Hälften av alla personer som har hörselnedsättning eller dövhet i Sverige är i arbetsför ålder. Kommunikationssvårigheter till följd av hörselnedsättning eller dövhet gör att gruppen riskerar att missgynnas på arbetsplatsen. Studier visar att gruppen har högre nivåer av ansträngning vid kommunikation, lägre delaktighet och mer stressrelaterad sjukfrånvaro, vilket i sin tur leder till högre samhällskostnader.
Snabb omställning till digitala arbetsplatser
Covid-19 pandemin resulterade i en snabb omställning till en digital arbetsplats med mer digital kommunikation, som digitala möten, och mer hemarbete. Kommunikationsstöd (exempelvis hörapparater, tekniska hjälpmedel och akustikplanering) är ofta anpassade till individens behov på den fysiska arbetsplatsen och nyttan vid digital kommunikation och hemarbete är oklar. Detta kan få negativa följder för delaktighet i arbetsrelaterad kommunikation.
Påverkar digital kommunikation delaktighet hos personer med hörselnedsättningar?
Syftet med den här studien är att kartlägga hur utvecklingen mot mer digital kommunikation och hemarbete under Covid-19 pandemin har påverkat delaktighet i arbetsrelaterad kommunikation hos personer med hörselnedsättning/dövhet. I denna studie vänder vi oss till personer i arbetsför ålder som har eller upplever att de har nedsatt hörsel/dövhet. Studien är ett samarbete mellan Linköpings universitet och forskningsinstitutet Hörselbron.
Vill du vara med i studien?
Besök oss på forskningsstudier.se
