- Vi drivs inte av att utveckla fina teorier eller skriva de mest citerade artiklarna, utan av att spela en roll i samhällsutvecklingen. Våra resultat ska göra nytta, säger Olof Hjelm.- Vi drivs inte av att utveckla fina teorier eller skriva de mest citerade artiklarna, utan av att spela en roll i samhällsutvecklingen. Våra resultat ska göra nytta, säger Olof Hjelm.
Ett 100-tal externa partner, ett 40-tal forskningsprojekt och lika många forskare som på ett eller annat sätt arbetar med samverkan. Deltagande vid 300 externa digitala konferenser och drygt 30 miljoner kronor i extern forskningsfinansiering – för avdelningen Industriell miljöteknik är samverkan något mycket större än en sidoverksamhet till forskning och utbildning.
- Verkligen, samverkan är själva kärnan i vår verksamhet. Det är grunden för vår existens och med den bygger vi excellent forskning och utbildning, säger Olof Hjelm.
- På vår avdelning finns det ingen som inte arbetar med samverkan. Den gör vår forskning tillämpbar och viktig för samhället. Och den gör utbildningen relevant och stimulerande för studenterna.
Förtroende och öppenhet
- Vi drivs inte av att utveckla fina teorier eller skriva de mest citerade artiklarna, utan av att spela en roll i samhällsutvecklingen. Våra resultat ska göra nytta, säger Olof Hjelm.
Bland avdelningens samverkanspartner finns i första hand företag – alltifrån små start-ups till multinationella företag – men även ett antal kommuner och några regioner. Några stora och kända partner är Toyota Material Handling, Tekniska verken, ABB och Siemens, men här finns också mindre regionala företag som Againity och Econova samt nätverket Cleantech Östergötland.
Samarbetsprojekten börjar ofta med att den externa parten vill komma i gång med ”något inom hållbarhet” och frågar universitetet om hjälp. Eller att den externa parten redan gör något och vill få bekräftat att det är bra.
- Det är det ju inte alltid, och då är vi ärliga och säger hur det är. Samverkan kräver förtroende och öppenhet att lyssna också till sådant man först kanske inte vill höra. Från akademins sida krävs öppenhet för olika tänkbara lösningar och att inte bara försöka sälja in sin egen lösning.
Många av de mindre samverkansprojekten drivs i form av studentuppdrag, till exempel i exjobb eller projektkurser. För den externa parten innebär det ofta en lägre tröskel än att börja samarbeta med seniora forskare, samtidigt som det passar omfattningen och typen av uppdrag. Sedan kan sådana studentuppdrag ofta leda till fler och mer avancerade projekt efter hand.
- För oss är det en medveten strategi att börja i mindre skala, lära känna företagen och deras företrädare. Samverkan bygger på personliga relationer samtidigt som projekten måste vara till konkret nytta för båda parter, säger Olof Hjelm.
Växer vidare
På frågan om det finns några resultat som han är särskilt stolt över, blir svaret lite försiktigt. Kanske är frågan fel ställd.
- Vi startar inga företag eller nya verksamheter, vi jobbar inte på det sättet. Det är företagen och kommunerna själva som driver utvecklingen, som vi stöttar och skapar förutsättningar för. Sen är det också så att det finns flera företag som inte hade funnits om inte vi bidragit, och biogasen hade inte alls haft den ställning den har i Sverige utan oss. Bara för att ta ett par exempel.
Och er samverkan i framtiden, vad tror du om den?
- Den exploderar, man blir nästan matt av alla möjligheter (skratt). Vi kommer att öka vårt arbete när det gäller resurseffektivitet och frågor kopplade till den stora energiomställning som samhället går igenom. Personligen skulle jag också vilja se mer samverkan kopplad till innovation och entreprenörskap, säger Olof Hjelm.
