Hem
Fotografi av Sonja Togmat Malki

Sonja Togmat Malki

Universitetsadjunkt

Kunskap om hur anhöriga till äldre invandrare resonerar kring vården har stor betydelse för hur vårdpersonal bemöter dem. Jag arbetar för att förena utbildning med kommunal vård för att i framtiden erbjuda bästa möjliga vård till äldre invandrare.

Anhörigvård och invandrargrupper i svenska samhället

Jag undervisar på Sjuksköterskeprogrammet i Norrköping, termin 1 och 5.

Folkgruppen syrianer i det svenska samhället är en grupp som förväntas att vårda sina äldre i hemmet. Men vad innebär det att vara syrian och vårda en äldre idag? I studien om syrianer som anhörigvårdare i det svenska samhället har jag studerat innebörden med hjälp av gruppintervjuer som har analyserats utifrån vad deltagarna talat om och skrattat åt under diskussionerna i grupperna.

Citat Visa/dölj innehåll

Hur är det att vara invandrare i det svenska samhället och vårda sin mor eller far eller någon annan släkting som inte klarar sig själv?
Ur Syrianer som anhörigvårdare i det svenska samhället, studie:

Sammanfattning av studie Visa/dölj innehåll

Folkgruppen syrianer i det svenska samhället är en grupp som förväntas att vårda sina äldre i hemmet. Men vad innebär det att vara syrian och vårda en äldre idag? I studien om syrianer som anhörigvårdare i det svenska samhället har författaren studerat innebörden med hjälp av gruppintervjuer som har analyserats utifrån vad deltagarna talat om och skrattat åt under diskussionerna i grupperna. De anhöriga är kluvna i beskrivningarna om vad det innebär att vårda. För dem innebär vårdandet en vilja att bevara den syrianska kulturen och traditionerna. Viljan kännetecknas av att de vill ge tillbaka något till den äldre som ett tack för det stöd de varit för dem i deras uppväxt. Plikten som en del av viljan har för några av de syrianska anhörigvårdarna grund i den kristna religiösa tron och Bibeln. Drivkraften i vårdandet beskrivs bl.a. vara samvetet.


En annan viktig aspekt som framkommer i studien är att vårdandet också beror på de äldre och deras anpassning till det svenska samhället. De äldres brister i det svenska språket är en annan anledning till ovilja hos de anhöriga att placera de äldre på ett svenskt vårdhem. Även de äldres föreställningar, synen på att ett boende på ett vårdhem är lika med döden är också ett hinder. Ibland beskrivs också omgivningens, den syrianska omgivningens prat bakom ryggen bidra till krav och en förväntan om att de äldre syrianerna ska vårdas i hemmet av sina anhöriga. Men hur är det egentligen att vårda en äldre syrian i hemmet? De syrianska anhörigvårdarna har accepterat vårdandet som en del av deras vardag. Men utan ett gott samarbete med de övriga familjemedlemmarna skulle situationen bli ohållbar.
Det finns en klar fördelning av manliga och kvinnliga uppgifter i vårdandet. För en man är det exempelvis oacceptabelt att hjälpa sin gamla mor på toaletten och en sådan situation skrattar de anhöriga åt. Att få vardagen att gå ihop är en ständig kamp för vårdarna. Det som förgyller vardagen och låter dem glömma de jobbiga och problematiska stunderna av konflikter och missförstånd är glädjen i vårdandet. De anhöriga skrattar ofta åt olika situationer från deras vardag och berättar att den äldre sprider glädje och värme. För att hantera situationen har de olika strategier bland annat beskrivs kyrkobesök som ett sätt för att hämta krafter. Kluvenheten i vad det innebär att vårda kan förstås utifrån att syrianerna befinner sig i olika faser i en anpassningsprocess i Sverige.

Relaterat innehåll Visa/dölj innehåll

Taggar Visa/dölj innehåll