AI kan både berika och utmana traditionella sätt att lära, vilket i sin tur kan påverka vår identitet och våra relationer till varandra och omvärlden. När maskiner kan bidra till lärprocesser eller utföra uppgifter som tidigare krävde enbart mänsklig intelligens, vilken kunskap blir då viktig? hur ska mänskligt lärande gå till? Vad är kreativitet och mänsklig unikhet?
Vi behöver till exempel veta mer om:
- Hur AI kan analysera elevers prestationer för att skapa skräddarsydda uppgifter potentiellt kan optimerar inlärning och ökar engagemanget.
- Hur AI:s förmåga att tillgängliggöra och analysera stora mängder information förändrar hur vi söker och tillägnar oss kunskap liksom vad vi anser är viktigt att lära sig.
- Hur AI-verktyg och metoder som genererar text, bild och ljud påverkar den mänskliga förmågan att skriva och skapa – vad blir viktigt att lära sig
- Hur AI kan främja kritiskt tänkande genom dels utmana elever med komplexa problem som kräver kreativa lösningar, dels erbjuda verktyg för att lösa sådana problem – hur ska en kunskapande process gå till?
- Hur AI kan bidra till mer interaktiva lärupplevelser genom tekniker som virtuella verkligheter (VR) och förstärkt verklighet (AR). Detta kan leda till en djupare förståelse av ämnen och utveckling av viktiga färdigheter.
Vad händer när AI introduceras i undervisningen?
Kunskapsbehovet inom fältet lärande och digital teknik är enormt och användning av AI i undervisning måste bygga på vetenskaplig evidens. För att ska skapa mervärde i potentiellt nya kunskapsprocesser behöver vi förstå vad som händer när AI introduceras i undervisningssammanhang. Det innebär att kritiskt granska nyttan av tekniken för veta när AI-verktyg ska användas och när de inte ska användas. Förmågan att hantera och kritiskt granska AI-verktyg, så kallad AI-litteracitet, är i dag en avgörande kompetens för både den som lära och för den som undervisar
Om tekniken används på ett medvetet och klokt sätt kan den bidra till lärares arbete och berika elevers lärprocesser. I annat fall finns det överhängande risker att tekniken snarare stjälper den pedagogiska praktiken och den grundläggande tanken med utbildningen. Lärare behöver utveckla tillräcklig kunskap om användningen av AI, förstå etiska dilemman och inse hur AI påverkar undervisningspraktiken. Detta är nödvändigt för såväl praktiserande lärare som lärarutbildare med ansvar för nästa generations lärare.
Forskning bidrar till väl genomtänkta metoder för lärande
Med dessa utgångspunkter undersöker min forskning digitala kommunikations- och undervisningspraktiker med fokus på artificiell intelligens (AI), visuell analys och olika typer av literacitet relaterat till design för lärande. Jag vill bidra till att utveckla väl genomtänkta metoder för lärande, tillsammans med lärare där digitala resurser är en självklar del. Med forskningsbaserad kunskap kan vi tillsammans utveckla en mer excellent skola och välfungerande utbildningssystem.
Aktuella forskningsprojekt om AI i undervisning
Just nu är jag forskningsledare för WASP-HS-projektet: ”AI-kompetens i svensk lärarutbildning – ett deltagande designprojekt”, och dess systerprojekt, ”AI-kompetens för svensk grundskoleutbildning: en co-design ansats”, finansierat av Vetenskapsrådet. Jag är också ansvarig forskare för andra projekt kring AI i utbildning: “AI och utforskande”, en donation från Wadströms stiftelse, samt projektet “AI och didaktik i lärarutbildning” som finansieras av Universitets- och högskolerådet. Ett annat intresseområde är AI och sociala robotar i utbildning; jag är till exempel engagerad i det av Vetenskapsrådet finansierade projektet ”Hur ”het” är bokboten? – barns interaktioner med sociala robotar”.
