Filosofiska fakulteten (FILFAK)

AI och samhällsutveckling i fokus under Humanistdygnet 2024

Hur kan AI bidra till en humanistisk samhällsutveckling? Humanistdygnet 2024 utforskade frågor om intelligens, dumhet och vårt ansvar att forma framtidens digitala institutioner.

Nydisputerad i statistik: Amanda Olmin

Amanda Olmin vid Institutionen för datavetenskap (IDA) försvarade den 25 oktober sin avhandling med fokus på probabilistiska maskininlärningsmodeller. Hon hoppas att avhandlingen kan bidra till en säkrare användning av sådana modeller i samhället.

Tvärvetenskaplig forskning på IVA:s 100-lista

Fem forskningsprojekt från LiU finns med på 100-listan från IVA 2024. Listan samlar årligen projekt som har stor potential att komma till nytta i samhället. Årets lista har fokus på innovation genom tvärvetenskap.

17,5 miljoner till forskning om språk och kroppsrörelser

Hur påverkar kroppsrörelser grammatiken när vi kommunicerar? Leelo Keevallik har beviljats pengar av Vetenskapsrådet för att forska inom detta område, vilket kan vara betydelsefullt för robotar som samspelar med människor.

Lär dig mer om världen genom en unik filmserie

I filmserien Moving Worlds visas sju filmer som på olika sätt utforskar de globala krafter som formar dagens värld – krafter som driver migration, konflikter, miljöförstörelse, men också människors motstånd till förändring.

LiU får 232 miljoner från Vetenskapsrådet

Vetenskapsrådet har nu beslutat om fördelningen av forskningsbidrag inom fyra områden. Vid Linköpings universitet får natur- och teknikvetenskap mest.

Dags för Humanistdygnet – succé för Strimman

Humanistdygnet är snart här. I år bjuder kunskapsfestivalen på ett spännande program med allt från flashback-prat till föreläsning om äckel och panelsamtal om AI. Flera forskare från Filosofiska fakulteten deltar och dekan Ulf Melin invigningstalar.

Gästprofessor i Moa Martinsons namn söker nya perspektiv på världen

Professor Neferti X. M. Tadiar har ena foten i New York och den andra i Manila. Nu ska hon forska om kolonialism, migration, kapitalism och miljöförändringar vid LiU i Norrköping, ett helt nytt hörn av världen, som ger nya perspektiv.

Maskininlärning kan ge klimatet en chans

Maskininlärning kan hjälpa oss att upptäcka nya mönster och bättre ta oss an klimatkrisen. Forskare från hela världen möts på LiU med målet att hitta och fördjupa samarbeten inom detta område.

Ny kurs tar UFO-frågan på allvar

UFO – från foliehatt till forskningsämne. Så heter en fristående kurs som startar vårterminen 2025 vid Linköpings universitet. Den ska närma sig UFO-frågan på ett seriöst sätt och samtidigt vrida och vända på frågan om vad kunskap och sanning är.

Etisk hackning, AI och psykisk ohälsa i nya Fakultet

Vetenskapspodden Fakultet är tillbaka med en ny säsong. Nu får vi bland annat höra om hur vi ska tackla AI i skolan, hur etiska hackare har blivit ett kontorsjobb och hur makt och ära kan leda till psykisk ohälsa inom elitidrotten.

Poet blir gästprofessor i Tage Danielssons namn

Hon ägnar sig åt ordens kraft och ser poesin som ett kunskapsverktyg. Athena Farrokhzad tar klivet in i akademin med ambitionen att rucka lite på mallarna med hjälp av rim och humor.

Strimman tillbaka med nytt grepp: ”Vill göra forskning kul”

Strimman är tillbaka med ett nytt spännande program. Den här säsongen bjuder LiU-professorerna Gustav Tinghög och Daniel Västfjäll in gäster till samtal, en form av ”live-forskning”, om hur vi fattar beslut i föränderliga tider.

IAS värd för konferensen om sociologi i den digitala världen

Den 14–16 augusti 2024 samlades över 150 sociologer från hela världen i Norrköping för att delta i den Nordiska sociologiförbundets 31:a konferens.

Motstridiga signaler från influencers som pratar psykisk ohälsa

Kvinnliga influencers som pratar om psykisk ohälsa går en svår balansgång mellan olika kvinnoideal. Det framgår av två nya studier från Linköpings universitet.

Hennes podd handlar om det bästa med demokrati

Statsvetaren Helena Iacobaeus driver podden Aspects of democracy vid sidan av doktorandstudierna. Hon bjuder in olika LiU-forskare för att diskutera demokratins fördelar.

Vad gör en forskningsingenjör?

Vi brukar kalla oss problemlösare, säger forskningsingenjören Susanne Karlsson. Allt började med studier i kemi. 32 år senare ser hon på sin arbetsplats och sitt jobb som ”en fantastisk miljö där den ena dagen aldrig är den andra lik”.

"Den svenska akademiska världen är mycket unik"

Keti Chukhrov har uppskattat sitt år vid LiU som gästprofessor i Tage Danielssons namn. Hon är imponerad av hur demokratiskt arbetet är upplagt, samt det stöd och fina samarbete som präglar IKOS.

Donation på 1,5 miljoner till Tema Barn

Högbom-Cocozzas Stiftelse donerar cirka 1,5 miljoner kronor till Tema Barn vid Linköpings universitet. Donationen är avsedd att finansiera en postdoktor under två år.

Tar klivet från LiU till Stanford som doktorand i filosofi

Anton Skott har läst filosofi och fysik vid LiU i snart sju år. Han tycker att det är spännande att se hur fysik och filosofi samspelar. Med sin dubbla examen i bagaget reser han nu till USA för att doktorera.

Hon blir ny hedersdoktor: ”Otroligt att få en sådan utmärkelse”

Seetha Murty har i hela sitt yrkesliv arbetat för barn och ungas lärande. Nu blir hon filosofie hedersdoktor vid LiU.– Det är helt otroligt! När du lägger ner ditt hjärta i något och får en sådan utmärkelse, då känns det väldigt bra, säger hon.

Nandita Mishra utsedd till årets pedagog

Nandita Mishra, universitetslektor vid IEI, har blivit utnämnd till "Årets pedagog 2023/2024" – ett pedagogikpris som delas ut av Ekonomiföreningen vid Linköpings universitet (ELIN).

Historieprofessor på spaning efter framtidens Hesa Fredrik

Med ett intresse för det tvärvetenskapliga fält som kallas för "historical sound studies" tar Marie Cronqvist klivet från Lund till Linköping. Hon är professor i historia och ska fördjupa sig i hur larmsignalen VMA påverkar människan.

Akademisk högtid med rymdfärd och Harry Potter

Årets akademiska högtid vid Linköpings universitet äger rum den 31 maj–1 juni. Den bjuder på hedersdoktorsföreläsningar med bland andra astronauten Marcus Wandt, en festkonsert med barnens värld som tema och en högtidlig ceremoni.

En brygga mellan universitetet och samhället

Författaren Ola Larsmo sammanfattar sin tid som gästprofessor vid LiU som spännande, givande och viktig. Han menar att det i dag är viktigare än någonsin att känna till sin historia och att förstå den.

Regionerna vill ha lokal nytta med produktion av biogas

Hur når biogasen sin marknad? Doktoranden Nancy Brett har noterat skillnader i hur olika regioner i Sverige ser på biogasen. Enligt hennes analys kan gödseln som blir kvar, bli lika viktig som gasen i framtiden.

Hon ska berätta historien om champagne på ett nytt sätt

Hon är litteraturvetaren som fördjupat sig i upphovsrätt, patent och varumärken. När professor Eva Hemmungs Wirtén är redo för en ny fas i sin akademiska karriär väntar berättelsen om ett av Frankrikes mest kända viner och områden: champagne.

Stor donation ger fem nya professorer vid LiU

En donation på 125 miljoner kronor möjliggör inrättandet av fem nya professurer inom Filosofiska fakulteten vid Linköpings universitet. Donationen riktas till ämnena nationalekonomi, statsvetenskap och historia.

Masterprogrammet i Nationalekonomi genomgår förändringar

Från och med höstterminen 2024 kommer masterprogrammet i Nationalekonomi att erbjuda en inriktning som kallas Samhällsekonomi, psykologi och policy som fokuserar på samhällsekonomi och public policy.

Poesi möter forskning i gränsöverskridande projekt

REMESO sammankopplar journalister och kulturutövare för att stärka kunskapscirkulationen och spridningen av LiU:s forskning. Poesi och forskning är helt olika saker, men i slutändan är det sammansättningar av olika ord. Ord som kan göra skillnad.

Kunskapscirkulation tillsammans med konst, litteratur och journalistik

Vetenskap är kunskap som är kopplad till teorier och metoder. Även konst och  litteratur m.m. är kunskap, som skapas och förmedlas på andra sätt. Anders Neergaard, professor vid REMESO, driver ett nytänkande projekt med fokus på kunskapscirkulation.

Riksdagsledamöter inhämtar kunskap om Sveriges kristna arv från LiU-professor

Kunskap om vårt kristna arv kan ge oss goda byggstenar för att bygga upp ett gemensamt tryggt samhälle, menar professor Kjell O. Lejon. I hans senaste bok "Sveriges kristna arv" finns exempel på detta, något som har uppmärksammats i Sveriges riksdag.

Två förkämpar för barnen blir hedersdoktorer

Den indiska rektorn Seetha Murty har under hela sitt yrkesverksamma liv arbetat med barns och ungas lärande. Den amerikanska professorn Cindy W. Christian har ägnat sin karriär åt att utveckla omhändertagandet av misshandlade barn.

Glad och hedrad LiU-professor får pris av Svenska Akademien

Per Holmberg är gästforskare vid IKOS, han har tilldelats ett helt nytt pris från Svenska Akademiens pris för framstående förtjänster inom svensk språkforskning och språkvård.

Brinner för undervisning – nu får hon Sveriges största lärarpris

Hon växte upp i ett hem där båda föräldrarna var lärare. Att följa i deras fotspår fanns inte hos Helen Winzell – fram till en dag då hon vikarierade för sin mor. Sedan dess har hon brunnit för undervisning och får nu Ingemars Lärarpris.

Ny teknik i smarta bostäder kräver eftertanke

Vi tjänar på att tänka efter innan ny teknik installeras i våra bostäder. Det noterar LiU-forskarna efter att ha studerat de smarta hemsom visades under den stora bostadsmässan i Vallastaden 2017.

Professorn som lever sin barndomsdröm

För att förstå nutiden och sin identitet är det viktigt att känna till sin historia. David Ludvigsson är nybliven professor i historia vid LiU och han är intresserad av lokala historiska platser.

Nytt ljus på historien om tempelherreorden

I boken Tempelherreorden har kyrkohistorikern Kjell O Lejon sammanfattat sin forskning om tiden kring korstågen för att ge sin syn på historien. Enligt honom är det en viktig pusselbit för att förstå nutidens världsomspännande konflikter.

Han lotsar sina studenter till toppjobb

Det går bra för LiU-studenter i SM i företagsvärdering. År efter år går segern till Linköpings universitet. Vinst i tävlingen är en genväg till toppjobb i storbanker och revisionsbolag. Vad är egentligen hemligheten bakom framgångarna?

Studenter från hela världen möts en vecka kring barns villkor

På masterprogrammet Child Studies deltar studenter från olika delar av världen på distans. Under en intensiv campusvecka samlas de för att utbyta erfarenheter och stärka känslan av gemenskap.

Nytt forskningsprogram letar lösningar för demensvården

År 2050 kan antalet äldre med demensdiagnos ha fördubblats jämfört med idag. Att ge vård och omsorg till alla blir en stor utmaning. Under året drar ett nytt forskningsprogram igång vid LiU för att hitta lösningar för framtiden.

Specialistkompetens med nytt masterprogram i socialt arbete

Med start hösten 2024 finns ett nytt masterprogram i socialt arbete på Campus Norrköping. Här förbereds studenter för att kunna arbeta med övergripande utvecklings- och förändringsprocesser och kvalificerade utredningar inom socialt arbete.

Forskaren som vill hjälpa barn och ungdomar att göra sig hörda

– Jag spelar in, lyssnar, går tillbaka och lyssnar igen. Karin Osvaldsson Cromdal, professor i socialt arbete forskar om hur vi pratar, lyssnar och vad en paus kan betyda. Speciellt i samtal med barn och ungdomar.

Postcovid fick forskarna att kombinera olika perspektiv

I spåren av covidpandemin följde en ny utmaning: postcovid. I ett stort forskningsprojekt arbetar forskare på tvärs över områdesgränser för att förstå postcovid ur många olika aspekter. Samtidigt forskar de om den tvärvetenskapliga processen i sig.

Jag vill inspirera framtidens tjänstemän och beslutsfattare

– Temporalitet är ett laddat ord, ett hett ämne som alla pratar om i dag, jag var en av de första som forskade om det. Zoran Slavnic är professor i sociologi vid REMESO, LiU, han forskar och undervisar inom bla migration, integration och etnicitet.

Framtidens lärande: Internationellt dubbelt examensprogram i fokus

I en värld präglad av mångfald och globala utmaningar utgör LiU:s dubbla examensprogram i migrationsstudier en nyskapande resurs. Programmet är en unik möjlighet för studenterna som får bredda sina perspektiv vid två universitet i två olika länder.

Nytt masterprogram för en bättre framtid

Linköpings universitet vill med det nya masterprogrammet Etik, vetenskap och policy göra skillnad i världen genom att lära studenter att driva förändring och påverka politiken och på så sätt förbättra samhället.

Forskning ska hjälpa oss att hålla våra nyårslöften

Förra året gav professor Gerhard Andersson sig själv i nyårslöfte att regelbundet åka skateboard. Nu drar han igång en forskningsstudie för att undersöka vad som kan få oss att hålla det vi lovar vid tolvslaget.

LSS, en 30-åring som brottas med flera utmaningar

Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) fyller 30 år. En banbrytande lag som skulle leda till stora förändringar. Men hur väl fungerar LSS egentligen? Två forskare, en chef, samt Elisabeth och Sofie berättar om sina erfarenheter.

Forskningen på IEI håller hög standard

Stanford University har nyligen släppt en uppdaterad lista över de två procent mest citerade forskarna globalt, och det är glädjande att notera att återigen finns flera framstående forskare från IEI representerade på listan.

Praktik i världspolitikens centrum

Nugzari Batsikadze är masterstudent vid LiU och gör praktik på Sveriges ambassad i Washington. Det innebär bland annat att han får sitta med vid utfrågningar i senaten, till exempel när Microsofts chef svarar på frågor om framtiden för AI.

Så blev gärdet stadsdelen Vallastaden

2013 började byggandet av en helt ny stadsdel – Vallastaden – i Linköping. Med LiU som granne föll det sig naturligt att flera forskningsprojekt startades. Hur gick det? 10 år senare finns några av svaren.

Möt doktoranderna inom Just Transitions

Möt sju doktorander som verkar i gränslandet mellan akademi och praktik. Deras uppgift är att undersöka hur en rättvis klimatomställning kan förverkligas på en lokal nivå.

Att vara trovärdig har aldrig varit viktigare än nu

Kommunikatörer och journalister behöver vara bäst på att sprida bekräftade uppgifter och samtidigt förstå det inflytande de har i sin yrkesroll. Anna Lindberg som har haft fötterna i båda yrkena, ger råd och insikter om framtiden inom dessa yrken.

Studenter lär sig om klimatförhandlingar genom FN-rollspel

I en värld som står inför alltmer akuta klimatutmaningar blir utbildning en nyckel. Studenter på kandidatprogrammet i Miljö, klimat och hållbar utveckling förbereder sig för att möta dessa utmaningar genom att stiga in i rollen som FN-diplomater.

Nytt poddavsnitt om sjukvårdens svåra val och prioriteringar

Fakultet om tuffa prioriteringar och svåra etiska val i vården och hur vi sedan pandemin faktiskt börjat våga uttala vilken patient som bör få IVA-platsen framför någon annan.

Hans pension på paus efter mejlet från familjen Bonnier

Det är inte alla som plötsligt får ett mejl från Carl-Johan Bonnier med en inbjudan till möte på Bonniers huvudkontor i Stockholm. Men så blev det för professor Hans Sjögren som nu kommer att göra en vetenskapligt grundad undersökning.

Den pedofila blicken – om barn, bilder och sexualitet – i nytt poddavsnitt

Fakultet om den pedofila blicken, det vill säga om de begränsningar vi skapar för oss själva i samspelet med barn – för att inte riskera att dömas ut som pedofiler. Vad går barnen miste om när vi inte längre vågar trösta eller ta upp i famnen?

Hennes passion – få fler att brinna för hållbarhet

Amanda Borneke hjälper byggföretag att klimatbanta och har blivit branschens egen hållbarhetsprofil. Årets alumn 2023 drivs av när det är tufft och lite uppförsbacke och vägrar se något som omöjligt.

Årets alumner är experter på IT-säkerhet och hållbart byggande

Leif Nixon har arbetat med IT-säkerhet i många år och både hackat och försvarat det mesta. Amanda Borneke är en inspiratör som ökar tempot i byggbranschens hållbarhetsarbete. De båda är Årets alumner 2023 vid Linköpings universitet.

Ny doktorandkurs om konflikter och dilemman kring klimat och rättvisa

Har konflikter kring klimat och rättvisa potential att driva en rättvis klimatomställning på lokal nivå? Den 19-20 september startar den första doktorandkursen om klimaträttvisa inom forskarskolan Just Transitions.

Högaktuell forskning i ny säsong av podcasten Fakultet

En podcast där både forskaren och de som direkt berörs av forskningen får komma till tals. Det är tanken med Fakultet som ges ut av Filosofiska fakulteten vid Linköpings universitet. Nu släpps en ny säsong med högaktuella ämnen.

Björn-Ola Linnér: Jag är en förkrossad optimist

Klimatforskaren Björn-Ola Linnér hade aldrig föreställt sig en akademisk karriär. Här hör du honom själv berätta om hur han ändå blev professor på Tema Miljöförändring i Linköping och aktiv som forskare i miljödebatten.

Författaren Ola Larsmo blir gästprofessor i Moa Martinsons namn

Hur kan romaner användas för att upptäcka oväntade sidor av historien? Och hur kan vi motverka historieförfalskning? Det är några av de frågor som står i fokus för Ola Larsmo när han blir gästprofessor i Moa Martinsons namn.

Susanna Alakoski: "Jag ville blanda professorspennor med ortenpennor"

Skrivarkurser med doktorander, diskussioner om brännande sociala frågor, samarbeten med forskare och samtal med de som befinner sig i en utsatt verklighet. Det har Susanna Alakoski ägnat sig åt under tiden som gästprofessor i Moa Martinsons namn.

Etableringsbidrag till projekt om barndelaktighet och folkhälsa

Två forskare vid Linköpings universitet tilldelas totalt nära 6 miljoner kronor av forskningsrådet Forte. Projekten handlar om utredande barnsamtal i praktiken samt styrningen av lokalt folkhälsoarbete riktat mot barn och unga.

Låt Chat GPT få ta plats i klassrummet

Svenskundervisningens klassrum är inte längre bara en plats för lärare och elever, här kan också generativa AI-verktyg som Chat GPT få ta plats. Det menar Helen Winzell, som nu introducerar flera utbildningsmoduler för svensklärare på gymnasiet.

Techprofil tackar LiU för karriär, kunskap och kärlek

Julia Larsson är en av de mest inflytelserika personerna inom tech i Sverige. Grunden till hennes framgång lades vid LiU. Hon är ett tydligt bevis för att det går att lyckas även om ambitionen i grundskolan och gymnasiet inte var så stark.

Staten behöver en plan för hur frivilligorganisationer integreras vid en kris

– Vi klev ut ur covid, in i energikrisen, in i räntehöjningar. Människans behov av stöd från frivilligorganisationer har aldrig varit större. Stödet behöver samordnas och integreras i samhället på ett klokt sätt, både i Sverige och i övriga världen.

LiU firar första jubeldoktorerna vid akademisk högtid

Den årliga akademiska högtiden vid Linköpings universitet äger rum 26–27 maj 2023 och får nu ett nytt inslag. För första gången promoveras jubeldoktorer, det vill säga de som blev doktorer vid den allra första promotionen i Linköping för 50 år sedan.

Forskning vid IEI högt på U.S. News globala ranking

Linköpings universitet rankas på plats 118 bland världens 2 000 bästa universitet inom kategori Economics och business, enligt nyhetssajten U.S. News som för nionde året i rad ger sig på en global rankning av universitet.

Josefina Syssner årets ledare och chef vid LiU 2023

2023 års bästa chef och ledare vid LiU heter Josefina Syssner, professor vid CKS och före detta prefekt vid Institutionen för kultur och samhälle, IKOS. ”Jag är faktiskt lite knäsvag” sa en överraskad Syssner när priset delades ut på LiU:s chefsdag.

Bland slottsdamer, litteratur och politik

Vad läste adelsdamer och hur läste de? Läste de aktivt och diskuterade böckerna, tog sig litteraturen in i salongerna och blev en del av det politiska samtalet? Det intresserar sig litteraturvetaren Johanna Vernqvist för.

Bostadsgaranti för nya studenter i Norrköping

Studenter som blir antagna till en utbildning vid Campus Norrköping  kommer att erbjudas en studentbostad. Garantin gäller för personer som bor en bit utanför Norrköping och blir antagna till minst två terminers studier vid LiU.

Forskarskolan Just Transitions utlyser sju doktorandtjänster under våren

Är du intresserad av att forska kring rättvis klimatomställning? Bli doktorand i Just Transitions! Doktoranderna arbetar tvärdisciplinärt på ett partneruniversitet tillsammans med en offentlig aktör.

39 miljoner till forskarskola om rättvis klimatomställning

Forskarskolan Just Transitions med fokus på ledning och organisering för en rättvis klimatomställning beviljas 39 miljoner kronor under fem år av det statliga forskningsrådet Formas. Flera doktorandtjänster går att söka redan nu.

LiU-alumn ny partiledare för Centerpartiet

Muharrem Demirok, alumn från Linköpings universitet, har valts till ny partiledare för Centerpartiet.

9,6 miljoner till forskningsprojekt om digitaliserade arbetsplatser

Två forskningsprojekt vid LiU får totalt 9,6 miljoner kronor från Afa Försäkring. LiU-projekten handlar om hur digital teknik kan införas i äldreomsorgen samt hyperautomation av introduktion av nyanställda.

Här finns framtidens utbildningsbehov

Det finns ett stort behov av fler utbildade pedagoger och näst intill alla yrkesgrupper inom hälso- och sjukvården. Det kommer även bli brist på arbetskraft inom vissa teknikområden. Det visar en LiU-rapport om framtida behov på arbetsmarknaden.

Från vikingatida runristningar till nutida texter

Vi kan tolka runristningar genom att förstå solens betydelse för  människan och genom att läsa en runsten på den plats den är rest. Det menar Per Holmberg. Som gästprofessor i Tage Danielssons namn har han haft vikingatida och nutida texter i fokus.

Så kan plaggen ändra storlek - uppfinningen föddes på LiU

Han kom till Linköpings universitet med drömmar om att revolutionera textilbranschen. Under sina ekonomstudier träffade Sam Issa LiU-forskare och deras samarbete landade i en uppfinning – en smart tråd som gör att plagg kan ändra storlek.

Hennes konst riktar ljuset mot hotade fjärilsarter

Ljus, mörker och fjärilar. Det fyller konstnären och läraren Anna Berglind S:t Olai kyrka med under de mörkaste vintermånaderna. Installationen Fjärilseffekten tillägnas några av Sveriges mest hotade fjärilsarter.

Forskare: "Vi behöver diskutera vad som menas med hållbar utveckling"

Att samhället ska utvecklas hållbart är politikerna slående överens om. Men vad innebär det egentligen? För att hantera klimatkrisen behövs en diskussion om själva begreppet, menar begreppshistorikern Anna Friberg.

Masterstudent prisas för forskning om trafikflöden

Akshay Gurudath får Christer Gilén-stipendiet för sitt examensarbete i statistik och maskininlärning. I sin uppsats presenterar och jämför Akshay modeller han byggt för att förutsäga positioner för fotgängare, cyklister och självkörande fordon.

Hon antog utmaningen att skapa klimatneutrala campus

Hur kan campus bli klimatneutrala? Studenter från olika delar av Europa möttes för att ta sig an frågan i den första ECIU Strategic Challenge. En av dem var Juliane Maria Kraskes från masterprogrammet Science for Sustainable Development.

Flera IEI-forskare bland världens mest citerade

Stanford University har nyligen publicerat en uppdatering av listan över de två procent mest citerade forskarna i världen. Och återigen finns flera forskare på IEI med på listan.

Litteraturvetare om Nobelpristagaren: "Hon skriver knivskarpt"

Den franska författaren Annie Ernaux tilldelas Nobelpriset i litteratur 2022. Ett inte helt oväntat och ett mycket bra val, menar Ann-Sofie Persson, litteraturvetare inom franskspråkig litteratur, vid Linköpings universitet.

Forskare om Nobelpriset i medicin: "Det finns en fascination för människans historia"

Nobelpriset i medicin 2022 har tilldelats paleogenetikern Svante Pääbo. Hans forskning om neandertalarnas arvsmassa väcker stort intresse. Varför fascineras vi så av forskningen, och vad betyder den ur ett kulturellt perspektiv?

Lena Miranda blir hedersdoktor vid LiU

Lena Miranda, vd för Linköping Science Park, blir hedersdoktor vid LiU. Hon hedras tillsammans med möbelformgivaren Åke Axelsson och de internationella forskarna Lucy Henry, Barbara Riegel och Arnold Tukker i november 2022.

"Konsten kan inte rädda världen - men den kan få oss att tänka nytt"

Vilka syns och vilka syns inte i kulturhistorien? Den frågan ställer Årets alumn Salad Hilowle. Med sin konst synliggör han människor med afrikanskt ursprung i kulturhistorien. Han drivs av en osviklig tro på konstens kraft att få oss att tänka nytt.

ERASMUS projektet Women STEM-UP tilldelas 4.1 miljoner kronor

I forsknings-och utvecklingsprojektet "Women STEM-UP" är målet att bryta ned könsstereotyper inom högre utbildning i ämnena naturvetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap och matematik. Projektet leds av informatikern Vivian Vimarlund.

Forskning om exkludering i det sena arbetslivet får ytterligare 8,7 miljoner kronor

Hur kan det sena arbetslivet bli mer inkluderande och jämlikt? Det undersöker forskare i ett forskningsprogram som nu beviljats 8,7 miljoner kronor från Forte för att fortsätta i fas två.

Forskning ger nya perspektiv på social isolering bland äldre personer

Sociala relationer är viktiga för människan. Men det innebär inte att ensamhet alltid är skadlig. Ny forskning visar att relativt få äldre personer är ensamma och att en betydande del av dem är nöjda med sin ensamhet.

Medel till forskning om digitala infrastrukturers påverkan

Samhället blir alltmer digitalt. Hur påverkar det människors uppfattningar och idéer om makt och suveränitet, gemenskap och medborgerligt inflytande? Det ska forskare studera i ett nytt projekt som får 4,3 miljoner kronor från flera finansiärer.

Forskare: "Välfärden måste bygga på en ny gemenskap”

De senaste 30 åren har välfärdspolitiken förändrats och konsekvenserna ser vi i form av ökade klyftor. För att vända utvecklingen behöver välfärden utgå från människors rättigheter och kunskapen hos välfärdens professionella, menar forskare.

Att skapa styrka genom att kommunicera sårbarhet och känslor

Sårbara känslor som utanförskap kan omvandlas till styrka för förändring och omsorg för andra. Universitetslektor Janet Johansson beskriver i senaste artikel med ett omsorgsetiskt perspektiv visar hur det kan vara att känna sig ”different”.

Kunskap och kontext förändras när vikingasamling delas online

Genom att digitalisera museers samlingar kan kulturarvet göras tillgängligt. Men digitaliseringen är inte helt oproblematisk. När materialet hamnar i händerna på algoritmer och affärsmodeller förändras museernas kunskap och föremålens kontext.

Tre forskningsprojekt får medel ur Norrköpingsfonden

Tre forskningsprojekt får pengar ur Norrköpings fond för forskning och utveckling. Projekten ska utforska barns läsning med en läsrobot, visualisering av extrem värme i Norrköpings stadsmiljö och utveckling av en digital tvilling av staden.

Humanistdygnet är tillbaka

Efter ett långt uppehåll är Humanistdygnet tillbaka. Den 17 september kan allmänheten möta forskare, konstnärer, författare med flera som föreläser, visar och samtalar om humaniora och humanism.

Forskare ger perspektiv på radikalism

Radikalism på gott och ont. Det kan leda till utveckling och positiv förändring, men kan också skada andra människor. Vad innebär det egentligen att vara radikal? Den frågan undersöker forskare inom konst, religion och filosofi i en ny bok.

"Vaccinmotståndet har växt ur en kultur av misstro"

Högerpopulism och alternativa medier, rasism och misstänksamhet mot vetenskap och politik. Att det finns en utbredd misstro mot samhällets institutioner är inte nytt, men har dragits till sin spets under coronapandemin. Den stora frågan är varför.

Ny podd lyfter erfarenheter och kunskap om flyktingmottagande

Var ska de som flyr till Sverige bo, hur ska nyanlända komma i arbete och vilken roll har skola för integrationen? Det är några av de frågor som lyfts i podcasten Välkommen till Sverige, en podd om att välkomna flyende från Ukraina till Sverige.

LiU-studenter prisas för uppsats om revisorers fortlevnadsbedömningar

Två studenter har fått pris av Revisionsakademin för sitt examensarbete där de har jämfört precisionen hos svenska revisorer och konkursprediktionsmodeller när det gäller att förutse en konkurs.

Ukrainakriget: Omänskligt men möjligt att förstå

Nej, Putin är inte galen. Så enkelt är det inte. Kriget mot Ukraina är grymt och oförutsägbart, men samtidigt möjligt att förklara. Däremot är det omöjligt att veta hur det slutar.

"Mellan solidariteter och soldater" - en utställning

SOLD – mellan solidariteter och soldater, är namnet på en ny utställning på Campus Norrköping. Konstprojektet Lobby har bjudit in satirtecknaren Saad Hajo att skapa konst som reflekterar över kriget i Ukraina.

Äldre människors berättelser lyfts med nya tekniker

Att berätta om sina minnen kan vara svårt. Forskare vill underlätta för äldre personer att dela sina minnen och samtidigt göra kultur till en del av vardagen. Det har de gjort bland annat genom en interaktiv bok, en utställning och en VR-upplevelse.

Med konsten belyser de migration och integration

Genom att berätta och skapa kan vi närma oss komplexa frågor, förändra och påverka. Det har deltagarna i projektet ”På flykt och i rörelse” tagit fasta på. Tillsammans skapar de konst kopplade till migration, integration och mänskliga rättigheter.

Robothandläggare - hot eller möjlighet?

Allt fler kommuner undersöker möjligheterna att låta robotar ta över administrativa arbetsuppgifter för att kunna möta framtidens utmaningar. Men bland de som berörs skiljer sig synen på införandet av de nya digitala medarbetarna.

Energi- och digitaliseringsministern på besök hos IDA

Onsdagen den 20 april 2022 besökte energi- och digitaliseringsminister Khashayar Farmanbar Institutionen för datavetenskap för att ta del av innovativa lösningar inom sitt politikområde. Linköpings kommunalråd Mari Hultgren var också med.

Hedersdoktorer lyfter forskningen

Sju internationella forskare som på olika sätt bidragit till forskningen vid Linköpings universitet blir hedersdoktorer. Ceremonin där de promoveras äger rum den 21 maj 2022 under vårens akademiska högtid.

Stor donation lyfter aktuell historieforskning

Att förstå vår historia är brännande aktuellt när kriget återigen rasar i Europa. Historieämnet på LiU får nu en rejäl injektion genom en satsning på två nya professurer i samtids- respektive lokalhistoria. "En historisk dag", sa Josefina Syssner.

Forskarutbildning - inte bara för forskarna

Är en högskoleexamen futtigt? En kandidat otillräcklig och en master för lite? För dem som vill utbilda sig mer finns forskarutbildning. ”Jag hade inte trott att det kunde vara så kul, men det var det. Hela tiden”, säger en doktorand.

Aktuell LiU-forskning i fem nya poddavsnitt

I april släpps nya avsnitt av podden Fakultet Essä. Vårens avsnitt handlar om innovation, att arbeta digitalt eller inte, adoptionsåterresor, Marie Curie och översättarens arbete.

"Vi vill förstå varför världen ser ut som den gör"

Att globaliseringen påverkar hela samhällen är ett faktum. Men på vilka sätt? Studenterna på programmet Globala studier vill förstå varför världen ser ut som den gör idag, och hur vi kan skapa en bättre och mer rättvis framtid.

De satsar på podcast om IFK Norrköping

Högt och lågt om IFK Norrköping. Så beskriver LiU-studenterna podcasten ”Gate upp och gate ner”. Deras fotbollsengagemang blev till en podcast som efter några år växt till en allsvensk supporterpodd. Nu är de aktuella med att spela in podden live.

Josefina Syssner prisas för sitt akademiska ledarskap

Kreativ, intellektuell och samhällsintresserad akademibyggare. Så lyder en del av motiveringen när Josefina Syssner, biträdande professor och prefekt vid Institutionen för kultur och samhälle, tilldelas Janne Carlssons stipendium.

Så blev Denisovamänniskans fossil till fakta

Hur skapas kunskap? Genom nätverk av många olika aktörer, visar en doktorsavhandling från Linköpings universitet. I upptäckten av människotypen Denisova har forskare, journalister och redaktörer på Wikipedia tillsammans skapat fakta av ett fossil.

Källkritiken riskerar att stå tillbaka när känslorna tar över

Sociala medier har fått en unikt viktig roll under sedan kriget bröt ut i Ukraina. Och när budskapen väcker känslor är det lätt att källkritik, som uppmärksammas extra 13 mars, står åt sidan.

Mimmi Gustafsson får pedagogikpris

Mimmi Gustafsson, universitetsadjunkt på Avdelningen för nationalekonomi vid IEI, har blivit utnämnd till ”Årets fakultetsmedlem 2020/2021" – ett pedagogikpris som delas ut av Ekonomiföreningen vid Linköpings universitet (ELIN).

Den färgblinda skolan - ny bok om hur skolsegregation kan förstås

Genom att förstå och prata om begreppen ras och vithet kan vi närma oss segregation och ojämlikhet i svensk utbildning. Det behövs ett språk för att adressera ökade klyftor i skolan, menar forskare som nu skrivit en bok om just detta.

Poeten Gaspara Stampa och en normbrytande kärlekslyrik

Förälskelse och längtan, svek och begär. Renässanspoeten Gaspara Stampa bröt normer i en tid då kvinnors kyskhet var en dygd. I en ny bok lyfts hennes liv, lyrik och tiden hon levde i. Än idag väcker hennes verk viktiga frågor om kärlek.

En miljon kronor till museers digitala lärande i skolan

Hur kan museers användning av digitala lärarresurser öka och möta de kunskapskrav som ställs i gymnasiet och grundskolan? Forskare från Linköpings universitet och Östergötlands museum får 1,1 miljoner kronor för att studera just det.

Utländsk kunskap värderas lägre på den svenska arbetsmarknaden

Utrikes födda har ofta lägre positioner på arbetsmarknaden och lägre löner jämfört med inrikes födda. Det beror delvis på att utländsk kunskap inte värderas lika högt på arbetsmarknaden, visar en doktorsavhandling från Linköpings universitet.

Thomas Bull föreläste om oredlighet i forskning

Vad är god forskningssed och var går gränsen för vad som är plagiat? Det var några av de frågor justitieråd Thomas Bull lyfte när han föreläste i kursen Rättsvetenskaplig etik. Under en timme satte han ljus på etikfrågor och oredlighet i forskning.

Politisk polarisering står i vägen för folkets stöd för pandemirestriktioner

Politisk polarisering blev ett hinder för att få folket stöd för restriktioner under pandemin. Det visar en internationell studie som gjorts av bland annat forskare vid Linköpings universitet.

Praktikplatsen öppnar upp karriärvägar

Att hitta praktikplats under en pågående pandemi är inte lätt. Men de studenter på Språk, litteratur och medier som lyckades har haft en lärorik och spännande tid.

Kunskapsteoretiska, filosofiska och sociokulturella perspektiv på postcovid

I ett projekt som fått 30 miljoner från Vetenskapsrådet ska forskare studera postcovid ur olika perspektiv. Några av dem finns vid Institutionen för kultur och samhälle och ska bidra med kunskapsteoretiska, filosofiska och sociokulturella perspektiv.

Användarperspektiv centralt när internetterapi för bröstcanceröverlevare utvecklas

Internetterapi för de som haft bröstcancer behöver utvecklas med slutanvändaren i fokus, visar en doktorsavhandling vid Linköpings universitet. Terapin behöver vara flexibel och stötta psykologer i den kliniska vardagen.

"Föräldrar vill ge sitt barn en så normal uppväxt som möjligt"

Ett barns njursjukdom påverkar hela familjen. Ekonomi och sociala kontakter spelar in för föräldrarnas möjlighet att hantera vården. Deras mål är en så normal uppväxt som möjligt för barnet, visar en avhandling från Linköpings universitet.

Lagspel lockar LiU:s nya prorektor

En företagsam lagspelare som inte är rädd för att ta beslut. Så beskrev Karin Axelsson sig själv när hon utsetts till ny dekan för Filosofiska fakulteten. Nu, fyra år senare, står hon inför ett nytt uppdrag – som prorektor för Linköpings universitet.

Stipendium och bidrag till unga LiU-forskare

Lina Koppel och Desirée Enlund får båda 3,6 miljoner kronor av Vetenskapsrådet för varsin internationella postdok inom humaniora och samhällsvetenskap. Lina Koppel tilldelas även ett Wallanderstipendium på drygt 1,7 miljoner kronor.

Nio miljoner från VR till två LiU-projekt

Maria Brandén och Andrea Fried har fått finansiering från Vetenskapsrådet för forskning om samhällelig beredskap och säkerhet. Cyberattacker och vaccinbenägenhet är det som ska studeras.

Populärvetenskap som berör i podden Fakultet

En brygga mellan forskare och människor som påverkas och kan ha behov av forskningen. Berättat på ett personligt sätt som berör. Se där grundtanken bakom podcasten Fakultet som ges ut av Filosofiska fakulteten vid LiU.

Per Staffan, 75, disputerar på LiU

Efter ett helt yrkesliv i svenska storföretag och 15 års forskarstudier är det äntligen dags. Nu disputerar Per Staffan Boström, 75, på sin avhandling i industriell ekonomi. ”Du blir aldrig för gammal för forskning”, säger han.

Många idéer om kulturens värden i Malmös stadsomvandling

Från industristad till kunskapscentrum. Så låter ofta berättelsen om Malmös stadsomvandling. I stadens utveckling har kulturen haft en central roll, men idéerna om vad den ska bidra med har varit många och stått i konflikt med varandra.

Skvaller hjälper oss att samarbeta på jobbet

Många förknippar skvaller med illasinnade rykten. Men så behöver det inte vara. På arbetsplatsen är skvaller faktiskt något som hjälper oss att arbeta tillsammans.

Ovanliga vittnesmål ger viktig kunskap om förintelsen

I en samling med vittnesmål från Förintelsen har polska judiska och icke-judiska överlevande intervjuat varandra. En historia av konflikt fanns mellan dem, men det verkar inte ha påverkat intervjuerna. I stället visar de på empati och förståelse.

En ny litteratur på en förändrad planet

Kris, katastrof och slut. Det är återkommande teman i litteratur genom tiden. Men under 2000-talet händer någonting. De apokalyptiska böckerna avlöser varandra i snabbare takt och några av dem tar nya former. Hur skildrar de en planet i förändring?

4,5 miljoner kronor till konstnärlig forskning

Stefan Jonsson får ett av de tolv bidrag som Vetenskapsrådet delar ut till konstnärlig forskning. I fokus för forskningsprojektet står människans kollektiva handlande.

Kulturarv är både vardag och politik

Vad händer med vårt kulturarv när det digitaliseras? När versioner av vikingatida smycken cirkulerar på Pinterest? När föremålens färg, form och beskrivningar samverkar med de stora plattformarnas algoritmer?

Diplomering av affärsjuridiska masterstudenter

I lördags, den 9 oktober, samlades drygt 60 studenter från de affärsjuridiska masterprogrammen i Kårallen på Campus Valla för att ta emot sina diplom. Under diplomeringsceremonin deltog även anhöriga, vänner, lärare och studievägledare.

Susanna Alakoski och Per Holmberg installerade som gästprofessorer

Humanism och det skrivna ordets kraft, lekfullhet och disciplin. Det var ledorden när Susanna Alakoski och Per Holmberg föreläste och välkomnades som gästprofessorer i Moa Martinsons och Tage Danielssons namn.

Med människan och vetenskapen i fokus

Vad är det med det mänskliga sinnet som gör att vi kan göra beräkningar med en sådan precision? Hur kan vi förbättra vetenskapen så att den kan hjälpa oss att hantera de utmaningar samhället står inför?

26 miljoner kronor till LiU från Forte

I år tilldelas åtta personer vid Linköpings universitet medel för forskning inom hälsa, arbetsliv och välfärd. En stor del av medlen som tillfaller LiU går till forskning om hur pandemin påverkat personer med funktionshinder.

Fördjupat samarbete i Sydöstra sjukvårdsregionen genom nytt avtal

2025 ska Sydöstra sjukvårdsregionen ha en nationellt ledande universitetssjukvård inom forskning, utbildning och utveckling. Det beslutet har regionstyrelserna i Östergötland, Kalmar och Jönköping tillsammans med LiU och Medicinska fakulteten tagit.

Elever fick träffa och lära sig mer sig om robotar

Vad är en robot och hur fungerar den? Kan man göra så att en människa litar på en robot? Det var några av frågorna som diskuterades när professor Ericka Johnson besökte låg och mellanstadieelever i Vångaskolan och Slaka skola.

Själviskt beteende kan minska med hjälp av information

”Orättvist!” Det hör man ofta förlorare av en tävling säga. Men vinnaren klagar sällan. Forskning visar att deltagare i konkurrensutsatta situationer accepterar resultaten bättre om de får information om att processen varit rättvis.

LiU-professor prisas för sina essäer

Världen ser väldigt annorlunda ut beroende på vem man är och vilken bakgrund man har. I boken ”Där historien tar slut” analyserar Stefan Jonsson maktförhållanden i dagens globala värld. För det prisas han med Gerard Bonniers essäpris 2021.

Klimatförnekelse domineras av männen

Kunskap om klimatförändringarna räcker inte för att hejda den globala uppvärmningen. Årets alumn är Martin Hultman, docent vid Chalmers tekniska högskola. Han leder världens första forskarnätverk för studier av klimatförnekelse.

"Det sexuella våldet är omgärdat av ordlöshet"

Att få sätta ord på upplevelsen av våld är ett första steg för att kunna gå vidare i sitt liv, konstaterar Årets alumn Cecilia Bödker Pedersen. Hon är generalsekreterare på organisationen Storasyster som arbetar mot sexuellt våld.

Årets alumner ökar kunskap om klimatförnekelse och sexuella övergrepp

Cecilia Bödker Pedersen, generalsekreterare för Storasyster, kämpar för ett samhälle fritt från sexuellt våld. Martin Hultman, docent vid Chalmers, forskar om varför vi inte agerar starkare i klimatfrågan. De är Årets alumner vid LiU.

Så bidrar studier i svenska till migranters inkludering

Det finns en stark vilja hos migranter att inkluderas i samhället, språket ses som ”nyckeln” till inkludering och studierna som viktiga för att lära sig svenska, men också för att få stöd i vardagen. Det visar forskning vid Linköpings universitet.

Humorpris till LiU:s kattforskning

Lingvisten Robert Eklund får tillsammans med två andra forskare IG Nobelpriset för sin forskning om katters sätt kommunicera med oss människor. Det annorlunda nobelpriset går till forskning som först får oss att skratta – och sedan tänka.

Hur ska kyrkan styras?

Den 19 september är det dags för kyrkoval. Då röstar Svenska kyrkans medlemmar om hur kyrkan ska styras. I fokus för årets val står frågan om hur politisk kyrkan ska vara, men även frågor om bland annat miljö, ekonomi och utbildning finns på agendan.

Vem får inte rösta i dagens Sverige?

Att kvinnor fick rösträtt innebar inte att alla i Sverige fick rösta. Fattiga och kriminella var fortfarande utestängda från vallokalerna och vissa grupper - exempelvis ungdomar - är det fortfarande.

Medel till LiU för forskning om övergrepp inom polisen

Två forskare vid Linköpings universitet tilldelas bidrag från Brottsofferfonden för att studera sexuella trakasserier och övergrepp inom polisen.

Vem röstar i Sverige?

Rösträtt och valdeltagande är kärnan i en demokrati. Men vem är det som röstar? I Sverige är valdeltagandet högt, men det finns skillnader mellan hur olika grupper deltar politiskt.

3,9 miljoner till forskning om tystnadskultur inom scenkonsten

Tystnadskulturer kring sexuella trakasserier gör att missförhållanden kan fortgå. Anna Lundberg ska undersöka mekanismerna bakom tystnadskulturen och tilldelas nu anslag av AFA Försäkring för detta.

Varför har svensk energi- och miljöpolitik inte tagit oss längre?

Redan 1980 röstade svenska folket om kärnkraftens framtid och 1988 beslutade riksdagen om en koldioxidskatt. Så, varför har inte omställningen kommit längre och klimatkrisen tagits på större allvar? Dessa frågor behandlas i en ny bok.

Första året med Strategic Urban and Regional Planning

Masterprogrammets 37 första studenter har nu gått halva sin utbildning. Programansvarig beskriver dem som en samling engagerade studenter som brinner för att ta sig an samhällsbyggande frågor. Till hösten blir de minst lika många till!

Anonyma kontakter viktigare för äldre under covid-19

Att inte ligga anhöriga till last och att åka till mataffärens parkering för att titta på andra människor. Så låter äldres berättelser under pandemin. En studie visar att bristen på vardag för äldre kommit att handla om tillit och sociala relationer.

Avstånd och tid påverkar segregationen

Hur uppstår segregation? När uppstår den? En ny avhandling visar att både tid, geografisk närhet och påverkan från andra har betydelse när bostadsområden segregeras. Storleken på de områden som studeras har också betydelse för resultatet.

Varför behövs historiker i samhället?

Forskare och lärare – men också expert, utredare, samhällskritiker och opinionsbildare. Historikerns roller i samhället har förändrats med tiden. Men hur? Och vilken funktion har historikern idag?

Etiska frågor centrala när Förintelsens berättelser digitaliseras

Digitaliseringen sköljer över Europa. De politiska ambitionerna är höga och tillgänglighet och demokratisering ledord. Men när kulturarvet ska digitaliseras i Sverige dras etiska frågor till sin spets.

Är boken densamma när den har översatts?

När Lars Liljegren studerade översättningar av Strindbergs verk upptäckte han att de tagit helt ny skepnad. De översatta verken var städade versioner fria från brunst, bröst och de opassande närmanden som Strindberg var ökänd för att skriva om.

Författaren Susanna Alakoski blir Moa Martinson-professor

I sina böcker skildrar Susanna Alakoski kvinnohistoria, social utsatthet och fattigdom, men också överlevnad och glädje. På så sätt har hon fört Moa Martinsons litterära tradition vidare. Nu blir hon gästprofessor vid Linköpings universitet.

Språkforskare Per Holmberg blir Tage Danielsson-professor

Varför reste vikingarna runstenar? Hur kan vi förstå Rökstenen? Vilka grammatiska modeller kan vara till hjälp för lärare och elever? De frågorna kommer att stå i fokus för Per Holmberg när han börjar som gästprofessor vid Linköpings universitet.

Får jag låna din livmoder?

Forskningen om livmodertransplantation går framåt. Men för att delta i livmodertransplantation behöver man hitta en egen donator och det kan skapa utmaningar, visar en studie från LiU.

Ensidig bild av äldre personer i sociala medier

Friska och aktiva. Så porträtteras ofta äldre personer i en svensk kommuns sociala medier. Ensidiga bilder kan leda till stereotyper, visar en doktorsavhandling av Wenqian Xu.

Ny forskning undersöker olika aspekter av koldioxidlagring

Kan vi lagra CO2 i produkter som redan finns? Kan Sverige minska utsläppen genom biståndsprojekt och är det bra för klimatet att sågspån eldas som biobränsle? Det här är några av frågorna som Alexander Olsson, doktorand vid LUNETs, undersöker.

Ny satsning på forskning om hur kunskap cirkulerar i samhället

Vad kunskap är, hur den skapas och sprids är högaktuella frågor. Vid Linköpings universitet startar nu en plattform för forskning om just kunskap. Hur kunskap skapas, sprids, cirkulerar i samhället, regleras, och inte regleras, ska stå i fokus.

Så har ändrade asyllagar påverkat människors liv och vardag

Hur har barn, unga och vuxna som sökt skydd i Sverige påverkats av en allt mer restriktiv migrationspolitik? Den frågan står i fokus i en ny bok. En bredd av röster beskriver och analyserar den förändrade asyllagstiftningens konsekvenser.

Nätverkande på arbetsmarknaden kan minska könssegregation

Nätverksbaserade rekrytering har länge ansetts öka segregering av arbetsmarknaden. Nu pekar dock forskare på en tidigare oidentifierad mekanism som visar att nätverksbaserad rekrytering ofta minskar, snarare än ökar, segregation.

Svåra förutsättningar när kommunerna planerar för Ostlänken

Planeringen för den nya höghastighetsjärnvägen Ostlänken har pågått i många år. Men kommunernas planeringsarbete försvåras kraftigt av mycket osäkra förutsättningar.

Är en sportig chef en hälsosam ledare?

Det har blivit vanligt att arbetsplatser lyfter fram rörelse som ett sätt för anställda att må bra. Men, bygger ett hälso- och sportorienterat ledarskap på omtanke om medarbetarna och gynnar det hälsa? Det frågar sig forskare i en ny artikel.

Så skapar elever mening av fiktion i litteratur och film

Att läsa skönlitteratur har länge varit en självklar del av svenskundervisningen, filmens roll har däremot varit oklar. Hur skapar elever mening av fiktion i de två medierna? Det har Simon Wessbo studerat i sin doktorsavhandling.

Rensa för bättre trivsel

Under coronapandemin har vi fått vänja oss vid att leva stora delar av våra liv innanför hemmets väggar. Men hur trivs vi i våra hem? Möt socionomen och LiU-alumnen Clara Johansson som sadlade om och blev rensningscoach.

Ny utbildning förbereder utländska akademiker för den svenska arbetsmarknaden

Hösten 2021 startar en ny kompletterande utbildning för den som har en utländsk högskoleutbildning. Utbildningen designas i hög grad av studenten själv. Målet är att underlätta inträde på den svenska arbetsmarknaden.

Utlandsfödda löper högre risk för mobbning på jobbet

Risken för att bli mobbad på jobbet är dubbelt så hög om man är född utomlands. För den som kommer från en kultur olik Sveriges är risken ännu högre. Det visar en studie från LiU.

Är idrotten lösningen på samhällets sociala problem?

Idrott används gärna som ett sätt att möta problem som bland annat följer i spåren av segregation och ojämlikhet. Frågan är vad idrott kan erbjuda när det gäller att lösa samhällsproblem: vad är just idrottens kraft?

Konflikten mellan skrivandet och kärleken hos författarna Tikkanen

Märta och Henrik Tikkanen ville kombinera författandet med kärleken till varandra och familjen. I parets böcker blir konflikten mellan kärleken och konsten tydlig. Hur ser konflikten ut? Det undersöker Matilda Torstensson Wulf i sin avhandling.

Män hindras att ta sig in i kvinnodominerade yrken

Mäns jobbansökningar sorteras bort när de söker jobb i kvinnodominerade yrken. Svårast är det för män att få komma till intervju när de söker jobb som lokalvårdare. Det visar en studie från bland annat LiU.

LiU-lag vinner student-SM i företagsvärdering

Vad är byggkoncernen Skanska värd? Ska den som handlar i företagets aktier köpa, sälja eller behålla? Svaren på de frågorna har gjort fem ekonomstudenter från LIU till svenska mästare i företagsvärdering.

Hälsoenkät förmedlar budskap om hur man ska leva

Frågorna i en hälsoenkät riktad till ungdomar väcker frågor om status och förmedlar normer om vad man ska äga och hur man ska vara. Det visar en studie från Linköpings universitet.

Kandidatprogrammet KSM förändras i takt med medielandskapet

Programmet Kultur, samhälle och mediegestaltning blir från hösten 2021 Kommunikation, samhälle och medieproduktion (KSM). Med det får utbildningen en tydligare inriktning mot kommunikation och anpassas till ett föränderligt medielandskap.

Förintelsens vittnesmål lyfts under demokratidagar

Lärare och forskare från Linköpings universitet föreläser om Förintelsens berättelser under demokrati- och människovärdesdagarna. Dagarna anordnas av Norrköpings kommun och Svenska kyrkan i samband med Förintelsens minnesdag den 27 januari.

Besöksmaterial om nationalparker ger en problematisk bild av människa och natur

LiU-forskare har studerat besöksinformation om svenska nationalparker och resultatet visar att materialet – kanske motsatt sitt syfte – späder på föreställningen om att människan inte är en del av naturen.

Kandidatprogrammet Globala studier sätter fokus på kultur och rättvisa

I det nya kandidatprogrammet Globala studier vid Linköpings universitet är kultur och globala rättvisefrågor centrala. Programmet startar hösten 2021.

Två miljoner till forskning om klassikerskyddet

Klassikerskyddet är en särskild bestämmelse i den svenska upphovsrättslagen som ska skydda äldre verk från att förvanskas. Men det drar en del frågor till sin spets. Vilka verk är klassiska och vad är en legitim tolkning av ett verk?

12 miljoner kronor från Riksbankens jubileumsfond

Tre forskare från Linköpings universitet tilldelas anslag i Riksbankens årliga utlysning. Projekten handlar om algoritmer som fördelningsverktyg för migranter, klassikerskyddet i upphovsrättslagen och målstyrningen i skolan.

Tre miljoner kronor för projekt om klimatomställning

Mistra ger ytterligare 66 miljoner kronor till det stora forskningsprogram som arbetar för att sänka svenska koldioxidutsläpp. I satsningen ingår två LiU-projekt som tilldelas sammanlagt tre miljoner.

Renässansförfattaren Tullia d’Aragona i debatten om kvinnan

1547 publicerades Tullia d’Aragonas dialog om kärlek. I den ifrågasatte hon den dominerande kvinnosynen inom litteraturen och filosofin. Litteraturvetaren Johanna Vernqvist har studerat d’Aragonas dialog mot bakgrund av 1500-talets debatt om kvinnan.

Ny rapport: Förintelsens vittnesmål förbisedda av forskare

Forskare använder sällan överlevandes egna skildringar, berättelser och vittnesmål från Förintelsen i vetenskapliga undersökningar. Det visar en ny rapport framtagen av Forum för levande historia, skriven av forskare vid Linköpings universitet.

Drygt 12 miljoner från Horizon 2020

Två projekt vid Linköpings universitet har fått anslag från EU:s satsning Horizon 2020. Det ena handlar om utrustning för övervakning av luftföroreningar, medan det andra handlar om trådlös kommunikation utan avbrott.

Forskning om hållbar energianvändning får 8 miljoner

Två forskare vid Linköpings universitet har fått forskningsmedel från Energimyndigheten till forskning om energiomställning inom transport och industri.

Viktiga vägval i Linköping på 1980-talet visar ny bok

1980-talet är för många hockeyfrilla och axelvaddar, Madonna och Dallas. Men det är såklart mer än så. För Linköpings del innebar årtiondet teknik och nya idéer. Och för Linköpings universitet innebar det satsningar på medicin och filosofiska ämnen.

Ny affärsjuridisk utbildning startar hösten 2021

Det nya omarbetade affärsjuridiska kandidatprogrammet tar ett kliv utanför Europa. Utbildningen öppnar upp möjligheten att välja nya språk och den internationella inriktningen blir bredare. De första studenterna antas hösten 2021.

De granskar vårt samspel i detalj

Det är lätt att föreställa sig att kommunikation främst består av tal. Men en stor del sker genom gester, ansiktsuttryck och läten. Vid Linköpings universitet studeras hur vi använder mer än ord i samspel med både varandra och med robotar.

CKS-projekt undersöker effekterna av kommunal samverkan

Sveriges kommuner står inför stora utmaningar. Kommunal samverkan har lyfts som ett verktyg för att möta dessa utmaningar. Forskare från CKS har fått 2,9 miljoner kronor från Formas för att undersöka effekterna av mellankommunal samverkan.

I studenternas konstverk får vikingatid möta Norrköpings ljusfestival

Vid en utgrävning utanför Åby hittades en annorlunda vikingagrav. I den fann man en kvinna, begravd på en bädd av gula blommor, smyckad med glaspärlor. Konstverket Minnet ur en pärla tolkar fyndet och låter vikingatid möta Norrköping Light Festival.

Lokalt näringslivsarbete under pandemin

I debatten om samhällets och kommuners beredskap under den pågående coronapandemin har frågor som rör kommunernas förmåga att stötta det lokala näringslivet har fått stor uppmärksamhet. Hur fungerade det under pandemins inledande fas våren 2020?

Vilken roll har idrotten i arbetet för social hållbarhet?

Idrottsinsatser har blivit allt vanligare i socioekonomiskt utsatta områden. Den politiska förhoppningen är att de ska fungera brotts- och drogförebyggande. Men andra insatser krävs i ett långsiktigt arbete för social hållbarhet, visar forskning.

FN utser LiU-forskare att utvärdera de globala målen

Åsa Persson, forskare inom klimatpolitik, har valts ut till en oberoende expertgrupp som ska utvärdera arbetet med de globala målen. Bland annat ska gruppen undersöka vad det är världen behöver göra för att nå målen till år 2030.

Eva Hemmungs Wirtén får ett av Emerald Literati Awards

Professor Eva Hemmungs Wirténs artikel 'How patents became documents, or dreaming of technoscientific order, 1895-1937” är utsedd till en av de mest exceptionella artiklarna i förlaget Emeralds tidskrifter 2019.

Glömda minnen - en utställning om demens

I utställningen Glömda minnen lyfter professor Lars-Christer Hydén det poetiska i de berättelser han tagit del av i sin forskning om att leva med demens. Genom fotografier, bilder och texter lyfter han ett nytt perspektiv på demenssjukdomen.

Nära 19 miljoner kronor till LiU-forskare från Formas

Sex forskare från Linköpings universitet tilldelas medel från Formas forskarråd. Projektet handlar om allt från kommunsektorns utmaningar och nudging till galtars spermier.

Ny lärobok lär oss studera varandras beteenden i detalj

När vi kommunicerar med varandra tolkar vi inte bara vad som sägs utan en rad andra saker, som gester, minspel och blickar. Detta är i fokus för den första svenska läroboken inom forskningsområdet.

Forskning om AI i klimatets tjänst får sex miljoner kronor

Forskare vid LiU får nära sex miljoner kronor genom en gemensam satsning från Formas och Vinnova. Forskningsprojektet ska utveckla AI-baserade metoder för att bidra till varningssystem för extremt väder.

Forskningsmedel till projekt om etnonationalism

Varför är stödet för högerradikala partier större i vissa delar av Sverige än i andra? Det ska professor Anders Neergaard med kollegor studera i ett forskningsprojekt som får 5,9 miljoner från Vetenskapsrådet.

Svenskhet under lupp i ny bok

I Sverige måste man vara vit för att bli betraktad som svensk. Samtidigt förnekar de flesta svenskar att ras spelar roll i Sverige. Det menar författarna till en ny bok där uppkomsten och utvecklingen av den svenska vitheten står i centrum.

21 miljoner till forskning inom humaniora och samhällsvetenskap

Fyra forskare från LiU fick dela på drygt 21 miljoner kronor i Vetenskapsrådets utlysning inom humaniora och samhällsvetenskap. Tre tidskrifter med hemvist vid LiU mottog också tidskriftsbidrag på sammanlagt 2,2 miljoner kronor.

Smak av Norrköpings kulturliv i ny podd

Nyfiken på kultur med Norrköpingskoppling? I podden Norrköping lounge får lyssnaren möta spännande personligheter inom allt ifrån musik- och filmbranschen till spel- och idrottsvärlden. Bakom podden står LiU-studenter och Norrköpings kommun.

Unga med migrationsbakgrund vill studera vidare - men ojämlikhet försvårar

Unga med utrikesfödda föräldrar vill studera vidare på universitet och högskola. De har ofta stöd från sin sociala omgivning, men vägen till vidare studier kan försvåras av ojämlikheter i skolan. Det visar Olav Nygårds avhandling.

Studenter skapar utställning om covid-19 och migration

Hur påverkar coronapandemin frågor som rör integration och migration? Det har studenterna på masterprogrammet i etnicitet och migration undersökt. Resultatet visas i en tidning och en utställning.

Stor potential för proaktiva företag

Hälften av de undersökta företagen i en ny avhandling arbetar proaktivt med kundkännedom och innovationer. Men hälften gör det inte. Därmed är potentialen stor för företagen att utveckla verksamheten och, på sikt, nå bättre resultat.

Pandemin i fokus när forskningscentrum invigs

Den 1 oktober invigs centrum för medicinsk humaniora och bioetik. I fokus står ett samtal om den pågående pandemin och betydelsen av forskning inom medicinsk humaniora och bioetik, forskning som kan bidra till att utveckla hälso- och sjukvården.

Svårt att upptäcka ensamma barn på fritids

Barn som lider av ensamhet på fritids försöker ofta dölja det, för att de skäms. Två LiU-forskare som har forskat om utanförskap på fritidshem föreläser för personal om hur man kan upptäcka när barn inte får vara med att leka.

9,4 miljoner till forskning om samhällspolarisering

En tvärvetenskaplig forskargrupp, med deltagare från Linköpings universitet och Lunds universitet, får 9,4 miljoner kronor från Länsförsäkringar för att studera orsaker till polarisering mellan stad och land och dess konsekvenser.

Gerhard Andersson satsar på LiU

Professor Gerhard Andersson är psykolog och psykoterapeut samt en av världens mest citerade forskare. Numera är han också knuten till institutionen för biomedicinska och kliniska vetenskaper. Han lämnar därmed Karolinska institutet.

Ericka Johnson invald i KVA

Kungliga Vetenskapsakademien har valt in tre nya ledamöter och en av dem är Ericka Johnsson, professor i genus och samhälle vid Linköpings universitet. Hon har valts in i klassen för humaniora och för framstående förtjänst om vetenskap.

LiU-alumn debuterar som författare

Suad Ali, Årets alumn på Linköpings universitet 2016, debuterar som skönlitterär författare om en kvinnas flykt från Somalia till Sverige. – Jag vill ändra narrativet om att kvinnor på flykt alltid är hjälplösa offer, säger hon.

Stickade koftor från 1940-talet får nytt liv

I boken Östgötakoftor – stickat kulturarv från 1940-tal får gamla modeller och mönster för stickning nytt liv. Författarna vill bidra med kunskap om äldre tekniker, material och mönster och lyfta de kvinnliga formgivare som ligger bakom modellerna.

Gängvåld i fokus för ny rapport

Polisens arbete med gängskjutningar beskrivs i en ny rapport av forskaren Stefan Holgersson. I rapporten efterfrågas bättre användning av polisens resurser, mer analys och ett mer problemorienterat arbetssätt.

UR:s program om litteraturhistoria har förändrats över tid

Utbildningsradions sätt att presentera litteraturhistoria har förändrats; från 1960-talets textfokus till att på 2010-talet ställa frågan vad litteraturhistorien kan säga oss i dagens samhälle. Det visar Stina-Karin Skillermarks avhandling.

Ordningen i syskonskaran påverkar om du röstar

Är du yngst eller äldst i syskonskaran? Visste du att det kan påverka ditt röstbeteende? En ny undersökning visar att äldre syskon röstar i större utsträckning än yngre.

Tre miljoner till forskning om musikens betydelse för studenters utveckling

Att musicera tillsammans hjälper oss att utveckla viktiga färdigheter. Hur musiken främjar studenters kreativitet och förmåga att samarbeta och kommunicera ska studeras i ett internationellt forskningsprojekt som fått medel från Erasmus.

Elva miljoner kronor till LiU från EU-satsningen Horizon 2020

Hållbara städer samt hur industrier kan dra nytta av varandra genom cirkulär ekonomi, det är innehållet i de projekt som fått medel genom Horizon 2020.

Förstå fysik med fenomenologi

Hur kan den filosofiska skolan fenomenologi hjälpa oss att förstå fysik och, framför allt, några av kvantmekanikens gåtor? I en ny bok ger forskare perspektiv på hur teoretisk fysik kan förstås och diskuteras.

Arbetsgivare ratar transpersoner

Arbetsgivare väljer oftare bort jobbansökningar från transpersoner och värst är det inom mansdominerade yrken. Transpersoner verkar dessutom diskrimineras utifrån två olika diskrimineringsgrunder. Det visar en studie från LiU.

Forskare undersöker förhållandet mellan genetik och ras

Kunskap om det biologiska arvet används inte bara inom medicin utan också inom exempelvis släktforskning och migrationspolitik. Vad har det för betydelse för förhållandet mellan den genetiska kunskapen och begreppen ras, etnicitet och rasism?

Kvinnan i den gula graven - en utställning av LiU-studenter

Vid en utgrävning i Bådstorp hittade arkeologer ett hundratal gravar från vikingatiden. En av gravarna var större och annorlunda från de andra - kvinnan i den hade begravts på en bädd av gula blommor. Utställningen pågår 11 juli till 11 augusti.

Sociala nätverk har stor betydelse för att vända en svår livssituation

Sociala nätverk är betydande för att en ung person ska kunna ta sig ur en svår livssituation, visar forskning. Hur det sociala nätverket svarar på den unga personens berättelse och erfarenheter kan vara avgörande för hur livssituationen formas.

Krympande kommuner - större är inte alltid bättre

Krympande kommuner har svårt att släppa att de vill bli större, trots att det är omöjligt att påverka utflyttningen. Anledningen är att det finns stora fördelar med tillväxt - framförallt i glesa geografier.

Kan vi lita på vår fjärrvärme?

Vad händer när kommunens ekonomi krisar, kraven ökar och kommersiella ägare får inflytande över våra gemensamma resurser? Frågan om fjärrvärme är både ekonomisk, politisk och spännande tycker Dick Magnusson, forskare vid Linköpings universitet.

Black lives matter - en global rättighetsrörelse

Black lives matter är en internationell rörelse för mänskliga rättigheter som har funnits sedan 2013. Under våren 2020 har rörelsen spridits över USA:s stater och sedan över hela världen. LiU-doktoranden Mavis Hooi svarar på fyra frågor om rörelsen.

Samhället klarar sig inte utan de frivilliga

Frivilliginsatser av civila personer görs idag vid alltifrån storskaliga händelser som skogsbränder och Covid-19 till mindre bränder, trafikolyckor, hjärtstopp och drunkning. Uppgifterna kan vara alltifrån att hjälpa till med transporter till HLR.

Vad ska jag ta med till äldreboendet?

Vad kommer jag ha nytta av? Och vad är det som för att min livskvalitet säkras? Vad ska jag tänka på som anhörig eller medarbetare på ett äldreboende?

Sänka rösträttsåldern och lyssna på barn och unga i politiken?

Barn och unga påverkas i allra högsta grad av politiken och bör därför också ha något att säga till om den, säger Jonathan Josefsson, forskare vid Linköpings universitet.

Projekt om social exkludering av äldre får forskningsmedel

Hur påverkas friska äldre personer av brist på sociala kontakter och relationer? Det ska äldreforskaren George Pavlidis studera i ett treårigt projekt som fått anslag från forskningsrådet Forte.

Religionens roll i amerikanska presidentval

Snart är det dags för en nyvald amerikansk president att lägga handen på Bibeln och svära presidenteden. I sin nya bok visar Kjell O Lejon vilken roll religionen spelar i den amerikanska politiken och hur den är vägen till att förstå USA.

I stället för Almedalen

Almedalsveckan är inställd, men LiU bidrar även i år med aktuell samhällsforskning under vecka 27. På ett sätt som alla kan ta del av – digitalt och i sina hörlurar. Den 29 juni-3 juli läggs varje dag ett nytt avsnitt ut av podcasten Fakultet.

Corona-krisen påverkar den kommunala demokratin

Kommuner och regioner har fått ändrade förutsättningar för beslutsfattande, en del möten har ställts in och viktiga beslutspunkter har skjutits på framtiden. Statsvetaren Johan Wänström ser hur demokratin påverkas, på gott och ont.

Moa Martinson och Tage Danielsson blir professurer vid Linköpings universitet

Folkbildare med samhällsengagemang, samhällskritiska, analyserande och reflekterande. Det beskriver Moa Martinson och Tage Danielsson. I deras namn inrättas nu två gästprofessurer vid Institutionen för kultur och samhälle.

Ledsen och orolig? Ny behandling ska lindra psykisk ohälsa i coronatider

Covid-19 har på många sätt förändrat tillvaron för oss. Forskare vid Linköpings universitet har tagit fram en behandling speciellt utformad för individer som gått igenom en samhällskris.

Barn är inte målet med assisterad befruktning

En studie visar hur personal på fertilitetskliniker ser på de bedömningar som sökande genomgår för att få rätt till assisterad befruktning. Resultatet visar att bedömningarna bygger på barnets framtida välfärd samt hur skattepengar bör användas.

Rollspel om FN engagerar statsvetarstudenter

"En annorlunda form av lärande". "Engagerande och jätteroligt". Det är några av omdömena från statsvetarstudenter som nyligen deltog i ett FN-rollspel arrangerat på LiU.

Migration som en del av kulturarvet

Sverige har gått från att vara ett land man utvandrar från till att vara ett land man invandrar till. Forskare har undersökt hur berättelser om migration, mångkultur och de invandrades erfarenheter blivit en del av det nationella kulturarvet.

Projekt om kultur och media på äldreboende får forskningsmedel

Hur kan kultur och media bli en del av vardagen på äldreboendet? Den frågan ska forskare lyfta i ett projekt som fått forskningsmedel från Norrköpingsfonden. En vision för projektet är att att testa ett verktyg som gör medialt innehåll tillgängligt.

Fem LiU-projekt får 5,5 miljoner från Norrköpingsfonden

Från artificiell intelligens i matematikundervisningen till skolbesök på Visualiseringscenter och medieanvändning på ett äldreboende. Fem LiU-projekt som ska stärka Norrköpings utveckling får medel från Norrköpings fond för forskning och utveckling.

Samma forskningsdata tolkades helt olika

Olika forskarlag världen över, varav ett från LiU, har analyserat samma material i syfte att jämföra sina resultat. Jämförelsen visade att de olika forskarlagens resultat märkbart skilde sig åt.

High five! Det går att skapa närhet online

Trots fysiskt avstånd kan närhet skapas mellan familjemedlemmar på olika platser, det visar en studie från LiU som undersökt videosamtal. Närheten i samtalen byggs med hjälp av kroppen och sinnena, som genom en digital high five.

23,4 miljoner till forskning inom miljöteknik

Cirkulära affärsmodeller, förpackningar, transporter och plast är några exempel på vad forskningsprojekt som blivit beviljade bidrag från Familjen Kamprads stiftelse handlar om. Sex forskningsprojekt vid LiU får anslag på totalt 23,4 miljoner.

Corona sätter fokus på jämlik hälsa

Vissa migrantgrupper har drabbats hårt av coronaviruset och samhällsdebatten har kommit att kretsa kring frågan varför. För etnicitetsforskaren Anna Bredström blir det en fråga om jämlik hälsa.

"Idag accepterar vi inte sjukdom och död"

Genom tiderna har människan på olika sätt kämpat mot återkommande epidemier. Covid-19 visar hur sårbara vi fortfarande är. Historikern Hans Nilsson berättar om samhällets utveckling vad gäller att ta sig an hot mot hälsan.

Sociala konsekvenser när äldre isoleras

Social och fysisk distansering hos äldre får konsekvenser på både individ- och samhällsnivå, menar forskare vid Linköpings universitet. Från ensamhet till åldersdiskriminering, ett påverkat arbetsliv och mindre inflytande i politiska beslut.

Klimatförändringar kräver mer samordning inom biståndet

Forskare har undersökt hur biståndsorganisationer arbetar med klimatrelaterade säkerhetsrisker. Resultatet visar att Sveriges biståndsmyndighet på många sätt arbetar bra med frågan, men på vissa håll krävs samordning och stärkt kompetens.

LiU-forskare får Bernadottestipendium

Johanna Vernqvist, forskare vid Institutionen för kultur och samhälle, får Kungliga Vitterhetsakademiens Bernadottestipendium.

Hur påverkar pandemin klimatarbetet?

Intresset var enormt för det seminarium om covid-19 och klimatförändringar som forskningsprogrammet Mistra Geopolitics anordnade. Närmre tusen personer ville veta mer om hur pandemin påverkar klimatarbetet.

LiU gör plats för fler studenter

I ett allvarligt läge med pågående pandemi och rekordstora varsel är LiU redo att ordna flera hundra nya utbildningsplatser. Det handlar nu om att öka antagningen till befintliga utbildningar men det kan också bli nya satsningar i framtiden.

Så kan doktorerna lättare få arbete

Nyblivna doktorer har ofta svårt att få arbete som motsvarar deras kvalifikationer, både inom akademin och näringslivet. För att öka anställningsbarheten måste både doktorerna själva, arbetsgivarna och universiteten vara beredda att agera.

Hur ska vi bygga förtroende för robotarna?

I framtiden kan AI komma att användas som hjälp för att vårda människor, och då är det robotar som ska göra jobbet. Två forskare vid LiU ska leda ett nytt projekt om etik, förtroende och tillit i förhållandet mellan människa och robot.

LiU-studenter bäst i Sverige på företagsvärdering

Professionella aktieanalytiker sätter ”behåll” eller ”köp”, men studenterna från LiU rekommenderar ”sälj” för bygghissföretaget Alimak. Med den analysen har de precis vunnit SM i företagsvärdering för ekonomistudenter.

Flera olika faktorer påverkar företags revisionskostnader

Kostnaderna för revision varierar stort mellan olika företag, både beroende på ägarform och bolagets resultat. Vid framtagandet av årsredovisningar kan enskilda personer sätta stor prägel på arbetet med redovisningen och dess innehåll.

Viktiga skillnader i industrins energiarbete

När företag energieffektiviserar kan stora positiva mervärden uppstå, ibland väl så viktiga som energibesparingen i sig. Samtidigt finns viktiga skillnader i företagens arbete för att minska energianvändningen. Det visar ny forskning.

Hållbara marknader måste skapas och försvaras

Att bygga upp marknader för hållbara produkter ställer speciella krav, den hållbara marknaden behöver ständigt skapas och återskapas. Det visar tre LiU-forskare inom företagsekonomi och innovation som studerat exemplet biogas.

Klimatmecka under en vecka för LiU-forskare

FN:s klimatkonferens är igång och har samlat världens länder. Bland nästan 30 000 delegater finns också två forskare från Linköpings universitet.

Kastrering av män byggde på kunskap om kvinnans kropp

För män med prostataproblem var kastrering länge en behandlingsmetod. Men besluten om kastrering i början av 1900 grundade sig i att man trodde att mannens prostata motsvarade kvinnans livmoder.

Mycket gott görs för miljön runt om i världen

Forskare har undersökt hur vanligt folk i Kina, Sverige, USA, Fiji och Kap Verde ser på miljöproblem och om de har några i sin vardag. Intervjuerna gav forskarna hopp – och en del kluriga lösningar.

Hjärtsjuka med depression mådde bättre med terapi via nätet

Forskare har utvecklat en behandling mot depression som riktar sig till hjärtsjuka. Resultaten visar att hjärtsjuka som genomgick internetterapi för sin depression blev mindre nedstämda och fick bättre livskvalitet.

Klimatanpassning av bostadsområden får 11 miljoner

Forskare vid LiU ska undersöka hur fastigheter i Linköping och Norrköping kan rustas för extrema väderhändelser, som skyfall och värmeböljor. Projektet tilldelas 11 miljoner kronor från Länsförsäkringars forskningsfond.

Livet som inspiration för forskningen

Ena dagen sovjetmedborgare, andra dagen ryss. Det var vad som hände Madina Tlostanova när Sovjetunionen föll. Erfarenheten kom att inspirera hennes yrke.

Forskare får bidrag inom humaniora och samhällsvetenskap

Carin Franzén, Maria Brandén och Jonathan Josefsson tilldelas bidrag från riksbankens jubileumsfond. Jonathan Josefsson som ska undersöka ungas närvaro inom globala institutioner, som exempelvis FN.

Forskning om försvunna kan rädda liv

Eftersökning av försvunna personer tar mycket tid och resurser i anspråk för polisen. En ny rapport presenterar vilken forskning som kan hjälpa polisen framåt och hur arbetet kan effektiviseras.

Lagändring lockade utländska entreprenörer till Sverige

Förändringar i den svenska invandringspolitiken ledde till att fler utländska entreprenörer sökte sig till Sverige efter 2008. Inkomstskillnaderna mellan svenska och utländska företagare i landet minskade också. Det visar en ny avhandling.

"Tokarczuk är ett intressant val. Handke känns dammigare."

LiU-professor Jesper Olsson kommenterar de båda nobelpristagarna i litteratur.

Konstnärlig forskning får närmare fyra miljoner kronor

Bidrag för konstnärlig forskning hör inte till vanligheterna för LiU. Men nu får forskaren och konstnären Mirko Nikolić närmare fyra miljoner kronor från Vetenskapsrådet.

Elektroniska marknadsplatser för både köpare och säljare

Företagsinriktade elektroniska marknadsplatser är primärt utformade för köpande organisationer, medan leverantörernas behov prioriteras ned. En rad enkla åtgärder kan dock förbättra och öka tillgängligheten för säljarna.

Folkkär talman är Årets alumn

Han befinner sig mitt i de politiska händelsernas centrum, talmannen Andreas Norlén. Förra hösten präglades av den kaotiska regeringsbildningen och till slut löste han det svåra uppdraget. Den här hösten är han Årets alumn vid Linköpings universitet.

SWEPSA 2019 ger näring åt statsvetenskaplig forskning

Konferensen samlar 130 statsvetare från svenska lärosäten i Norrköping den 2-4 oktober. SWEPSA 2019 visar framför allt bredden inom den statsvetenskapliga forskningen, men bjuder även in deltagare från andra ämnen.

Stater ser möjligheter i klimatåtgärder

Länderna som skrev på Parisavtalet ska nu gå till handling. Men för att nå målen krävs att man är överens om vad som ska lösas, menar LiU-forskare. De har undersökt hur stater beskriver klimatförändringar och deras åtgärder - som hot eller möjlighet?

Fler operationer bokas in om läkaren är utvilad

Forskare har undersökt hur ortopedläkare tar beslut om operation. Resultaten visar att patienter som träffar en kirurg i slutet av dennes arbetspass bokas in för färre operationer.

Maskininlärning ska öka kunskapen om den sociala ojämlikheten

Forskare vid Institutet för analytisk sociologi, IAS, får 13 miljoner kronor för att med maskininlärning fördjupa kunskapen om ojämlikheten i samhället. ”De svenska befolkningsregistren är en guldgruva”, säger projektledaren Maria Brandén.

Cosplay, dataspel och fanfiction

Hur ser barns och ungas kulturliv ut när barn och unga själva får bestämma? Det är en av utgångspunkterna för en antologi som Anna Sparrman är redaktör för.

Styrningsideal skapar konflikter i mindre kommuner

Ledande politiker och tjänstepersoner inom samma kommun kan ha olika syn på hur den kommunala politiska styrningen i kommunen borde organiseras, något som kan skapa spänningar och konflikter inom organisationen.

Linköping och Norrköping – lika men ändå olika

Som Linköpingsbo lever du längre än om du bor i Norrköping och tyvärr minskar inte skillnaderna. Utbildningen hos befolkningen spelar stor roll, ju högre utbildning desto mer hälsosamma beteenden. Men det är möjligt att påverka utvecklingen!

Motiverat tänkande farligt för demokratin

Fake news finns på grund av vårt motiverade tänkande. Gustav Tinghög är en av de LiU-forskare som studerar detta och andra förklaringar till varför vi inte alltid fattar rationella beslut.

Oklara regler medför missvisande redovisningar

De internationella redovisningsreglerna IAS 10 är otydliga och medför i värsta fall att företagens årsredovisningar ger en missvisande bild. För att öka tydligheten borde regelverket göras om i grunden. Det menar LiU-professorn Jan Kellgren.

Brända bilar - vems är ansvaret?

”Man tror att ortens kids vill bränna bilar. De sociala samhällsproblemen är inte längre den aktuella frågan” säger Magnus Dahlstedt, professor i socialt arbete, som ser på utvecklingen med oro.

Världen förbereder sig för livmodertransplantationer i vården

Än så länge utförs livmodertransplantationer enbart på försökspersoner, men snart kan det vara möjligt att genomgå en transplantation i den allmänna vården. Lisa Guntram, Linköpings universitet, forskar kring de frågor som uppkommer i och med detta.

Rörlighet och social kompetens avgörande för konsulter

Det räcker inte med stort tekniskt kunnande för att teknikkonsulter ska bli framgångsrika. Social kompetens och rörlighet mellan olika arbetsplatser är också viktigt. Det visar en ny avhandling vid Linköpings universitet.

Sociala företag bättre än traditionellt bistånd

Sociala företag kan spela en viktig roll för att minska fattigdomen och utveckla länder i tredje världen. Ja, i själva verket når företagen ofta bättre resultat än det traditionella biståndet. Samtidigt är utmaningarna stora.

Forskning om Nobelpris får 3,6 miljoner

Jacob Habinek och Lars Witell tilldelas medel från Riksbankens Jubileumsfond. Jacob Habinek ska undersöka excellens, bland annat kopplat till Nobelpriset och Lars Witell ska studera lögner och dess påverkan på konsumenter.

Pengarna är fortfarande männens värld

Ekonomi är fortfarande till stora delar männens värld. De vet mer om grundläggande ekonomiska begrepp och har också bättre självförtroende än kvinnorna. Skillnaderna kan få stor betydelse under livet.

VA-tillgångar beskrivs sällan

Trots att exploateringar och investeringar är centrala i växande kommuner, beskrivs anläggningstillgångarna sällan i kommunala budgetar och årsredovisningar.

Kartläggning av lokal näringslivsutveckling

Vilken kapacitet har kommuner i gles- och landsbygdskommuner att arbeta med näringslivsfrågor?

Hallå där, Susanne Wallman Lundåsen

Du är ny universitetslektor vid Centrum för kommunstrategiska studier, vad forskar du om?

Hallå där, Richard Öhrvall

Du är ny postdoktor vid Centrum för kommunstrategiska studier, vad forskar du om?

LiU-student har huvudroll i Netflixserie

Hanna Ardéhn är inne på fjärde året på psykologprogrammet vid Linköpings universitet. Samtidigt är hon aktuell som huvudrollsinnehavare i Sveriges första Netflixproduktion ”Störst av allt”.

Maria Boyce är bästa läraren - för femte gången

Förutsättningarna är inte de bästa när Maria Boyce kliver in i föreläsningssalen. Ändå har hon utsetts till bästa lärare på de affärsjuridiska programmen – för femte gången. ”Jag älskar min roll som lärare”, säger hon.

Få barn som for illa i fosterhem fick upprättelse

Många av de barn som placerades i fosterhem och på institution under 1920-talet fram till 1980 vanvårdades svårt. Av de som sökte upprättelse av staten som vuxna, var det bara ett fåtal som fick det.

LiU startar ny internationell civilekonomutbildning

Medan andra lärosäten lägger ned sina internationella civilekonomutbildningar gör LiU tvärt om. Sedan flera år finns inriktningar mot moderna språk och i höst startar en ny inriktning mot engelska. ”Det bästa av två världar”, säger den ansvarige.

Lyckad start för Språk, litteratur och medier

Om man gillar att läsa och skriva är detta ett drömprogram, säger Rebecca Wikström, student på det nya programmet Språk, litteratur och medier, Linköpings universitet. Snart har första läsåret gått och både studenter och lärare är nöjda med starten.

Delningsekonomin behöver både hjärta och plånbok

Det behövs både hjärta och plånbok för att få kollaborativ konsumtion – eller ägodelning – att fungera. Vissa verksamheter är mer ideella, andra mer affärsmässiga, men båda sidorna är lika viktiga. Det visar en ny avhandling vid LiU.

Fem projekt får pengar till forskningssamverkan

Forskningsrådet vid IEI beviljar 1,5 miljoner kronor till fem nya forskningssamarbeten som ska leda till excellent forskning med internationell lyskraft.

Ekonomstudenter vinner SM i företagsvärdering

Här har ni dem – Sveriges vassaste studenter på att värdera företag. Nyligen vann gänget SM i hård konkurrens med ekonomstudenter från andra universitet. Nu väntar Zürich och Europafinal i april.

Logistiken prioriteras ned vid utlandsetableringar

Väl fungerande logistik spelar en avgörande roll när svenska företag etablerar sig utomlands. Trots detta prioriterar företagsledningen oftast helt andra områden. Det visar ny forskning vid Linköpings universitet.

Vad är orsak och verkan när ekosystemen förändras?

Vilka är orsakssambanden när ett stort ekosystem förändras? Kan nya metoder ge en sannare bild av samspelet mellan samhälle och natur? Det ska ett stort tvärvetenskapligt forskningsprogram med LiU-deltagande försöka ta reda på.

5,5 miljoner till LiU-forskning

Fyra projekt med kommunstrategisk relevans beviljades medel från utlysningen av CKS forskningsmedel 2018. Det betyder stöd till ny forskning vid IEI, ISV och IBL.

Skola och migration förenar högern och vänstern

Höger och vänster i svensk politik är inte de motpoler som man oftast tror. På flera politikområden har S och M konvergerat och blivit allt mer lika varandra. Det är slutsatserna i en ny doktorsavhandling i statsvetenskap vid Linköpings universitet.

Mycket LiU på Kunskapskanalen

Under tre dagar i slutet av februari sänds inte mindre än tio forskarföreläsningar på Kunskapskanalen. Blodflödesbaserad metod för 3D-mätning av hjärtflöden inleder serien fredagen den 22 februari.

"Kommunerna kommer inte klara välfärden"

– ”Kris” är alltid ett starkt ord. Men faktum är att kommunsektorn står inför två rätt akuta kriser framöver, säger Gissur Ó Erlingsson, en av tre forskare bakom SNS Konjunkturrådsrapport 2019.

Vi tolkar fakta dåligt när det handlar om invandring

Vår förmåga att analysera fakta grumlas av våra politiska åsikter. Det visar en studie om invandring och kriminalitet.

Klyftan mellan stad och land beror på befolkningens sammansättning

Städernas tillväxt ökar när fler flyttar in. Men vad är orsaken till tillväxten? Det beror på vilka det är som flyttar till städerna, visar LiU-forskare. De som lämnar mindre orter har i genomsnitt högre utbildning och kognitiv förmåga.

Stora skillnader mellan policy och praktik i det lokala utvecklingsarbetet

En kommun ska vara attraktiv för boende, företag och turister. Men det lokala utvecklingsarbetet är svårt och mindre kommuner saknar ofta kapacitet att hantera det nya politikområdet, visar Albin Olaussons och Josefina Syssners forskning.

Varför accepterar vi att bli styrda åt ett visst håll?

Rökrutor och sopsortering. Det är exempel på när man påverkar människors beteende i en viss riktning, så kallad nudging. En avhandling visar vad det är som gör att vi accepterar att bli styrda åt ett visst håll genom en nudge, eller inte.

Gruvligt motstånd

Forskare från Linköpings universitet har analyserat den svenska gruvpolitikens omvandling och de – många – konflikter som politiken gett upphov till. Gruvdriften är, menar författarna, den stora lokala miljöstridsfrågan av idag och ställer krav på statligt ansvarstagande.

LiU-forskare belönas med Wallanderstipendiet

Kinga Barrafrem vid avdelningen för Nationalekonomi och Jedi Lab får det prestigefyllda Wallanderstipendiet på 1,725 miljoner kronor. Hon tilldelas priset både för sin doktorsavhandling och planerade framtida forskning.

Hon får 1,7 miljoner kronor för sin avhandling

Kinga Barrafrems avhandling inom beteendeekonomi anses så framstående att den tilldelas Wallanderstipendiet. Avhandlingen behandlar hur ekonomiska och sociala faktorer påverkar beslutsfattande i risksituationer.

Så ska staden bli mindre sårbar vid klimatförändringar

Årets varma sommar ger oss en föraning om hur det kan bli när klimatet förändras. I ett forskningsprojekt har några engagerade klimatforskare samarbetat med ett lika engagerat Norrköpings kommun kring klimatanpassning. Det har lett till goda idéer.

LiU-forskare är mest citerade i världen

Fyra forskare från LiU finns med på årets lista över de högst citerade – och därmed mest inflytelserika – forskarna i världen.

Efter valet: konsten att försöka förklara

Många statsvetare har hörts i media under hösten för att försöka förklara den komplicerade regeringsbildningen. CKS-forskaren Johan Wänström forskar om blocköverskridande styren och har haft en intensiv mediahöst.

44 miljoner till forskning om ungas psykiska hälsa

Vetenskapsrådet ger nästan 22 miljoner kronor var till två nya forskningsmiljöer som ska forska om olika aspekter av barns och ungdomars psykiska hälsa. Projekten har fokus på självskadebeteende respektive nyanlända barn och ungdomar.

Departementsuppdrag som ger mersmak

Statens styrning av kommunerna stod i centrum för det kunskapsinternat som avslutade CKS uppdrag för Finansdepartementet. Nu hoppas båda parter på en fortsättning.

Äldre har små möjligheter till fysisk aktivitet på boenden

Äldre personer har små möjligheter till motion och att själva bestämma vilken fysisk aktivitet de vill utöva om de bor i särskilt boende. Anledningen är oftast tidsbrist och att personalen prioriterar rutinuppgifter. Det visar en avhandling från Linköpings universitet.

Drygt 46 miljoner kronor till forskning vid LiU

Det blev resultatet när forskarrådet Formas offentliggjorde vilka som beviljats medel i årets utlysning. Mest pengar fick LiU för forskning inom klimatområdet.

35 miljoner till forskning vid filosofiska fakulteten

Fyra LiU-forskare får sammanlagt 18 miljoner kronor i projektbidrag från Vetenskapsrådets utlysning inom Humaniora och samhällsvetenskap. Drygt 17 miljoner beviljades också som bidrag till en forskningsmiljö inom migration och integration.

Kompetensförsörjningen kommunernas största utmaning

CKS kommundag 2018 blev en mötesplats för att diskutera hur kommunerna kan lösa det omöjliga (?) uppdraget att förse verksamheterna med rätt kompetens. Deltog gjorde bland andra Sverker Lindblad från Kommunutredningen (i bildens förgrund).

Större valdeltagande ökar jämlikheten

Tingsten hade rätt! I sin doktorsavhandling visar Richard Öhrvall att tesen om att större valdeltagande ökar jämlikheten verkligen stämmer. 80 år efter att teorin först lanserades.

Donald Trump gästspelar på fullspikad popvecka

Det blir fullt hus på Populärvetenskapliga veckan den 23-25 oktober. För nyfikna blir det ingen lätt sak att välja mellan Trump, internetdroger, saboterade grupparbeten eller gym för celler. LiU-forskarna ställer upp med 47 olika seminarier.

Första granskningen av nya EU-regler

Det tog EU mer 15 år att ta fram nya regler om hårdare kapitalkrav för försäkringsbolagen. Men trots den långa processen och det omfattande arbetet krockar många regler med den nuvarande bolagsrätten.

10,3 miljoner kronor till forskning om hållbart samhällsbyggande

Två forskningsprojekt tilldelas medel från Formas. Mest pengar får ett projekt där forskare ska hjälpa förskolor att arbeta med globala och nationella hållbarhetsmål. Dessutom får en LiU-forskare bidrag för en klimatanpassningskonferens.

Transplantation av livmoder är etiskt lika problematiskt som altruistiskt surrogatmödraskap

Forskare vid bland annat Linköpings universitet har undersökt etiska aspekter av livmodertransplantation. Resultatet visar att livmodertransplantation med levande donatorer etiskt är lika problematiskt som altruistiskt surrogatmödraskap.

Värde och pris inte alltid samma sak

Både säljare och köpare skulle gynnas om priset baserades på varans eller tjänstens värde. Men den mänskliga faktorn gör att priset oftare sätts utifrån kostnader och konkurrens.

Krympande kommuner behöver en plan B

I boken ”Mindre många” skriver Josefina Syssner om vad som händer med platser som bebos av allt färre människor och hur kommunen och samhället påverkas. Hon visar också på strategier för att hantera ett minskande befolkningsunderlag.

Att fritt kunna röra sig över gränser – inte alla förunnat

Migration har seglat upp som en av vår tids avgörande frågor. Men många människor fastnar vid gränserna eller hindras på andra sätt att ta sig vidare. Denna immobilitet stod i fokus när 300 forskare träffades under en tre dagar lång konferens.

Lingvisten som vill veta vad katten säger

Robert Eklund har gått från att få datorer att härma mänskligt tal till att undersöka katters kommunikation. Som en röd tråd genom hans forskarbana går intresset för ljud av olika slag.

Forskning ska göra underhållet av infrastrukturen smartare

Kommunerna står inför stora investeringar i VA-nät och gator. För att hitta metoder för att planera, finansiera och organisera underhållet startar nu ett nationellt forskningsprogram där LiU genom CKS är en av aktörerna.

Skulle språket behövas om vi inte hade någon att tala med?

Rätt grammatik är viktigt, men inte så viktigt som att göra sig förstådd. Förstådda gör vi oss dessutom i mycket högre grad än vi tror med hjälp av kroppen, menar språkprofessorn Leelo Keevallik.

Lean kan minska matsvinnet

Kan lean vara ett sätt att minska matsvinnet i skolorna? Ja, enligt en ny uppsats vid LiU finns det flera kraftfulla verktyg för att reducera mängden slängd mat. ”Mycket intressant”, tycker Linköpings kommun.

5,8 miljoner från Norrköpingsfonden

Mest pengar satsar fonden på skolan - Lina Lago får två miljoner för ett projekt som ska handlar om samverkans roll i skolan för att nå högre måluppfyllelse.

Klara besked från politikerna – eller inte?

Filosofiprofessorn Fredrik Stjernberg har tagit fram en modell för att kunna undersöka hur väl politiker besvarar frågor. Modellen används av en dagstidning för att granska om politikerna håller sig till ämnet.

"Ingen idé att kommunicera om klimatet om människor inte lyssnar"

I stället för att studera vad som är trovärdig information om klimatförändringar, undersökte Therese Asplund vad människor uppfattar som trovärdig information. Resultatet har publicerats i The International Journal of Climate Change.

"Vi är ett bra lag"

Den nya CKS-styrelsen är på plats och har inlett sitt arbete. - Vi har många spännande arbetsuppgifter framför oss, säger Anders Hedeborg, ordförande.

Människor i segregerade områden deltar mindre i det politiska livet

Demografisk, socioekonomisk och etnisk segregation utgör hinder för den demokratiska delaktigheten i ett samhälle och det tycks finnas ett samband mellan framförallt de socioekonomiska och etniska aspekterna.

Forskning om geopolitik efterfrågas

Den tunga internationella organisationen OECD visar intresse för svensk geopolitisk forskning. ”Väldigt roligt att vår forskning efterfrågas internationellt”, säger Björn-Ola Linnér som leder forskningsprogrammet Mistra Geopolitics.

Ledarskapsutbildning med plats för det personliga

Ledarskap i kommuner gör chefer i kommunerna att bli goda samhällsutvecklare men också ledare med bättre kännedom om sig själva.

Kunskapen behövs i expanderande besöksnäring

Turismnäringen växer i Sverige och därmed ställs också nya krav på styrning och kunskapsutveckling, inte minst mellan de offentliga organisationerna och de privata aktörerna.

Skillnader i hjärthälsa mellan Linköping och Norrköping består

Dödligheten i hjärt-kärlsjukdomar har gått ner i både Linköping och Norrköping de senaste tio åren. Men skillnaderna i dödlighet i hjärt-kärlsjukdomar har ökat, med lägre överlevnad i Norrköping. Skillnaden är störst för kvinnorna.

Sponsring i kommunala bolag kräver eftertanke och reglering

Hur mycket sponsring görs i kommunala bolag? Och hur ser lokala regler och policyer ut för sponsringen? Det har forskare vid Centrum för kommunstrategiska studier (CKS) undersökt och presenterar resultaten i en rapport.

Ideella krafter centrala i integrationsarbetet

Civilsamhället är en viktig men outnyttjad resurs, som kan skapa engagemang och tillit. Detta menar Roberto Scaramuzzino, doktor i socialt arbete vid Lunds universitet, som talade vid vårens första CKS-seminarium.

Historieläraren som startade en historiepodd

Daniel Hermansson, historielärare och LiU-alumn, fick inte tillräckligt utlopp för sitt historieintresse och startade en podd. Den är nu en av de största i Sverige.

Ny utbildning satsar på mediekompetenta humanister

I höst startar ett nytt humanistiskt utbildningsprogram som kombinerar språk, litteratur och medier.

En utmaning att bedöma jordbrukets sårbarhet

Det finns stora kunskapsluckor om hur sårbart jordbruket är inför framtida klimatförändringar. Det visar en avhandling från LiU. Avhandlingen visar också att dagens metoder för att bedöma klimatsårbarhet har brister och behöver utvecklas.

Att vara arbetsplatsens homo – ett slitsamt extrajobb

När htbq-ungdomar väljer yrke eller studieinriktning utgår de inte bara från om de kommer att trivas. Om de tror sig bli accepterade inom det framtida yrket är också en faktor. Det visar Sara Ahlstedt i en rapport.

"Hans böcker är kusligt aktuella"

En samtalsbok om vår tids mest aktuella samhällsfrågor. Det blev resultatet av många ingående möten mellan LiU-professorn Stefan Jonsson och författaren Sven Lindqvist. Samtalen har utgått från Lindqvists 33 böcker.

Samhällsplanerarnas första posters

Hösten 2017 startade Samhällsplanerarprogrammet vid LiU för första gången. Efter drygt en termin var det dags. Samhällsplanerarnas första posterutställning på LiU har ägt rum.

Doktorander inom offentlig förvaltning möttes på LiU

Nätverket i Offentlig Organisation och Styrning (NOOS) höll sitt årliga seminarium vid Linköpings universitet. Talade gjorde bland andra Elin Wihlborg och LiU-doktoranden i statsvetenskap Ida Åberg.

Kustplanering, koalitioner och politikerrollen - nya forskningsanslag till CKS

2017 avslutades med flera nya forskningsanslag och 2018 rivstartar med nya forskningsprojekt.

Nyanlända akademiker fick jobb genom lyckad etableringsinsats

Arbetsgivarens roll är central för kvalificerade arbetsplatsförlagda etableringsinsatser, vilket är en bra väg till arbetsmarknaden för nyanlända personer med högre utbildning. Det visar en CKS-studie av ett projekt på Arbetsförmedlingen.

Forskning i Amazonas avslöjar stora metanutsläpp via träd

Metanutsläppen via träd som växer i Amazonas är lika stora som utsläppen från världens alla hav eller den arktiska tundran, enligt en ny studie av forskare från bland annat Linköpings universitet. Fynden presenteras i den ansedda tidskriften Nature.

Ett gemensamt rum för litteraturen

”Vi forskare ska inte skriva i våra rum och författarna och kritikerna i sina. Och läsaren ska inte lämnas ensam med texten”, säger Carin Franzén. LiU:s litteraturforskare möter läsare under TellUs bokmässa 2 december.

Bara ett piller, eller?

Innan vi sväljer vårt piller ser vi sällan mer än en rund liten ärta. Men läkemedel påverkar oss på många sätt – inte bara fysiologiskt. Bakom tabletter och vaccin finns olika förväntningar och inte minst marknadsföring.

26,5 miljoner till humaniora och samhällsvetenskap

Sju forskare vid LiU får sammantaget 26,5 miljoner i projektbidrag från Vetenskapsrådets utlysning inom humaniora och samhällsvetenskap.

Årets kommunuppsats handlar om samverkan i gymnasieskolan

Vi gratulerar  Ann Jansson, masterstudent i statsvetenskap, som vunnit CKS uppsatstävling och skrivit Årets kommunuppsats.

5,5 miljoner till forskning om protester och proteser

Forskning om kollektiva protester samt om protesers mening och betydelse får stöd från Riksbankens jubileumsfond, en stiftelse som främjar humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning.

Bonn nästa anhalt i klimatförhandlingarna

Vad kan vi förvänta oss vid årets klimatförhandlingar? LiU bjuder torsdagen 26 oktober in till en diskussion om framtiden för Parisavtalet, inför COP23. Bland annat deltar Marockos ambassad i seminariet.

Kommunala bolag kräver kunskap

För att få ut det mesta av kommunala bolag krävs det kunskap inom kommunen. Och kan en driva dem som kommunala företag går det att få goda resultat. Det menar Anna Thomasson, docent i företagsekonomi och som föreläste på ett CKS-seminarium.

Allmänheten skeptisk till klimatmanipulering – liksom forskarna

Vad vet allmänheten om klimatmanipulering och vad tycker man om det man vet? Det frågade sig forskare från Linköpings universitet, tillsammans med forskare från Japan, USA och Nya Zeeland.

3 000 gymnasister till populärvetenskapliga veckan 2017

17-19 oktober 2017 arrangerar Linköpings universitet "Populärvetenskapliga veckan". 3000 gymnasieelever får chansen att lyssna på föreläsningar om kryptovalutor, katters kommunikation och om det går att använda tv-spel för att förbättra sin hälsa.

Lång handläggningstid för att lämna ut allmän handling

Det tar tid att begära ut allmänna handlingar från kommunala bolag och förvaltningar.  Det visar en studie från Centrum för kommunstrategiska studier som redovisas i rapporten "De kommunala bolagen och offentlighetsprincipen".

Populärt nytt program i samhällsplanering

Hur skapar vi en attraktiv och trygg stad? Hur kan vi utveckla en konkurrenskraftig region? Det är frågor som de 55 antagna på Samhällsplanerarprogrammet vid Linköpings universitet (LiU) kommer lära sig att svara på under de närmaste fyra åren.

Fler krafter mot brott

De östgötska kommunerna och polisen har ett gemensamt mål: att förebygga brott. I nätverket rEgbrå möts de för att utbyta kunskaper och bygga tillit.

De fann bakterien som gillar fett

I en biogasreaktor fungerar fett ungefär som hemma i köket, kladdar och klumpar ihop sig. Forskarna vid Biogas Research Center har dock hittat en vän i nöden, en bakterie som, om man bara ger den tid, bryter ner även de besvärliga fettkedjorna.

Utbildning vid Filosofiska fakulteten

Vid Filosofiska fakulteten finns program och kurser inom humaniora, samhällsvetenskap, beteendevetenskap, affärsjuridik, ekonomi, datavetenskap och tematisk naturvetenskap.

Forskarutbildning vid Filosofiska fakulteten

Filosofiska fakulteten utbildar forskarstuderande inom ett brett fält av humaniora, samhälls- och beteendevetenskap, datavetenskap, ekonomi och viss tematisk naturvetenskap.

Filosofiska fakultetens kansli (FFK)

Filosofiska fakultetens kansli är en stödverksamhet som genom samlad erfarenhet och sakkunskap utgör ett nav i fakultetens arbete mot olika intressenter.

Fakultetsstyrelsen vid Filosofiska fakulteten

Fakultetsstyrelsen är det högsta beslutande organet vid Filosofiska fakulteten. Styrelsen har det övergripande ansvaret för fakultetens grund- och forskarutbildning samt forskning.

Nämnder vid Filosofiska fakulteten

Filosofiska fakultetens nämnder ligger organisatoriskt direkt under styrelsen. Nämnderna både bereder ärenden till styrelsen och har beslutanderätt i vissa frågor.