Sök på liu.se

Undersöker hur olika etnisk, yrkesmässig och könsmässig segregation uppstår i städer, skolor och organisation samt konsekvenserna av denna segregation.

Mer mångfald och mindre segregation i skolan kan höja ambitionerna för alla elever. En skola där barn med olika bakgrund går tillsammans kan också minska negativa effekter av socioekonomiska skillnader.

I många städer har etniska minoriteter levt segregerade från befolkningsmajoriteten i årtionden. Vilka är de demografiska och sociala processerna som leder till att segregationen består över generationer?

Människor på olika inkomstnivå bor i allt högre grad i skilda områden. Det visar ny forskning från Linköpings universitet, där förändringarna i Sverige undersökts över nästan 30 år. Allra tydligast märks utvecklingen för personer som har barn.

Maria Brandén och Andrea Fried har fått finansiering från Vetenskapsrådet för forskning om samhällelig beredskap och säkerhet. Cyberattacker och vaccinbenägenhet är det som ska studeras.

Två nya forskningsprojekt ska fortsätta undersöka segregationen i Sverige. Det första ställer frågan vilken roll stadsmiljön kan ha för segregation, det andra vill skapa en modell för hela den svenska bostadsmarknaden.

2025 ska Sydöstra sjukvårdsregionen ha en nationellt ledande universitetssjukvård inom forskning, utbildning och utveckling. Det beslutet har regionstyrelserna i Östergötland, Kalmar och Jönköping tillsammans med LiU och Medicinska fakulteten tagit.

Hur uppstår segregation? När uppstår den? En ny avhandling visar att både tid, geografisk närhet och påverkan från andra har betydelse när bostadsområden segregeras. Storleken på de områden som studeras har också betydelse för resultatet.