Studier av multipel skleros, MS, polyneuropati och epilepsi hos barn

Kliniska, magnetkamera, neurofysiologiska och immunologiska undersökningar av skada och reparation i nervsystemet

Multipel Skleros (MS)

Tidig Multipel SklerosIKE-MS-bild

Det övergripande syftet med detta projekt är att öka förståelsen för varför vissa, men inte alla, utvecklar MS efter ett första skov av nervsymtom. Det unika med vår studie är att den har litet bortfall, inkluderar upprepade ryggvätskeprover samt att patienterna noggrant kartläggs med till exempel kvantitativ MR (qMRI), MR-spektroskopi (MRS), neuropsykologiska testning samt bedömning av stressnivå (biologiska markörer och enkätbaserat).

Multipel Skleros och graviditet

En studie som pågår handlar om graviditetens effekt på MS. Det är känt att graviditet påtagligt förbättrar skovfrekvens vid MS, särskilt under tredje trimestern. Däremot ökar skovfrekvensen post-partum för att sedan återvända till ursprungsnivå. Det är också visat att genomgångna graviditeter gynnsamt påverkar långtidsförloppet vid MS. Trots dessa tydliga effekter är mekanismer inte klarlagda. I detta projekt kommer vi att studera mekanismer för tolerans under graviditet och hur dessa mekanismer kan påverka utvecklingen av MS.

Studie av qMRI och immunmodulerande behandling vid multipel skleros

Det övergripande syftet är att med hjälp av MRI, qMRI, blod- och likvoranalyser undersöka effekter av nya moderna immunmodulerande behandlingar vid MS. Utvärderingen i nuläget innefattar bl. a. mediciner som påverkar en speciell typ av lymfocyter, sk  anti-B-cellsbehandling och dimetylfumarat som är en ny peroral bromsmedicin mot MS. Vi kommer också att utvärdera markörer för sjukdomsprognos vid MS. Mer specifikt vill vi före och efter behandling dels analysera antal och sammansättning av lymfocyter i blod och likvor, dels nivåerna i likvor av markörer för inflammation och axonal skada. Vidare vill vi undersöka förändring i hjärnvolym under uppföljningsperioden på 3 år. Genom att kombinera de olika variablerna (klinisk uppföljning, blod, likvor och MRI/qMRI) undersöks huruvida eventuella skillnader i hjärnvolymsutveckling under uppföljningsperioden kan associeras med klinisk sjukdomsaktivitet eller markörer för inflammation och/eller axonal skada.

PolyneuropatiIKE-Polyneuropati

Analys av endogena lipider i plasma hos polyneuropatipatienter med och utan smärta

Polyneuropati eller s.k. flernervssjuka är en av de mest förekommande neurologiska tillstånden som leder till nedsatt känsel och kraft i fötter och händer. Smärtor eller obehag är också vanligt. Förhöjda halter av endogena cannabinoider har tidigare beskrivits vid kroniska smärttillstånd. Vi ämnar undersöka halter av endogena cannabinoider i blod hos patienter med polyneuropati med eller utan neurogen smärta för att studera om dessa endogena cannabinoider spelar roll för smärtan.
I tidigare studier har man studerat livskvaliten hos ett stort antal patienter med polyneuropati i Jönköping, Linköping och Motala. Resultatet visar att stor andel av patienterna har en försämrad livskvalitet pga smärta.

Undersökning av patienter med fintrådsneuropati

I samarbete med Huddinge sjukhus och Docent Rayomand Press undersöks patienter med fintrådsneuropati avseende möjlig etiologi och därmed möjlig behandling. En ovanlig form är  Fabrys sjukdom (metabol störning) där behandling finns idag. Patienter med fintrådsneuropati kommer att identifieras och undersökas kliniskt och med blodprover, neurofysiologiskt med bl. a. en ny metod som kallas laser evoked potentials samt kvantitativ känselundersökning av värme- och köldtrösklar, hudbiopsi för kvantifiering av nervfibrer, och konfokalmikroskopi av ögonbotten för att bedöma nervfibrer.

EEG-registreringIKE-EEG2-250

Melatonin jämfört med sömndeprivering för registrering av sömn-EEG hos barn: effekter på epileptiform aktivitet och sömn samt betydelse för barnens och föräldrarnas upplevelse

Elektroencefalografi (EEG) används för att diagnostisera epilepsi och är fortfarande en viktig metod i epilepsidiagnostik hos barn. EEG-registrering är en enkel och lättillgänglig undersökning, men kräver ett visst samarbete och ro hos patienten vilket kan bli ett problem hos barn. Därför använder sig EEG-laboratorierna av sömnregistreringar och framförallt sömndeprivering. Huvudskälet till detta är dock att det är svårt att få vakna barn att ligga stilla under den tid som undersökningen bör pågå.
Sedan 2000-talet har man börjat använda melatonin för att inducera sömn hos barn vid olika undersökningar, bl. a EEG. Melatonin är ett kroppseget hormon som produceras i tallkottskörteln (epifysen). Syftet med vårt projekt är att jämföra EEG-undersökningar hos barn i olika åldrar där sömn induceras med hjälp av melatonin eller sömndeprivering. Målsättningen är att jämföra förekomst av epileptiform aktivitet samt sömninducerande effekt av melatonin respektive sömndeprivation i olika åldersgrupper. Dessutom kommer de två metoderna att jämföras ur ett omvårdnadsperspektiv: hur väl melatonin tolereras jämfört med sömndeprivering av både barn, deras föräldrar och sjukvårdspersonal.

Publikationer
Visa/dölj innehåll

Senaste publikationer i DiVA

2020

Kontakter - Samarbete
Visa/dölj innehåll

Doktorander

Greta Gustafsson, Klinikschef, överläkare Klin Neurofys
Telefon: 010 103 84 35
E-post: greta.gustafsson@regionostergotland.se 

Irene Håkansson, neurologläkare
Telefon: 010-103 26 84
E-post: irene.hakansson@regionostergotland.se

 

Samarbete Region Östergötland

Lotta Dahle, docent i Klinisk immunologi, överläkare i neurologi
Telefon: 010-103 32 69
E-post: lotta.dahle@regionostergotland.se

Yumin Link, docent, överläkare i neurologi
Telefon: 010-103 14 14
E-post: yumin.link@regionostergotland.se

Johan Mellegård, neurologläkare
Telefon: 010-103 14 04
E-post: johan.mellergard@regionostergotland.se

Övriga samarbeten

Rayomand Press, docent i Neurologi, Huddinge sjukhus
E-post: rayomand.press@ki.se

Organisation
Visa/dölj innehåll