Benjamin Jarvis

Demografiska händelser, bostadssegregation och bostadsval

Var vi bor påverkar åtminstone delvis vilka människor vi sannolikt kommer att träffa i vår vardag, inklusive potentiella partners. På så sätt kan bostadssegregation åtminstone delvis påverka bildandet av parförhållanden, assortativ parbildning utifrån ras, etnicitet och socioekonomisk bakgrund, samt andra demografiska indikatorer som fertilitet. När människor hittar partners bildar de ofta nya hushåll. Detta kräver att nya par slår samman sina resurser och förhandlar om potentiellt skilda preferenser och sociala krav. Denna forskningsinriktning undersöker hur bostadssegregation påverkar demografiska processer, och hur demografiska val och åtföljande bostadsrörlighet i sin tur påverkar graden av bostadssegregation. För närvarande ligger huvudfokus på bildandet av nya hushåll i Sverige, men på längre sikt kommer denna forskning att börja beakta vilken roll andra livshändelser, inklusive barnafödande och dödlighet, spelar för att forma mönster av segregation.

Preferenser för ras- och etnisk sammansättning i bostadsområden

Människor har ofta vissa preferenser när det gäller den ras- och etniska sammansättningen i de bostadsområden där de bor. Det är dock inte alla individer eller familjer som har samma möjligheter att agera utifrån dessa preferenser. De som har mindre ekonomiska resurser, rör sig inom begränsade sociala nätverk och utsätts för diskriminering på bostadsmarknaden kan systematiskt hindras från att flytta till bostadsområden som överensstämmer med deras preferenser. Denna forskningsinriktning använder resultat från enkäter som utformats för att bedöma ras- och etniska preferenser, och jämför dessa ”uttalade” preferenser med preferenser som ”avslöjas” i faktiska val på bostadsmarknaden. Jag använder diskreta valmetoder för att undersöka överensstämmelsen mellan dessa två typer av data, och utarbetar konsekvenserna för segregeringen av avvikelser mellan uttalade och avslöjade preferenser.

Geografisk och social rörlighet

När människor flyttar gör de det ofta på grund av förändringar i sin situation inom andra livsområden, eller för att åstadkomma en sådan förändring. Här är sysselsättningsstatus och ekonomiska resurser särskilt relevanta. Människor flyttar för att hitta ett nytt jobb eller en ny sysselsättning, eller för att de har hittat ett jobb som kräver att de flyttar. Människor flyttar också på grund av oväntad förlust av arbete och/eller inkomst, och de flyttar på grund av inkomstökningar. Min forskning inom detta område undersöker hur geografisk rörlighet och social rörlighet sammanfaller, och vilka push- och pull-faktorer som påverkar denna gemensamma rörlighet. I synnerhet använder jag länkade folkräkningsdata från 1870–1880 för att undersöka hur tillgången på jordbruksmark i 1800-talets USA stimulerade migration samt övergångar mellan yrken inom och utanför jordbruket.

Diskreta valmodeller

Jag använder diskreta valmodeller som ett statistiskt verktyg för att kartlägga de individuella, familjerelaterade och geografiska faktorer som påverkar bostadsrörligheten. Modellerna bidrar till att belysa hur ras- och etnisk sammansättning, närhet till arbetsplatsen, närhet till familj och vänner samt begränsningar på bostadsmarknaden påverkar bostadsrörligheten. Mitt intresse för statistisk modellering sträcker sig från enkel sannolikhetsbaserad multinomial/villkorlig logistisk regression till modeller med blandade och slumpmässiga effekter, samt tvåsidiga matchningsmodeller.

Mikrosimulering och agentbaserade modeller

När individer agerar på mikronivå utifrån sina preferenser eller övertygelser påverkar de samtidigt de valmöjligheter som står till buds för andra aktörer. En given uppsättning beteenden på mikronivå, fördelade över en population av aktörer, har inte alltid direkt härledbara konsekvenser för de aggregerade resultat som vi är intresserade av: segregering, social ojämlikhet och befolkningsförändringar. Simuleringsmetoder är ett sätt att testa och förstå konsekvenserna av beteenden på mikronivå för resultat på makronivå. Jag har implementerat både statistiska mikrosimuleringsmodeller och Schelling-typsmodeller för bostadssegregation för att ta reda på hur individuella beteenden samverkar för att skapa segregation, och för att besvara kontrafaktiska frågor om hur en förändring av beteenden skulle påverka de sammanlagda segregationsnivåerna.