Huvudfunktionen för människans arteriella blodkärl är att distribuera blod till kroppens organ. Ibland kan kärl bli förträngda, vilket kan påverka blodflödet till efterföljande kärl. Det man idag gör för att bedöma hur stor risk det är att en förträngning påverkar flödet på ett tillräckligt negativt sätt är ofta bara att mäta förträngningens diameter. Borde man inte kunna bedöma detta genom att studera själva blodflödet? Och vätskor kan ju flöda på olika sätt, kan det vara så att själva blodflödet ibland påverkar kärlen på ett negativt sätt?
Faktum är att det länge har varit känt att förändringar i blodflödet indikerar att kärlen inte är friska, samt att onormala flödesmekaniska krafter kan skada kärlväggarna och förvärra sjukdomar. Tyvärr så har det inte funnits tillräckligt bra verktyg för att mäta de viktiga abnormiteterna i blodflöde i människan. Därför använder vi fortfarande mått såsom kärlens diametrar för att bedöma vad statusen på blodflödet är. Samtidigt fortsätter kärlsjukdom att vara en av våra vanligaste dödsorsaker.
Min forskning inriktar sig på att utveckla metoder för att mäta och visualisera aspekter av blodflöde som tidigare inte kunnat studeras. Detta kommer att leda till en ökad förståelse för sambandet mellan blodflöde och kärlsjukdom. Det kommer också att öppna upp för helt nya sätt att diagnosticera och risk-bedöma dödliga kärlsjukdomar. Detta kommer att leda till förbättrad vård för den stora population patienter med kärlsjukdom samt kostnadsfördelar för sjukvården.
