I min forskning studeras hur politik om barns villkor, välfärd och rättigheter påverkas genom internationella influenser och kunskapsutbyten med andra länder. Genom att studera barn- och barndomshistoria utifrån transnationella perspektiv på politiska skeenden vill jag dels bidra med fördjupad kunskap om den historiska utvecklingen av barns villkor och rättigheter, dels bidra till kunskapsläget om hur den svenska välfärdsstaten växte fram och formerades.
I min doktorsavhandling Världen, Sverige och barnen: internationell påverkan på svensk barnpolitik under välfärdsstatens framväxt i mellankrigstidens tidevarv visar jag att 1920- och 1930-talens diskussioner om barns välfärd tog sin utgångspunkt i ett omfattande internationellt utbyte av idéer, erfarenheter och vetenskapliga rön. Avhandlingen handlar om barnavårdsavdelningen inom Svenska fattigvårds- och barnavårdsförbundet, vilket var en organisation som axlade ett myndighetsansvar för att ordna den svenska välfärden för barn och unga. Samtidigt var det en organisation som i allra högsta grad arbetade utifrån en politisk agenda. Genom att studera barnavårdsavdelningen och dess aktörer utifrån ett transnationellt perspektiv visar jag hur internationella samarbeten och utbyten blev ett självändamål för ambitioner om att Sverige skulle förändras till vad som ansågs vara ett bättre samhälle. I den processen gjordes också val av vilka frågor och vilka erfarenheter man ville låta sig inspireras av, vilket gav stöd till strävanden efter att enhetliggöra svensk välfärd och stärka den svenska statens ansvar. Framtidens barn skulle fostras till att bli bärare av demokratiska värden i en värld större än Sverige.
I min doktorsavhandling Världen, Sverige och barnen: internationell påverkan på svensk barnpolitik under välfärdsstatens framväxt i mellankrigstidens tidevarv visar jag att 1920- och 1930-talens diskussioner om barns välfärd tog sin utgångspunkt i ett omfattande internationellt utbyte av idéer, erfarenheter och vetenskapliga rön. Avhandlingen handlar om barnavårdsavdelningen inom Svenska fattigvårds- och barnavårdsförbundet, vilket var en organisation som axlade ett myndighetsansvar för att ordna den svenska välfärden för barn och unga. Samtidigt var det en organisation som i allra högsta grad arbetade utifrån en politisk agenda. Genom att studera barnavårdsavdelningen och dess aktörer utifrån ett transnationellt perspektiv visar jag hur internationella samarbeten och utbyten blev ett självändamål för ambitioner om att Sverige skulle förändras till vad som ansågs vara ett bättre samhälle. I den processen gjordes också val av vilka frågor och vilka erfarenheter man ville låta sig inspireras av, vilket gav stöd till strävanden efter att enhetliggöra svensk välfärd och stärka den svenska statens ansvar. Framtidens barn skulle fostras till att bli bärare av demokratiska värden i en värld större än Sverige.
