Min forskning kan delas in i tre huvudstråk; Barn, unga och migration; Barns och ungas politiska representation och demokratiska deltagande; samt Barn, unga och internationella relationer. Gemensamt för dessa är att de på olika sätt syftar till att studera samhällsutmaningar om barn och ungas rättigheter, medborgarskap och aktörskap i nationell och global politik.
Barn, unga och migration
I mitt avhandlingsprojekt studerade jag två specifika arenor där normer om asylsökande barns rättigheter och immigrationskontroll har etablerats och ifrågasatts under de senaste åren i Sverige; den svenska Migrationsöverdomstolen och Sveriges största morgontidning, Dagens Nyheter. I avhandlingen, ”Children at the Borders” kombinerade jag empiriska analyser med teoretiska undersökningar om asylsökande barns rättigheter i dialog med politisk filosofisk om medlemskap, rättigheter och gränser. I min Post-doc ”Non-citizen children and anti-deportation campaigns” (Vetenskapsrådet) fördjupade jag studierna om unga migranters politiska aktörskap genom att särskilt fokusera de politiska strategier, proteströrelser och den politiska aktivism som har drivits av barn och unga själva i samspel med andra aktörer i det civila samhället för att kräva en rätt att få stanna. I det av RJ sponsrade projektet ”Youth Representation in Global Politics: Climate, Migration and Health Governance Compared” flyttas fokus från en nationell till en internationell kontext genom att jag med kollegor undersöker hur, och av vilka, unga människor är representerade i samtida globala institutioner och vilka effekterna av sådana representationer är i områdena; klimat, migration och hälsa.
Barns och ungas demokratiska deltagande
Som en del I projektet, ”Allmän rösträtt? Rösträttens begränsningar i Sverige efter 1921” (Vetenskapsrådet) undersökte jag tillsammans med min kollega Bengt Sandin den politiska debatten kring förändringar av åldersgränser och rösträttsbegränsningar under 1900-talet för att på så vis sätta ljuset på hur gränserna för politiskt medborgarskap har förhandlats och förändrats i framväxten av den svenska demokratin. I projekten ”Growing up in a warming world” (Formas och Mistra) och ”Ungas mobilisering för Ungas mobilisering för klimat och miljö i svensk politik" undersöker jag tillsammans med Frida Buhre, Uppsala Universitet, ungas politiska mobilisering i Sverige och internationellt för en mer radikal klimat och miljöpolitik i det offentliga rummet, i domstolar och i politiska institutioner. I dessa projekt riktar vi särskilt fokus mot barn och ungas erfarenheter av politisk aktivism, hur mobiliseringen utformas i relation till de demokratiska arenor där de äger rum, vilka ny politiska och etiska horisonter man söker öppna och vad effekten av mobiliseringen blir på klimat- och miljöpolitik.
Barn, unga och global politik
Ett genomgående intresse i min forskning de senaste åren är hur barn och unga mobiliserar och representeras i global politik. Som redaktör för temanumret Child Rights Governance (tillsammans med Anna Holzscheiter och Bengt Sandin) ville vi peka på behovet av att studera hur barns rättigheter har kommit att bli en del av globala styrningslogiker. Som en del i denna agenda har jag i internationellt nätverk av forskare om barns rättigheter (PI Afua Twum Danso) utforskat frågor om hur barns rättigheter kan kopplas samman med frågor om barns politiska representation i olika sammanhang och delar av världen som mynnat ut i antologin ”The Politics of Children´s Rights and Representation”. Det faktum att internationella organisationer de senaste årtiondena alltmer har kommit att öppnat upp för barn och ungas deltagande, representation och partnerskap står i särskilt fokus för projektet ”Youth Representation in Global Politics: Climate, Migration and Health Governance Compared” (Riksbankens Jubileumsfond). Samtidigt som vår forskning visar hur nya institutionella möjligheter har skapats för ungas deltagande i global politik sedan 1990-talet så ser vi också i vår studie ”Barn och ungas vägar ut i världspolitiken: historiska perspektiv på barn och ungas roll i skapandet av ett globalt civilt samhälle 1920-1992” att ungas engagemang i global politik behöver sättas i ett längre historiskt sammanhang. Syftet med det här projektet är att med utgångspunkt i svenskt civilsamhälle kartlägga de historiska processer som har format barn och ungdomars globala engagemang och internationella deltagande under perioden 1920– 1992.
