Så minskas riskerna vid osäkra beslut

De flesta beslut – oavsett vad de gäller – tas med osäkerhet. Vi kan aldrig vara riktigt säkra på vad de leder till. En ny avhandling vid LiU visar hur avancerade optimeringsmodeller kan minska risken och göra besluten så bra som möjligt.

Jonas EkblomKlassisk LiU-miljö. Efter disputationen hoppas Jonas Ekblom arbeta kvar som forskare och lärare på universitetet. Bild: Mikael Sönne

Olika typer av beslut

Jonas Ekblom inleder sin doktorsavhandling Decision Making under Uncertainty in Financial Markets: Improving Decisions with Stochastic Optimization med en uppmaning till läsaren att tänka på ett viktigt beslut hen tagit det senaste året. Det kan gälla att köpa en ny bil, byta arbete eller spara till pensionen. Besluten tas under osäkerhet: vi vet inte om det är rätt bilmodell för oss, hur det nya arbetet egentligen är eller vilken investering som ger bäst utfall.

Därefter frågar han läsaren hur hen resonerar inför sådana osäkra beslut. Och om beslutet, när det väl är taget, blev ett bra beslut – och vad vi i så fall menar med ”bra”.

jonas ekblom, doktorsavhandling

- Det är enkla exempel, men visar vad min forskning egentligen handlar om. Jag studerar hur vi bedömer tänkbara utfall av olika beslut och hur man kan hantera riskerna, säger Jonas Ekblom.

Förbättrar tidigare modeller

I avhandlingen arbetar han med så kallad stokastiska optimeringsmodeller som stöd för beslut under osäkerhet på finansiella marknader. I ett fall studerar han hur ett storföretag med produktion och försäljning i fyra olika länder på bästa sätt kan hantera risker med valuta- och ränteförändringar. Målet är att både minska riskerna och att göra det på ett kostnadseffektivt sätt.

 

I ett annat fall studerar han hur förvaltningen av ett visst kapital över lång tid påverkas av olika transaktionskostnader. Modeller för detta finns redan i dag, men Ekblom visar hur beräkningar kan göras för betydligt fler tillgångar och över fler tidsperioder än tidigare.

- Det är nog den del av avhandlingen som jag är mest stolt över. Jag hoppas att modellen kan tillämpas praktiskt i framtiden, säger han.

Resultaten bygger på att Ekblom använder andra optimeringsmodeller än de som normalt brukar användas inom finansområdet. Modellerna bygger på avancerade matematiska beräkningar och har möjliggjorts av utvecklingen av såväl datakraft som optimeringsmodeller de senaste 20-30 åren.

Förstå och hantera osäkerhet

I grund och botten handlar det om att föra in fler, och viktigare, aspekter av verkligheten i riskmodellerna. I Ekbloms arbete rör det sig framför allt om räntepremier, transaktionskostnader och en rad olika finansiella instrument.

- Målet är alltid att få en så bra matchning som möjligt mellan modellen och verkligheten. Modellerna ger ett bra stöd, men en viss osäkerhet kommer alltid att finnas. Fokus ligger på att förstå och bättre hantera osäkerhet, inte att förutspå exakt vad som kommer att hända, säger Jonas Ekblom.

Jonas EkblomJonas Ekblom har kontrollerat beräkningarna både en och två gånger. Bild: Mikael Sönne

Vid sidan av de två praktiska tillämpningarna innehåller avhandlingen också två metodmässiga artiklar. Där visar Ekblom bland annat att modeller med färre scenarier under vissa förutsättningar kan ge lika bra resultat som de med fler. Det möjliggör i sin tur beräkningar som sträcker sig över fler perioder.

Tänker till privat

På ett personligt plan har Jonas Ekbloms forskning om riskhantering också påverkat honom.

- Ja, det tycker jag. När det gäller försäkringar tänker jag nog till mer än tidigare. Är risken verkligen så stor att det är värt att betala premien? Jag tycker inte alltid det.

  • Jonas Ekblom försvarar sin avhandling 19/10 2018. Plats är ACAS, A-huset, Campus Valla. Handledare har varit Jörgen Blomvall, Linköpings universitet.

Kontakt
Visa/dölj innehåll

Läs avhandlingen här
Visa/dölj innehåll

Visa/dölj innehåll