Post-truth utsågs 2016 till ”word of the year” och verkar fortfarande vara aktuellt. Vissa menar att värdet av fakta har minskat de senaste decennierna till förmån för en mer känslostyrd debatt. Ibland verkar det nästan som att vad som helst kan vara sant, så länge det känns sant.
Dessutom har människan aldrig tidigare haft tillgång till så mycket information som nu. Detta ställer stora krav på vår förmåga att särskilja korrekt information från missinformation. Särskilt då avsiktlig spridning av missinformation, dvs. desinformation, blivit ett allt vanligare sätt att vilseleda medborgare.
Varför övertygas människor av missinformation? Det övergripande syftet med min avhandling är att bidra med förståelse kring just detta. Vi undersöker hur mottaglighet för missinformation hänger samman med politiska övertygelser samt med mer grundläggande övertygelser om t.ex. vad det innebär att någonting är just sant.
Politiska övertygelser
Människans ideologiska övertygelser utgör en viktig del av hennes bild av världen och hur hon interagerar med den. I en studie undersökte vi deltagares förmåga att dra logiskt giltiga slutsatser från politiskt laddade argument, och om denna förmåga hängde samman med analytiskt tänkande. Studien publicerades 2022, och här kan du läsa en intervju med mig där jag berättar om den.
Sanningsrelativism
Utgörs sanning av hur vi personligen upplever saker? Eller är det bara de påståenden som överensstämmer med verkligheten som är sanna? Och, spelar dina svar på sådana frågor någon roll för hur du bedömer information?
Övertygelser om sanningens natur hör till våra mer grundläggande antaganden om världen. De flesta av oss bär på sådana grundantaganden, vare sig vi är medvetna om dem eller ej. Vår första studie om huruvida grundantaganden om sanningens natur hänger samman med bedömning av (miss)information publicerades 2023, och här kan du läsa en intervju med mig i Dagens Nyheter där jag berättar om den.
Grundantaganden och politisk ideologi
Vi människor har grundantaganden om fler saker än sanningens natur, som t.ex. huruvida människan i grunden är rationell och huruvida hon har en fri vilja. Ytterligare ett spår i min avhandling handlar om att studera hur grundantaganden hänger samman med politiska övertygelser.
