Utvärdering av plack i halspulsådern

Tre forskare står runt en patient i en MR-kamera
John Sandlund www.johnsandlund.se

Globalt är hjärt-kärlsjukdom den vanligaste dödsorsaken och den dominerande orsaken till hjärt-kärlsjukdom är ateroskleros. Ett signifikant aterosklerotiskt plack i halspulsådern ökar risken för framtida hjärtinfarkt, stroke och kardiovaskulär död. Det här projektet utvecklar nya metoder för bättre riskbedömning av halspulsåderplack genom att fokusera på plackkomposition och blodflödesparametrar snarare än nivå av kärlförträngning.

Aterosklerotiska plack

Ateroskleros orsakas av ackumulering av fett, främst kolesterol, i artärväggen. När fettet lagras i artärväggen orsakar det en förtjockning av kärlväggen och det förtjockade området buktar ut i kärlet. Dessa områden kallas aterosklerotiska plack.

Stroke som orsakats av en blodpropp som migrerat till hjärnan från ett plack i halspulsådern står för 2,5% av alla dödsfall. Idag opereras plack som ger mer än 70% förträngning i halspulsådern bort hos strokepatienter för att undvika framtida stroke. Hypotesen är att blodpropparna bildas när plackytan brister.

Professor Ebo de Muink är kardiolog och har erfarenhet av att kombinera kliniskt arbete med kardiovaskulär forskning. Han är en av projektledarna bakom projektet.

-Plackets sammansättning påverkar risken för att det ska brista. Plack med en stor mängd fett och blod är mer benägna att brista, förklarar Ebo.

Studier visar dock att endast hälften av de borttagna placken har brustit. Dessutom är borttagning av plack långt ifrån ett fullständigt skydd mot framtida stroke.

-Vi tror att blodflödet runt placken också är en viktig faktor för utvecklingen av blodproppar. Om blodflödet är turbulent kan blodproppar bildas trots att plackytan är intakt.

Foto John Sandlund www.johnsandlund.se

Angeläget att hitta nya metoder

Tyvärr kan nuvarande kliniska verktyg inte mäta dessa effekter. Följaktligen finns det ett tydligt och angeläget behov av att förbättra bedömningen av halspulsåderplack för att mer exakt kunna bedöma risken för progression och bristning hos patienter samt för att förbättra riskhanteringen.

-I det här projekt strävar vi efter att förbättra riskbedömningen av plack både för bedömning av den övergripande kardiovaskulära risken och för att använda som beslutsstöd inför eventuell operation, fortsätter Ebo.

Projektet kommer att utveckla verktyg för automatiserad visualisering och kvantifiering av plackkomposition och hemodynamiska effekter på kärlväggen. Detta kommer att uppnås genom att kombinera avancerade kvantitativa magnetkamerametoder med nyutvecklad bildanalys.

- På så sätt identifierar vi automatiskt hur alvarlig plackbildningen är baserat på graden av fett och blod i placken. På samma sätt kommer vi att utvärdera effekterna av turbulent flöde på kärlväggen.

Utvärdering i klinisk miljö

Metoderna kommer att utvärderas hos patienter med halspulsåderplack för att optimera och fastställa tillförlitligheten av de tekniska lösningarna i klinisk miljö.
-Vi har två studiegrupper, en mindre patientgrupp med högriskplack och en större grupp med försökspersoner från Scapis-populationen, som inte tidigare behandlats för hjärt-kärlsjukdomar.

En framgångsrik implementering av projektet kommer att möjliggöra nya strategier för bedömning av plack i halspulsådern och förbättrad kardiovaskulär riskhantering. Detta kommer inte bara att ge bättre beslutsstöd för förebyggande vård och kirurgi utan också minska sjukvårdskostnaderna.

Ebo började som kardiolog och forskare med intresse för bildteknik i Nederländerna och efter åtta år som forskare på Dartmouth Medical School i New Hampshire kom han tillbaka till Europa. CMIV var en bidragande orsak till att han valde Linköping.

- Jag tror att tvärvetenskaplig forskning är det enda sättet att uppnå verkliga framsteg inom medicinsk forskning. Som kliniker måste du vara ödmjuk och erkänna att det finns saker som exempelvis MR-fysik som du inte kan tillräckligt mycket om. Om vi arbetar tillsammans kan vi lära oss mycket av varandra och det kommer i slutändan att gynna patienterna.

Kontakt

Hitta mer CMIV-forskning