Inte så lätt
Många alternativ blir det. Och vad är klimatbäst?
Ja, hur svårt kan det vara? Den frågan ställde sig Uni Sallnäs, docent vid avdelningen för logistik och kvalitetsutveckling, när hon för några år sedan gjorde beställningar på nätet men inte hittade några klimatsmarta fraktalternativ. Den frågan blev också utgångspunkt för Vinnovaprojektet Hållbar distribution i e-handeln: Hur kan klimatsmarta leveransalternativ underlättas?, som nu börjar leverera forskningsresultat.
I en av tre delstudier granskar forskarna tre e-handelsföretag (Stadium, Apotek Hjärtat och ett tredje bolag) för att ur företagens perspektiv undersöka vad som hindrar utvecklingen. En rad barriärer för införandet identifieras (se faktarutan nedan).
- Som konsument trodde jag att det skulle vara enkelt, men som forskare har jag insett att det faktiskt är ganska komplext. Ja, mer komplext än vi trodde i början, säger Uni Sallnäs och tar ett exempel.
- Det kan verka enkelt att placera det klimatsmarta alternativet längst upp i checkouten, men gör man det påverkas antalet order för olika leverantörer och därmed konkurrensen dem emellan. En till synes enkel åtgärd får konsekvenser i flera andra led.
Bara liten del
Uni Sallnäs är projektledare för den Vinnovafinansierade forskningen. Bild: Karin Midner
En sammanställning som ingår i studien visar att endast tio av 55 granskade e-handelsföretag erbjöd ett eller flera klimatvänliga distributionsalternativ. Detta trots allt tal om hållbarhet och flera undersökningar som visar att konsumenter efterfrågar sådana möjligheter (men inte alltid vill betala extra för dem).
Hindren är ofta så kallade marknadsbarriärer, dels i förhållandet mellan e-handlare och distributörer, dels mellan handlare och konsument.
- I båda fallen handlar det mycket om trovärdighet. För e-handlarna är det svårt att bedöma de olika alternativ som distributörerna erbjuder, och för konsumenterna är det lika besvärligt att bedöma e-handlarna. Det finns en stor begreppsförvirring och inget företag vill bli anklagat för greenwashing, säger Uni Sallnäs.
Kommer nästa år
Två sätt att snabba på utvecklingen skulle dels vara gemensamma definitioner av ”klimatsmarta leveranser”, dels nya tekniska lösningar för att beräkna klimatpåverkan för enskilda beställningar. Drömmen, tycker Uni Sallnäs, vore att det klimatvänligaste fraktalternativet hamnar högst upp, är i-kryssat på förhand och dessutom redovisar en uträkning för beställningens klimatpåverkan.
- När det gäller gemensamma överenskommelser pågår det arbete både med Svanenmärkning och något som branschen kallar för ”fossilfri leverans”. Båda märkningarna kommer troligen vara på plats redan nästa år.
Och i väntan på det? Hur kan man tänka som konsument?
- En tumregel kan vara att välja lite långsammare leveranser. Det stämmer inte alltid, men oftast blir klimatpåverkan större ju snabbare leverans man väljer. Sen kan man förstås också tänka på om man verkligen behöver den här varan och hur man själv förflyttar sig för att för att hämta sin beställning. Det kan vara viktigare än vad distributören gör.
Uni Sallnäs betonar också att begreppet ”klimatsmarta transporter” på sikt även bör utvidgas till ”hållbara transporter”. Det skulle inbegripa fler miljömässiga aspekter än koldioxidutsläpp och även sociala villkor för till exempel chaufförer.
De två andra studierna i det här projektet undersöker dels kunders köpdata hos ett e-apoteksföretag, dels vilka möjligheter och utmaningar som finns hos distributörerna. Projektet avslutas i juni nästa år.
- Läs mer om studien i Supply Chain Effect nr 4
Begreppsförvirring. Illustration: Teiksma Buseva