"Så här har vi tänkt." John Östlund, Sirivit Somchit, Kalle Knutsson och Anton Wänglund presenterar sitt bidrag. Foto: Mikael Sönne
Tester och tävling
- Verifierande tester kallas det. Och så är det ju inofficiell tävling också, säger John Östlund och rullar upp sladdvindan längst bak i lagets fordon.
Han sätter ner tre-hjulingen och tillägger:
- En jättekul kurs. Men också knepig. Vi började bygga lite för sent och det blev stressigt mot slutet. Som du ser är det mycket sladdar, det kunde varit lite snyggare.
En av tre farkoster i tävlingen. Foto: Mikael Sönne
Projektkursen Konceptuell konstruktion går ut på att bygga ett fordon som klarar att ta sig runt en bana med en given last – en kopp kaffe. Tillgängliga energikällor är bland annat gummiband, ballonger eller en elledning. De som vill kan också använda citroner, galvad spik och kopparbleck för att göra ett eget batteri.
Hinder och utmaningar
Längs med banan finns svårigheter i form av fysiska hinder och ändrat underlag under en viss sträcka. Vid starten ska kaffekoppen på något sätt lastas för att sedan lossas vid målet.
- Det finns många sätt att lösa uppgiften, och inte bara ett rätt svar. Studenterna måste välja sin egen lösning och sedan hålla sig till den. Det de framför allt ska lära sig är metodik och att tänka i processer, säger läraren och avdelningschefen Micael Derelöv på Avdelningen för Maskinkonstruktion.
Kursen pågår under sju veckor, ger sex högskolepoäng och är obligatorisk på Maskinteknikprogrammet. På andra program är den valbar. Vid den avslutande tävlingen bedöms framför allt fyra faktorer: energilösning, navigering, styrning/positionering samt transport och lossning av last.
Micael Derelöv tycker att de praktiska inslagen är viktiga.
- Det går att läsa sig till mycket, men man måste också applicera kunskapen. För att lära sig konstruera så måste man konstruera, som någon sade.
Tidspressat. . . men bra
Hur går det med påfyllningen av kaffe? Foto: Mikael Sönne
Hur gick det då? Jo, resultaten var lite blandade. En farkost hade en släpsko à la bilbana och tog sig runt utan problem – men krävde å andra sidan att man lastade och lossade koppen manuellt. En annan hade en mycket elegant lyftanordning för kaffemuggen – men gick ganska hackigt runt banan.
Och den tredje hade en välfungerande pump för kaffet, men alla sladdarna . . . ja, de var väl inte helt optimala. Det fordonet spårade också ur en gång och tog en egen liten tur på golvet.
- Det blir inte alltid som man tänkt sig. Men sett till den begränsade tiden tycker jag alla gjorde det jättebra. Det är också en lärdom, vad är good enough för att klara uppgiften, säger Micael Derelöv.
- Det var en lärorik kurs, med inslag av flera olika moment. För oss var portalerna svårast. Fick vi börja om skulle vi nog bygga lite smalare, summerar John Östlund.
Kurskoden för kursen i konceptuell konstruktion är TMTK69. Den har funnits sedan 2010 och ges på hösten under femte året.
