftet med projektet har varit att kartlägga och analysera förekomst och karakteristik av svenska exempel på gräsrotsrörelser med fokus på förnybar energiproduktion. Vilka är drivkrafterna bakom etableringen? Vilka utmaningar har initiativen ställts inför? Hur har politik och andra institutionella förutsättningar påverkat utvecklingen?

Teori och metod

I projektet har vi utgått från teorin kring ”grassroots innovations” och ”community energy”, som bidrar till att analysera hur initiativ från medborgare, med fokus på förnybar energi utan ekonomisk avkastning som främsta målsättning, utvecklats.

Metoden som använts har bestått av en kartläggning över vilka initiativ som finns i Sverige. Detta genom genomgång av databaser, tidigare forskning och tidningsartiklar. Utifrån det valdes de mest relevanta fallen ut, baserat på genomläsning av dokument, hemsidor och eventuella nyhetsartiklar. Med de mest intressanta fallen genomfördes intervjuer med representanter och intervjuer genomfördes även med intresseorganisationer. Slutligen genomfördes en mediaanalys, baserad på ”framing analysis”, av nyhetsartiklar om initiativen.

Huvudresultat

Vi identifierade initiativ som fokuserade på vindkraft, solceller, närvärmeanläggningar, byalag med hållbarhetsprojekt samt ekobyar. Dessa var 140 till antalet vilket är relativt lågt i en internationell jämförelse, vilket bland annat beror på det centraliserade elsystemet med starka aktörer och ett historiskt sett lågt elpris. Utrymmet och incitamentet har inte funnits för en bredare utveckling. Kommunernas starka roll har bidragit, då det är dessa som byggt och drivit fjärrvärmebolagen, och därför har det inte funnits lika stort behov av alternativa uppvärmningsformer i städerna. Vi ser även idag att solcellsutvecklingen börjar ta fart, även om avståndet till föregångsländer som Tyskland fortfarande är stort, men dessa investeringar görs främst i privata, individuella anläggningar eller av företag, och det är även hit som bidrag och subventioner riktats, snarare än till exempelvis kooperativ och gräsrotsrörelser.

En viktig drivkraft bland initiativen har varit ett miljöengagemang och en inställning att vilja ta saken i egna händer. I vissa fall har det bottnat i en övertygelse och intresse för förnybar energi men i andra handlar det om att hantera praktiska problem som kommunen inte har möjlighet att arbeta med. Eldsjälar har varit centrala i utvecklingen av initiativen, som med engagemang har startat och drivit organisationerna. Det har krävts mycket ideellt arbete och kompetens att hantera processer kring, exempelvis ansökningar av ekonomiskt stöd, bygglovsprövningar eller tekniska finjusteringar.

I mediaanalysen av initiativen framkom en generellt positiv bild, där projekten och aktiviteterna beskrevs i positiva ordalag. Den ”frame” (inramning) som tydligast framkom, och som är särskiljande mot tidigare studier om förnybar energi, är de sociala aspekterna i initiativen. 

I studien fann vi att ett 20-tal vindkooperativ har lagt ner de senaste fem åren, ofta på grund av bristande lönsamhet då elpriset är lågt och i många fall får de inte längre gröna elcertifikat. Andra skäl är att den ekonomiska livslängden på verken passerats och nya investeringar behöver göras, men engagemanget finns inte längre bland många av medlemmarna. Skattereglerna för vindkooperativen omtolkades i slutet av 00-talet, vilket innebär sämre ekonomisk avkastning, och det påverkade även rörelserna negativt.

Det går att se en relativt stark utveckling av initiativ för ekobyar. Många initiativ finns, även om steget till ett realiserat projekt ofta kan vara långt, men de nya intressegrupper som startar initiativen har ett brett nationellt och internationellt kontaktnät via internet och sociala medier vilket gör att idéer färdas snabbt.

Slutsatser

Gräsrotsrörelserna har en viktig roll i omställningen till ett förnybart energisystem och även om den totala energiproduktionen genererad från dessa rörelser är modest sett till nationell nivå bidrar initiativen med nya idéer, former och lösningar som kan inspirera och få en bredare spridning. Det har gått att se historiskt både i Sverige och internationellt.

En viktig grundförutsättning för att gräsrotsrörelserna ska kunna fortsätta, och att nya ska växa fram, är att de ekonomiska och institutionella förutsättningarna är tydliga och har en lång tidshorisont. De ändrade förutsättningarna för vindkraften och de olika regler som rått gällande solceller har påverkat negativt. Mycket av de ekonomiska bidragen har även gått till privatpersoner eller företag, medan kooperativa former inte varit lika framträdande här.

Projektets namn: Mobilisera gräsrötter i omställningen av energisystemet: förbättrad eller förändrad inriktning?
Finansiär: JPI (Formas) 

Publikationer
Visa/dölj innehåll

Magnusson, D. & Palm, J. (2019). Come together – the development of Swedish energy communities. Sustainability 11(4), 1056. DOI: 10.3390/su11041056

Kooij, H-J, Oteman, M., Veenman, S., Sperling, K., Magnusson, D., Palm, J., & Hvelplund, F. (2018). Between grassroots and treetops: Community power and institutional dependence in the renewable energy sector in Denmark, Sweden and the Netherlands. Energy Research & Social Science, 37, 52-64. DOI: 10.1016/j.erss.2017.09.019

Magnusson, D. (2018). Going back to the roots: The fourth generation of Swedish eco-villages. Scottish Geographical Journal. 134 (3-4), p. 122-140. DOI: 10.1080/14702541.2018.1465199

Palm, J. (2017). Swedish prosumers in a 10-year perspective—What can we learn from a market in transformation? In Proceedings of the ECEEE Summer Study, Hyères Cedex, France, 29 May–3 June 2017; ECEEE: Hyères Cedex, France, 2017; pp. 1971–1978.

Magnusson, D. (2016). Who brings the heat?–From municipal to diversified ownership in the Swedish district heating market post-liberalization. Energy Research & Social Science, 22, 198-209. DOI: 10.1016/j.erss.2016.10.004

Film
Visa/dölj innehåll

Mobilisera gräsrötter i omställningen av energisystemen

Dick Magnusson berättar om vad energikooperativ är och hur vi kan mobilisera gräsrötter i omställningen av energisystemen.

Kontaktperson
Visa/dölj innehåll

Forskare inom projektet
Visa/dölj innehåll

Relaterat innehåll
Visa/dölj innehåll