Frida Wik

Vem är jag som hantverkare och har jag ett formspråk? I mitt examensarbete undersöker jag min hantverksidentitet genom mitt hantverk. Jag knyter an till mina rötter från radbyn Bonäs i Dalarna och hårarbetet som än idag lever vidare som hantverkstradition i detta område. Genom immateriella och materiella utgångspunkter har jag analyserat och kategoriserat viktiga byggstenar i min hantverksidentitet och med en gestaltningsprocess formgett en produkt som ska uttrycka vem jag är som hantverkare. Frågeställningen är: hur kan jag gestalta en samtida identitet i min yrkesroll utifrån min individuella hantverksfarenhet och mina rötter?

Stort tack till: Tandläkare Elma Levins minnesfond, JL Eklunds hantverksstiftelse, Johan Knutsson, Julia Sthillert och Sebastian Mateu

Instagram: @frida.wik

Gestalta berättelsen om sig själv

Hårkullorna har sedan 1800-talet bemästrat hårarbetet i Våmhus socken i Dalarna. En svarvad kedjeställning och blylod är några av verktygen som används vid tillverkningen. Materialet är människohår och tagel.

Hårarbetet är en viktig utgångspunkt i mitt examensarbete och har därför följt med genom hela gestaltningsprocessen. Materialvalet är vitt tagel som integrerats på tre platser i den gestaltade produkten.

Genom gestaltningsprocessen har jag använt mig av tekniken svarvning. På hyllplanet är resultatet i form av en kurbits-inspirerad skulptur med en röd knopp på toppen som även integrerats med hårarbete.

Kroppen på skulpturen är svarvad excentriskt, vilket skapar en organisk och asymmetrisk form. Materialet i produkten är uteslutande björk genom hela produkten, där vissa ämnen har fått en röd kulör.

Resultatet av gestaltningen är en vägghörnhylla, en produkt som beskriver hur jag gillar att arbeta. Först sker en tankspridd och fritt filosoferande process som sedan ramas in och begränsas.