Fotografi av Harald Rohracher

Harald Rohracher

Professor

Klimatförändringar, förbrukning av resurser, användning av förnybar energi – många stora utmaningar är sammanlänkade med vårt sätt att bygga infrastrukturer. Jag intresserar mig för försök att styra infrastrukturell förändring i städer och regioner.

Forskning om sociotekniska förändringar

En omställning mot ett mer hållbart energi och transportsystem betraktas i vår samtid som en av de stora samhällsutmaningarna. I min forskning undersöker jag med ett sociotekniskt perspektiv möjligheterna och begränsningarna att forma sådana övergångsprocesser.

Klimatförändringar, hälsosystemens framtid och globala, ekonomiska skillnader hör till dagens mest krävande utmaningar. Frågorna är djupt sammanhängande med vår (in)kapacitet att förändra rådande infrastrukturer och sociotekniska system och reglera socioteknisk förändring. Infrastrukturer är omstridda politiska terränger: de formar sätten vi kommunicerar på, hur vi rör oss och riktar oss i våra vardagsliv. De är sammanvävda med politiska och ekonomiska maktrelationer och de skapar särskild inkludering och exkludering.

I min forskning intresserar jag mig för infrastrukturell förändring särskilt inom området energisystem – införandet av förnybar energiteknologi, hållbarhets- och energieffektiva byggnader samt transformation av elnät. Ett särskilt fokus i mitt arbete ligger på städer som specifik kontext för socioteknisk förändring och på den ökande integrationen av informations- och kommunikationsteknologier i infrastrukturer, en utveckling som ofta får etiketten ”smart” – smarta nät, smarta städer, smarta hem.

Jag undersöker förändring och transformation av energisystem och infrastrukturer som sociomateriell praktik. Ett särskilt intresse har jag för hur aktörer som användare, hushåll och civila samhällsorganisationer påverkar sociotekniska förändringar, men också för hur de kopplas samman på särskilda sätt genom olika styrningsstrategier.

Frågor i den här kontexten är:

  • Hur förändras sociala relationer och maktstrukturer av hur vi hanterar klimatförändringar och hållbarhetsutmaningar?
  • Hur uppkommer nya sociotekniska system och blir institutionaliserade medan andra blir instabila?
  • Hur försöker vi att forma transformativ förändring av infrastrukturella system och hur lyckade är dessa strategier?

Läs mer om min forskning i nästa stycke.

 

Publikationer Visa/dölj innehåll

2022

Chris Foulds, Sarah Royston, Thomas Berker, Efi Nakopoulou, Zareen Pervez Bharucha, Rosie Robison, Simone Abram, Branko Ancic, Stathis Arapostathis, Gabriel Badescu, Richard Bull, Jed Cohen, Tessa Dunlop, Niall Dunphy, Claire Dupont, Corinna Fischer, Kirsten Gram-Hanssen, Catherine Grandclement, Eva Heiskanen, Nicola Labanca, Maria Jeliazkova, Helge Jorgens, Margit Keller, Florian Kern, Patrizia Lombardi, Ruth Mourik, Michael Ornetzeder, Peter J. G. Pearson, Harald Rohracher, Marlyne Sahakian, Ramazan Sari, Karina Standal, Lidija Zivcic (2022) An agenda for future Social Sciences and Humanities research on energy efficiency: 100 priority research questions Humanities & Social Sciences Communications , Vol. 9 Vidare till DOI

Forskningsprojekt Visa/dölj innehåll

Uthålligt byggande och planering från ett sociotekniskt perspektiv

Syftet med projektet är att bjuda in en grupp excellenta internationella gästforskare inom området uthålliga byggnader till Sverige för att ytterligare stärka och öka den internationella synligheten i den tvärvetenskapliga, sociotekniska forskning om byggande och planering som bedrivs vid Tema teknik och social förändring (Tema T), Linköpings universitet.

Strategier för att göra byggnadsbeståndet mer hållbart kan inte bli effektiva utan att byggnaderna ses i sin vidare sociokulturella kontext och utan att beakta det ömsesidiga beroendet mellan nya byggteknologier och sociala praktiker i den vardagliga användningen; betydelsen av institutioner som byggregler och byggindustrins struktur och dess bredare sociokulturella sammanhang; liksom samverkan, intressen och förväntningar hos olika aktörer som arkitekter, kommuner eller byggföretag.

Nod för internationella samarbeten

Ett flertal forskningsprojekt på Tema T har en sådan ansats och arbetar med frågor om kunskapsproduktion och kunskapsförmedling i energieffektiv renovering, deltagande i utvecklingsprocesser av uthålliga stadsdelar, planering för uthållig infrastruktur och organiseringen av lärprocesser mellan arkitekter, fastighetsägare och andra nyckelaktörer i lågenergibyggnader. Gästforskarna kommer också att underlätta forskningsområdets konsolidering, stärka dess position i Sverige och bidra till att åstadkomma ett excellenscentrum, en nod för fortsatta internationella samarbeten och nätverksbyggen.

Gästforskare

CV Visa/dölj innehåll

Handledning Visa/dölj innehåll

Nyheter Visa/dölj innehåll

Relaterat innehåll Visa/dölj innehåll