Att syssla med siffror

Handikappvetenskap som forskningsområde

Mitt övergripande forskningsområde är handikappvetenskap, med specifik inriktning på kognitiv hörselvetenskap och kognitiv neurovetenskap. Forskningsdisciplinen är tvärvetenskaplig och innebär att mekanismer studeras utifrån olika perspektiv (t.ex. biologiskt, psykologiskt och socialt perspektiv) och i samverkan med varandra för att bidra till en större helhetsförståelse. Detta innebär att forskare från olika utbildningsdiscipliner samverkar i tvärvetenskapliga team. Jag är medicinsk biolog och samarbetar med kollegor som är bland annat psykologer, kognitionsvetare, civilingenjörer, audionomer och läkare för att förstå hur den mänskliga hjärnan fungerar i olika situationer.

Syssla med siffror – om döva och matematik

Min forskning är inriktad på kognitiva och neurobiologiska mekanismer kring aritmetik, minne och fonologi hos teckenspråkiga döva. Detta forskningsområde belyser jag från både ett biologiskt och psykologiskt perspektiv genom att både undersöka neuronala nätverk med hjälp hjärnavbildning (fMRI) och kognitiva funktioner via beteendevetenskapliga experiment.

Vi omges av siffror överallt i vår vardag. De finns på vår väckarklocka, på vägskyltar och i mobiltelefonen. Att kunna förstå och bearbeta siffror är nödvändigt för att klara sig i dagens samhälle. Det finns en del som tyder på att döva som använder teckenspråk har svårare för olika uppgifter som har med siffror att göra än hörande som använder talspråk. Bland annat har man sett att döva har svårare än hörande på att komma ihåg siffror och att döva är sämre på matematik än hörande. Det kan finnas många olika förklaringar till detta. I min avhandling, som jag la fram hösten 2014, undersökte jag om skillnader i språkens uppbyggnad kan ge en ledtråd till varför vi ser skillnader mellan grupperna. Den övergripande frågan som jag ville besvara var:

Kan språkliga skillnader mellan talspråk och teckenspråk förklara varför döva ofta är sämre än hörande på uppgifter som har med siffror att göra?

För att svara på den frågan undersökte jag kopplingen mellan språk och sifferbaserat korttids- och arbetsminne samt matematik. Resultaten visade att teckenspråkiga vuxna döva i Sverige har sämre korttidsminne men inte arbetsminne för siffror jämfört med hörande och att de har relativt goda matematiska kunskaper och skiljer sig bara från hörande vad gäller multiplikation. Hörande använder sig vanligtvis av utantillinlärda faktastrategier vid multiplikation och magnitudmanipulationer längs en mental sifferlinje för subtraktion. Genom en kombination av beteendestudier och hjärnavbildningsstudier har vi kunnat visa att döva använder magnitudmanipulationer för båda räknesätten och att detta kan göras så att full kompensation uppnås. De sammantagna resultaten från avhandlingen visar på att skillnader i hur talspråk och teckenspråk är uppbyggda kan på olika sätt förklara varför döva ibland är sämre på sifferuppgifter än hörande. Om man tar hänsyn till dessa språkliga skillnader och ser till att grupperna man jämför är så lika som möjligt på andra faktorer (kön, ålder, utbildning) verkar det inte som att det är någon skillnad i prestation mellan grupperna.

I min fortsatta forskning planerar jag att fortsätta undersöka hjärnans olika funktioner. Framför allt planerar jag att fortsätta undersöker matematik i populationen vuxna döva med hjälp av hjärnavbildningstekniker. Mitt långsiktiga mål med min forskning är att undersöka kognitiva funktioner hos döva för att kunna bidra till att förbättra dövas möjligheter att ta del av undervisning och ta aktiv del i samhället både genom att bidra med forskning och genom att sprida information till det omgivande samhället.

Undervisning

Pedagogisk syn
Min utgångspunkt är att lärandeprocessen bör vara ett gemensamt ansvar för studenten och läraren. Detta ansvar bör bygga på ömsesidig respekt mellan lärare och student för att underlätta för studenten att bidra till sitt eget lärande. Mitt mål som lärare blir därmed att stimulera till komplext och reflekterande tänkande inom för studenten relevanta områden.

Eftersom studenter är olika, har olika lärstilar och tar till sig information på olika sätt tror jag att ett varierat utbud av undervisningsformer hjälper studenter att inte bara lära sig mer om ämnesområdet utan även lära sig mer om sina egna inlärningsstilar. För att tillgodose olika behov eftersträvar jag därför en variation i undervisningsformer när jag planerar kurser.
Min undervisning
Jag bedriver undervisning inom flera olika ämnesområden som grovt kan delas in i neurovetenskap, kvantitativ metod och handikappvetenskap.

Inom neurovetenskap undervisar jag på både grundläggande och avancerad nivå, framför allt om hjärnans utveckling, hjärnans anatomi och fysiologi och om hjärnavbildning. Undervisningsformer jag använt mig av är föreläsningar, seminarier, laborationer, basgrupper, gruppuppgifter och ett internetbaserade inlärningsverktyg (PeerWise). Undervisningen har bedrivits på psykologprogrammet, logopedprogrammet, kognitionsvetenskapliga programmet, förskollärarprogrammet, inom biologiska delar av handikappvetenskapskurser, andra fristående kurser samt masterprogram i kognition och handikapp.

Inom ämnesområdet kvantitativ metod undervisar jag på både grundläggande och avancerad nivå. Jag har varit involverad i föreläsningar, räkneövningar, SPSS-laborationer, inlämningsuppgifter och PeerWise och bedrivit undervisning på psykologprogrammet, kognitionsvetenskapliga programmet, PA-programmet, masterprogrammet i HRM/HRD, pedagogik 4, statistik för lärare (som ges inom masterprogrammet för specialpedagogik, pedagogiskt arbete och utomhuspedagogik) och på handikappvetenskap 2.

I handikappvetenskap har jag undervisat på både grundläggande och avancerad nivå inom framför allt våra grundkurser i handikappvetenskap (Handikappvetenskap 1, 2 och 3), men även på andra kurser och program som t.ex. socionomprogrammet, logopedprogrammet och masterprogrammet i kognition och handikapp. Jag har undervisat m.h.a. föreläsningar, seminarier, gruppuppgifter, inlämningsuppgifter och PeerWise. Under våren 2015 gjorde jag en översyn av hela kurspaketet i handikappvetenskap och arbetar nu kontinuerligt med att utveckla, uppdater, revidera kursplaner och skriva utförliga studiehandledningar för alla moment.

För närvarande är jag kursansvarig/biträdande kursansvarig på följande kurser:
- Neuropsykologiska grunder, 7,5 hp (psykologprogrammet termin 3)
- Neuropsykologiska tillämpningar, 7,5 hp (psykologprogrammet termin 8)
- Kvasiexperiment och statistisk analys, 7,5 hp (kogvet termin 5)
- Handikappvetenskap 1, 30 hp (fristående distanskurs)
- Handikappvetenskap 2, 30 hp (fristående distanskurs)
- Statistik för lärare, 7,5 hp (fristående distanskurs samt masterprogram för lärare)

PublikationerVisa/dölj innehåll

2021

2020

Organisation Visa/dölj innehåll