Robotar i arbetslivet

En robot som håller en handduk åt en äldre man.
miriam-doerr

Den åldrande befolkningen innebär utmaningar för kostnader och personalförsörjning inom vård och omsorg. Forskning har visat att användningen av robotar kan ha potential att fylla viktiga kostnadseffektiva funktioner. Samtidigt finns oro för att robotar kan medföra en avhumaniserad vård då de riskerar att ersätta mänskliga vårdgivare och därmed minska empatiska relationer.

I två forskningsprojekt undersöker vi hur relationer mellan människor och robotar görs meningsfulla och vilken betydelse det får för vårdpersonalens arbetsliv och arbetsmiljö.

1) Materiella relationer i praktiken: Sociala robotar i demensvård ur ett socialpsykologiskt perspektiv

Hur görs relationen mellan människa och robot meningsfull? Och hur används robotar för att bygga mellanmänskliga relationer? Frågorna utgör utgångspunkten för detta projekt som bidrar med socialpsykologisk kunskap till robotikforskning. Med hjälp av etnografiska studier på vårdinrättningarna, och dokumentstudier, är syftet att studera vilka sociala relationer som vårdgivare, patienter och sociala robotar bygger med varandra och de praktiker genom vilka människor och robotar blir sociala aktörer.

Projektet bedrivs under 2020-2023, och finansieras av Vetenskapsrådet.

2) Arbetsmiljö i den robotiserade demensvården: betydelsen av sociala robotar för vårdpersonalens arbetssätt och arbetsmiljö

Vårdpersonal som arbetar med personer med demens är en utsatt yrkesgrupp på grund av syndromets påverkan på patienters beteende. Vårdpersonal löper stor risk att drabbas av arbetsolyckor som orsakats av hot och våld, men också psykisk ohälsa i form av stressdiagnoser och depression. Syftet med studien är att undersöka vilken betydelse som användningen av sociala robotar har för vårdpersonalens arbetssätt och arbetsmiljö. Projektet utgör ett aktuellt exempel på hur användandet av robotteknik kan innebära både möjligheter och risker för vårdpersonal att organisera arbetet på nya sätt inom demensvården.

I projektet ingår en referensgrupp bestående av: Arbetets Museum; Vårdförbundet; FOU Linköping; FOU Sörmland; EVIKOMP.

Projektet bedrivs under 2020-2023, och finansieras av AFA Försäkring.

Kontakt

Projektgrupp

Marcus Persson, Docent i sociologi. Linköpings universitet.

Clara Iversen, Doktor i sociologi. Uppsala universitet.

David Redmalm, Doktor i sociologi. Mälardalens högskola.