Agens i europeisk 1960-talslitteratur 

Handlar människan självständigt och oberoende eller är hon bara ett kugghjul i maskineriet? Synen på hur gränsen mellan skuld och ansvar skall definieras har skiftat genom historien, påverkad av bland annat den teknologiska utvecklingen, vilken kontinuerligt utvidgar och begränsar människans möjlighet till agens. Det här forskningsprojektet undersöker hur ett antal skönlitterära verk från 1960-talet beskriver handlande människor och maskiner, i ett försök att spåra vilka villkor och fantasier om mänsklig agens som råder i den tidiga informationsåldern.

Den franske filosofen Gilbert Simondon hävdar att vi under det tjugonde århundrandet har skapat ”teknologiska individer”, vilket fråntar människan hennes handlingsutrymme och reducerar henne till enbart funktionen som ”övervakare”. Simondons kritik av individuell agens, tillsammans med andra föreställningar, fantasier och drömmar om den mänskliga aktören läses sida vid sida med litterära och estetiska experiment från samma årtionde. Centrala teoretiska perspektiv för projektet är hämtade från medieteori, posthumanism och handlingsfilosofi, där skönlitterära verk av bland annat Nathalie Sarraute, Nils Leijer och Inger Christensen skapar en feedbackloop mellan teori och skönlitteratur.

Publikationer
Visa/dölj innehåll

Forskning
Visa/dölj innehåll

Nätverk, sociala medier
Visa/dölj innehåll