Nyligen tilldelades hon Lions stora doktorandanslag till forskarstuderande vid Medicinska fakulteten i Linköping.
T-cell akut lymfatisk leukemi (T-ALL) är en cancersjukdom som oftast förekommer hos unga barn. Omkring 20 procent av dem som drabbas är resistenta mot den behandling som finns i dag. Och de läkemedel som används mot T-ALL orsakar allvarliga biverkningar.
Maike Bensberg tillbringar många timmar i labbet och hon trivs i LiU: forskningsmiljö. Foto: Ulrik Svedin
Hon är full av energi när vi ses på Cellbiologens plan 13 på Campus US.
- Jag är så oerhört tacksam för anslaget. Och för att jag kom till Linköpings universitet för att ta min mastersexamen. Anledningen till att jag sökte mig hit var att jag intresserade mig för epigenetik. Jag kunde nog inte ha fått bättre förutsättningar med handledning och närheten till klinisk verksamhet än här i Colm Nestors grupp i Linköping.
- När du stänger av de tumör-undertryckande generna med metylering och mutation så utvecklar du cancer. Det är gener som bör vara aktiva i friska celler. De förhindrar att en tumör bildas, säger Maike Bensberg.
Men de här generna kan aktiveras, med hjälp av ett läkemedel, Decitabin, som redan i dag används mot akut myeloid leukemi och ytterligare en typ av leukemi. Maike Bensberg har fokuserat på en särskild, tumörundertryckande gen: TET2.
- Det intressanta med TET2 är att den av sig själv kan ta bort DNA-metylering. Så vi hoppas på en additiv effekt. Läkemedlet Decitabin skulle ta bort DNA-metylering, något som vi vet kan återaktivera TET2. Som en konsekvens skulle TET2 bidra till ett ännu större avlägsnande av DNA-metylering på fler ställen i genomet.
- Detta har vi hittills bara sett i laboratoriestudier. Men hypotesen är att om man behandlar den gruppen av patienter med läkemedlet som tar bort DNA-metyleringen så får de mycket starkare respons på behandlingen.
I de studier som Maike Bensberg nu inleder kommer hon att testa detta på zebrafiskar. Det innebär ytterligare ett steg närmare, från teori till praktik.
- Vi kan ta prover från riktiga cancerpatienter som har denna höga hypermetyliseringsfenotyp och jämföra med dem som inte har det. Genom att injicera cancerceller i zebrafisken kan vi se cancern utvecklas, och sedan följa hur den behandlas med läkemedel.
- Jag tenderar att ifrågasätta mina resultat väldigt mycket. Jag fick bra feedback på den här studien. Och bidraget från Lions är en väldigt trevlig, positiv feedback som jag är så tacksam för. Det känns bra nu. Men jag är självkritisk. Och vet att det kommer att ändras under det här projektet.
Varför är det bra att vara självkritisk?
- Jag tror att man i forskning måste ifrågasätta sig själv och att man gör mer grundliga arbeten och experiment om man ifrågasätter vad man hittar. De flesta forskare tänker nog lika där: Man kan aldrig vara 100 procent säker ... du behöver ett bollplank, en forskargrupp och någon utifrån som granskar. Där är LiU Cancer-nätverket och seminarierna på kollegierna väldigt bra. Förr var jag nervös för att få svåra frågor. Men nu vet jag att det är nödvändigt och nyttigt.
Maike Bensberg. Foto: Ulrik Svedin
Vad händer härnäst?
- Jag reser till London inom mina doktorandstudier och tittar på ett projekt där man studerar varför leukemi har en sned könsfördelning. Cirka 70 procent av alla som drabbas är pojkar. Detta fenomen finns vid andra sjukdomar också, som till exempel covid-19.
T-cell akut lymfatisk leukemi (T-ALL) är en cancersjukdom som oftast förekommer hos unga barn. Omkring 20 procent av dem som drabbas är resistenta mot den behandling som finns i dag. Och de läkemedel som används mot T-ALL orsakar allvarliga biverkningar.
"Oerhört tacksam"
- Nästan lika många dör av själva cancern, som av biverkningar från läkemedlen under behandlingen mot T-cell akut lymfatisk leukemi. Jag hoppas att min forskning kan bidra till en bättre livskvalitet för dem som får behandling, och att den patientgrupp som i dag inte överlever kan bli botad, säger Maike Bensberg.Hon är full av energi när vi ses på Cellbiologens plan 13 på Campus US.
- Jag är så oerhört tacksam för anslaget. Och för att jag kom till Linköpings universitet för att ta min mastersexamen. Anledningen till att jag sökte mig hit var att jag intresserade mig för epigenetik. Jag kunde nog inte ha fått bättre förutsättningar med handledning och närheten till klinisk verksamhet än här i Colm Nestors grupp i Linköping.
Motverkande effekt
En mutation i en gen kan leda till tillväxt av cancertumörer. Men även så kallad DNA-metylering kan leda till tillväxt. DNA-metylering är en påverkan utifrån som har en effekt på patientens DNA. Metylering leder till att gener kan ”tystas” eller stängas av. Vissa gener har en motverkande effekt mot tumörtillväxt. De kan också stängas av, vilket kan leda till starkare tillväxt.- När du stänger av de tumör-undertryckande generna med metylering och mutation så utvecklar du cancer. Det är gener som bör vara aktiva i friska celler. De förhindrar att en tumör bildas, säger Maike Bensberg.
Men de här generna kan aktiveras, med hjälp av ett läkemedel, Decitabin, som redan i dag används mot akut myeloid leukemi och ytterligare en typ av leukemi. Maike Bensberg har fokuserat på en särskild, tumörundertryckande gen: TET2.
- Det intressanta med TET2 är att den av sig själv kan ta bort DNA-metylering. Så vi hoppas på en additiv effekt. Läkemedlet Decitabin skulle ta bort DNA-metylering, något som vi vet kan återaktivera TET2. Som en konsekvens skulle TET2 bidra till ett ännu större avlägsnande av DNA-metylering på fler ställen i genomet.
Hyperaktiv gen
Maike Bensberg har i sina studier sett att vissa T-ALL-patienter har mer metylisering och därmed också en högre chans att ha fler tumör-suppressiva gener som blir “tystade”.- Detta har vi hittills bara sett i laboratoriestudier. Men hypotesen är att om man behandlar den gruppen av patienter med läkemedlet som tar bort DNA-metyleringen så får de mycket starkare respons på behandlingen.
I de studier som Maike Bensberg nu inleder kommer hon att testa detta på zebrafiskar. Det innebär ytterligare ett steg närmare, från teori till praktik.
- Vi kan ta prover från riktiga cancerpatienter som har denna höga hypermetyliseringsfenotyp och jämföra med dem som inte har det. Genom att injicera cancerceller i zebrafisken kan vi se cancern utvecklas, och sedan följa hur den behandlas med läkemedel.
Frågetecken
Det finns förstås fortfarande många frågetecken. Bland annat vill Maike Bensberg ta reda på varför en del patienter har en så omfattande metylisering, och vilka gener som stängs av.Jag tror att man i forskning
måste ifrågasätta sig själv
- Jag tenderar att ifrågasätta mina resultat väldigt mycket. Jag fick bra feedback på den här studien. Och bidraget från Lions är en väldigt trevlig, positiv feedback som jag är så tacksam för. Det känns bra nu. Men jag är självkritisk. Och vet att det kommer att ändras under det här projektet.
Varför är det bra att vara självkritisk?
- Jag tror att man i forskning måste ifrågasätta sig själv och att man gör mer grundliga arbeten och experiment om man ifrågasätter vad man hittar. De flesta forskare tänker nog lika där: Man kan aldrig vara 100 procent säker ... du behöver ett bollplank, en forskargrupp och någon utifrån som granskar. Där är LiU Cancer-nätverket och seminarierna på kollegierna väldigt bra. Förr var jag nervös för att få svåra frågor. Men nu vet jag att det är nödvändigt och nyttigt.
Vad händer härnäst?
- Jag reser till London inom mina doktorandstudier och tittar på ett projekt där man studerar varför leukemi har en sned könsfördelning. Cirka 70 procent av alla som drabbas är pojkar. Detta fenomen finns vid andra sjukdomar också, som till exempel covid-19.
