07 september 2023

Människor som i första hand använder sin egen magkänsla för att avgöra vad som är sant och falskt har också lättare att hoppa på konspirationsteorier. Den slutsatsen drar forskare vid Linköpings universitet som undersökt sambandet mellan mottaglighet för vilseledande information och övertygelsen om att sanningen är relativ.

Man som kikar ut genom en persienn.
RapidEye

– Jag tror att många som lyfter fram en mer relativistisk syn på vad sanning är menar väl. De menar att det är viktigt att alla ska få göra sin röst hörd. Men de här resultaten visar ju att en sådan syn faktiskt kan vara ganska farlig, säger doktoranden Julia Aspernäs på Institutionen för beteendevetenskap och lärande vid Linköpings universitet.

I två studier som redovisas i en artikel i tidskriften Journal of Research in Personality har hon och två kollegor undersökt sambandet mellan så kallad sanningsrelativism och risken att falla offer för felaktig eller bedräglig information.

Två typer av sanningsrelativism

Den första studien omfattar cirka tusen svenskar. Via ett internet-formulär fick deltagarna svara på frågor om sin syn på vad sanning är. Därefter fick de ta ställning till olika konspirationsteorier, och även bedöma innehållet i ett antal nonsensmeningar.

Porträttbild av doktoranden Julia AspernäsJulia Aspernäs, doktorand vid Institutionen för beteendevetenskap och lärande. Foto Privat Forskarna samlade även in information om faktorer som tidigare konstaterats hänga samman med tro på vilseledande information, såsom förmåga till analytiskt tänkande, politisk inriktning, ålder, kön och utbildningsnivå.

I den andra studien deltog drygt 400 personer från Storbritannien. Här var frågebatteriet utökat och man mätte också deltagarnas grad av dogmatism och villighet att anpassa sina uppfattningar när de ställdes inför nya fakta.

Ur materialet vaskade forskarna fram två typer av sanningsrelativism. Dels de som är övertygade om att det man personligen känner är sant också är sant, det vill säga att sanningen är subjektiv. Dels de som anser att sanningen beror på vilken kultur eller grupp man tillhör, så kallad kulturrelativism.

Faktaresistenta och dogmatiska

Resultatet visar tydligt att de som tror att sanningen är subjektiv är mer benägna att tro på konspirationsteorier och att hålla fast vid sin övertygelse även när de ställs inför fakta som talar emot. De har också en större tendens att läsa in djupsinniga budskap i nonsensmeningar.

Även när forskarna undersökte andra möjliga förklaringar, som till exempel förmåga till analytiskt tänkande eller politisk inriktning, fanns subjektivism kvar som en oberoende, förklarande faktor. Sambanden var inte alls lika tydliga för dem som anser att sanningen är kulturbunden och resultaten pekar i det fallet delvis åt olika håll.

Till forskarnas förvåning visade datainsamlingen från Storbritannien också på ett samband mellan subjektivism och dogmatism. Någon som hävdar att sanningen är personlig kan alltså, motsägelsefullt nog, ofta på samma gång underkänna andra människors rätt till sin egen sanning.

Återspeglas i den politiska debatten

Julia Aspernäs tycker att resultaten är användbara när man lyssnar på politiska debatter, till exempel om skolan. Människor kan ha olika åsikter om sakfrågor, men bakom kan finnas en grundläggande oenighet om hur världen funkar och vad som ens existerar.

–Jag fick idén när jag lyssnade på debatter om huruvida elever ska lära sig faktakunskaper eller uppmuntras att själva söka det de tycker är sant. Det lät som att debattörerna hade helt motsatta antaganden om vad sanning är och hävdade att just deras synsätt var det bästa för att hjälpa eleverna att bli kritiskt tänkande. Även om vår studie inte undersökt orsakssamband så ser vi ju att sanningsrelativism verkar hänga samman med en större tro på vilseledande information. Det kan vara viktigt att ha med sig, säger hon.

Forskningen har finansierats av Vetenskapsrådet.

Artikel: Misperceptions in a post-truth world: Effects of subjectivism and cultural relativism on bullshit receptivity and conspiracist ideation, Julia Aspernäs, Arvid Erlandsson, Arthur Nilsson (2023), Journal of research in personality, publicerad online juni 2023, doi: https://doi.org/10.1016/j.jrp.2023.104394

Kontakt

Mer kring konspirationsteorier

Organisation

Senaste nytt från LiU

Två män i en datorhall.

Internationellt samarbete lägger grunden för AI för material

AI skyndar på utvecklingen av nya material. En förutsättning för AI inom materialforskning är storskalig användning och utbyte av data om material. Detta underlättas av en bred internationell standard som forskare vid LiU är med och organiserar.

Kvinnlig doktorand föreläser för masterstudenter i labbet.

Från skiss till robot med artificiell intelligens

Hur utvecklar man en produkt med så lite mänsklig inblandning som möjligt? LiU-studenterna byggde en robot med hjälp av generativ artificiell intelligens.

Jontronisk pump i tunna blodkärl.

Effektivare cancerbehandling med jontronisk pump

När låga doser av cancerläkemedel tillförs kontinuerligt nära elakartade hjärntumörer med så kallad jontronik minskar cancercelltillväxten drastiskt. Det har forskare vid LiU och det Medicinska universitetet i Graz visat.