Digitaliseringen av arbetslivet går fort framåt och förändrar de sociala och kroppsliga villkoren för hur individer förhåller sig till andra.

Digital kommunikationsteknologi, i form av mobiltelefoner och datorer, överbryggar temporala och spatiala begränsningar och underlättar kommunikationen mellan individer. Användning av digital teknik kan bidra till ett mobilt och flexibelt arbetsliv samtidigt som det aktualiserar frågor om gränsdragning mellan arbetsliv och privatliv, och om distansarbetets produktivitet versus värdet av fysiska möten mellan människor.

Digitala arbetsredskap inom äldreomsorgen

Digitalt medierade möten mellan individer kan föra människor närmare varandra men också skapa distans, beroende på hur tekniken används. Inom äldreomsorgen kan digitala arbetsredskap vara till nytta för vårdgivande personal, bland annat kan surfplattor användas för att underlätta kommunikationen med äldre och anhöriga, och robotdjur kan användas som sällskap och samtalsämne. Men samma tekniker kan också skapa problem om de används som ersättning för mellanmänskliga möten. Att interagera med ett robotiskt sällskapsdjur kan vara både roligt och rogivande men om det sker på bekostnad av mänsklig interaktion uppstår frågor om innehållet i den omsorg som tillhandahålls.

Digitala verktyg laddade med värderingar

Digital teknik måste också förstås i det organisatoriska sammanhang som de används. Tekniska artefakter är aldrig neutrala verktyg utan är alltid designade med idéer och symboliskt laddade med värderingar som bygger på normer och förutfattade meningar om de tilltänkta användarna. Det betyder att digitala verktyg måste anpassas till en organisationskultur och de yrkesverksamma individernas uppfattning om professionella ideal och värderingar för att göras meningsfulla.

AI i arbetslivet väcker nya frågor till liv

Människor formar och formas av tekniken. Inte minst gäller det självlärande maskiner, så kallad Artificiell Intelligens. Användningen av AI i arbetslivet väcker nya frågor till liv vad gäller automatiserade processer och beslutsärenden, ansvarsfördelning mellan människa och maskin, samt kompetensförsörjning i organisationer. Användandet av AI i arbetslivet kan förenkla och effektivisera en rad olika processer som tidigare krävde manuellt arbete. Det betyder att vissa kompetenser, bland annat för administrativt arbete, inte längre behövs medan det ställs krav på nya kompetenser istället. På detta sätt kan användandet av AI skapa nya arbetssätt, nya kompetensbehov och nya arbetsroller i organisationer.

Uppdrag

Redaktör för tidskriften Sociologisk Forskning

Publikationer

2022

2021

Forskningsprojekt

I media

UR Samtiden - Om det post-digitala samhället

Arbeten och möten i post-digital värld

Under pandemin har den digitala mötestekniken blivit vardag för allt fler, men vad gör zoomandet med oss? Medverkande: Malin Åkerström, prof emerita i sociologi, och Marcus Persson, docent i sociologi. Moderator: Jenny Björkman. Inspelat i Riksbankens jubileumsfonds lokaler i Stockholm den 8 mars 2022. Arrangör: Riksbankens jubileumsfond. 

Se avsnittet på urplay.se

Nyheter

Relaterat innehåll