Visualisering av stora datamängder i grundskolan

Idag bidrar digitala verktyg till att mycket stora mängder av information (exempelvis befolknings- och annan statistik) produceras, samlas in, bevaras och organiseras. På motsvarande sätt skapas verktyg för att vi ska kunna skapa mening av dessa stora datamängder. Detta görs för att vi ska kunna tolka och analysera informationen, men också för att vi ska kunna presentera den och kunskap som användarna utvinner. I detta sammanhang står skolan inför två utmaningar då dessa verktyg kan användas för att vidareutveckla undervisningen men också för att förbereda studenterna för framtiden. Inte minst tror vi skolan har mycket att vinna på att i samhällskunskapsundervisningen använda de stora informationsmängderna och de nya redskapen för att hantera dem. Med sådant stöd kan eleverna göra egna studier och upptäckter samtidigt som de lär sig navigera i stora informationsmängder.

Nya vetenskapsområden växer fram för att hantera de stora datamängderna, ofta handlar det om att på olika sätt och med nya verktyg visualisera siffror, uppgifter och samband. Ett sådant område är ”Visual Analytics”, ett annat ”är Knowledge Visualization”. Det första området handlar om att skapa verktyg som gör det möjligt att få en överblick och uppfatta exempelvis samband i stora informationsmängder. Det andra området handlar om att visualisera kunskap. Enkla verktyg för det är papper, penna och bilder. Mer avancerade verktyg utvecklas med stöd av digital teknik. Hans Roslings användning av ”Gapminder”, som många hört talas om, är ett exempel.”Statistic eXplorer” ett annat. Detta är verktyg främst utvecklade för experter men som också används av andra.

I det här projektet är ambitionen att skapa kunskap om elevers visuella ”läsförmåga” (visual literacy) vilket kan skapa olika utgångspunkter, eller modeller, för ”kollektivt tänkande och lärande”. Detta är en syn på lärande som utvecklas inom andra samhällsområden men kanske också kan berika skolan, ett lärande som bygger på “cirkulerande idéer”, nätverkskonversationer och gemensam kunskapsproduktion. Genom klassrumsstudier vill vi veta mer om utvecklingen av elevers visuella ”läsförmåga” och möjligheter att presentera nyvunnen kunskap. För att kunna göra detta består forskargruppen av såväl skolforskare som mer tekniskt inriktade forskare inom det nya området informationsvisualisering.