De senaste åren har unga engagerat sig i globala hållbarhetsfrågor som gräsrotsaktivister på gator och torg, som ledare i civilsamhället och som deltagare i internationella organisationer. Inte sällan har denna utveckling beskrivits som historiskt unik och kännetecknande för vår samtids unga generation. Internationella organisationer som FN har också uppmanat medlemsstaterna att aktivt medverka till att ungdomar inkluderas och ges möjlighet att delta i lokala, nationella och internationella processer. Detta påkallar inte bara en historisering av ungdomars internationella engagemang utan också en perspektivförskjutning: från fokus på hur inflytande överförs till barn och ungdomar, till undersökningar av hur barn och ungdomar använt sina kompetenser och utvecklat strategier för att påverka sin omvärld.
Syftet med det här projektet är att med utgångspunkt i svenskt civilsamhälle kartlägga de historiska processer som har format barn och ungdomars globala engagemang och internationella deltagande under perioden 1920– 1992.
Genom att undersöka hur barn och ungdomar agerat på lokala och internationella arenor i syfte att åstadkomma förändring vill vi visa att ungas engagemang i hållbarhetsfrågor och andra globala problemkomplex inte bara har en lång historia, utan också att denna historia är nödvändig att beakta för att förstå hur detta engagemang utvecklats på senare år.
I projektet genomförs historiska analyser av nyhetsrapportering, kampanjmaterial, mötesprotokoll och andra texter som producerats i nationella och internationella organisationer 1920–1992 och bidrar på så vis till fördjupad kunskap om när och hur ungas internationella engagemang växte fram, hur detta engagemang formats på lokala och internationella arenor, samt vilken betydelse den historiska utvecklingen har haft för barn och ungas deltagande i världspolitiken idag.
