Allmän rösträtt? Rösträttens begränsningar efter 1921

Människor som demonstrerar.
Fotograf: Malmström

År 2021 firas 100-årsjubileet av den allmänna och lika rösträtten i Sverige. Så heter det åtminstone i högtidstalen och historieskrivningen. Men hur allmän blev egentligen rösträtten och vilken betydelse har ålder haft för att begränsa rösträtten?

I själva verket var det så att en rad så kallade rösträttsstreck – diskvalificeringsgrunder från rösträtten som införts i början av 1900-talet eller tidigare – kvarstod efter 1921. Bland de faktorer som under lång tid framöver kunde diskvalificera vuxna svenska medborgare från rösträtt fanns straffpåföljd, omyndigförklaring, konkurs och försörjning av fattigvården. Därtill kom faktorer som än idag påverkar rösträtten, som nationellt medborgarskap och ålder. Det har även funnits praktiska rösträttsbegränsningar, som särskilt hindrat etniska minoriteter som romer, resande och samer från att rösta. 

Kampen för en allmän rösträtt var alltså inte avslutad 1921. Detta faktum bildar utgångspunkten för det fyraåriga VR-finansierade projektet ”Allmän rösträtt? Rösträttens begränsningar i Sverige efter 1921”.

Syftet med vårt projekt är, för det första, att granska fortsatta strider om, och förändringar av, rösträtten efter det ”demokratiska genombrottet” för hundra år sedan, och därmed ge nya och utmanande perspektiv på demokratiseringsprocessen. Genom detta syftar projektet också till att kasta nytt ljus över det moderna medborgarskapets sociala, ekonomiska, politiska och kulturella gränser, över den politiska inkluderingens och exkluderingens mekanismer och praktiker, samt över demokratin som styrelseform och historisk process.

Delprojekt Rösträttsålder i Sverige

Tillsammans med Bengt Sandin, Tema Barn, Linköpings universitet, så arbetar vi med det delprojekt som handlar specifikt om den politiska debatten kring förändringar av åldersgränser och rösträttsbegränsningar under 1900-talet. De empiriska undersökningarna väcker också en rad viktiga teoretiska frågor om hur vi historiskt och idag ser på barn och ungas politiska representation.ä

Medverkande forskare: Fia Sundevall, Institutionen för ekonomisk historia och internationella relationer, Stockholms universitet, Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek; Annika Berg, Institutionen för kultur och estetik, Stockholms universitet; Martin Ericsson, Historiska institutionen, Lunds universitet; Bengt Sandin, Tema Barn, Linköpings Universitet och Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek; Mattias Lindgren, Institutionen för ekonomisk historia och internationella relationer, Stockholms universitet; Julia Nordblad, Institutionen för idé- och lärdomshistoria, Uppsala universitet.

Läs mer på projektets hemsida Allmän rösträtt 

Finansiär är Vetenskapsrådet 2018-2021.

I media

Demokratin 100 år

Vad skulle hända om rösträttsåldern sänkes?

En diskussion om hur rätten att rösta sitter ihop med ålder. Borde vi sänka rösträttsåldern? Jonathan Josefsson är en deltagarna i panelsamtal på temat demokrati 100 år. #demokrati100 #varvardag 

Panelsamtal på UR

Rösträtt inte något för alla

Hur allmän var den allmänna och lika rösträtten som det beslutades om för exakt 100 år sedan?

Hur allmän var den allmänna och lika rösträtten som det beslutades om för exakt 100 år sedan? Tobias Svanelid, Vetenskapsradion Historia, undersöker grupperna som kom att stå utanför Sveriges viktiga demokratireform i samtal med Jonathan Josefsson. Här kan du lyssna.

Kontakt